”Särskild” är fortsättningen på ”Udda verklighet” och utspelas under Malmöfestivalen. Jag tycker inte att ”Särskild” är en särskilt fristående fortsättning på ”Udda verklighet”, men jag tycker mycket om boken. Således: om man vill bekanta sig med Nene Ormes böcker bör man göra det genom att läsa böckerna i den ordning som de getts ut.

Dessutom bör man inte läsa den här texten om man är rädd för spoilers. Risken för sådana är nämligen överhängande.

*

Okej. Nu hoppas jag att spoilerallergiska inte läser. Det är i så fall på egen risk.

I ”Särskild” har det gått ett par veckor sedan ”Udda verklighet”. Daniel och Udda har börjat hitta tillbaka till någon slags vardag och Udda har inte drömt sedan dess. Men nu börjar hon plötsligt drömma igen och därför söker hon åter upp Hemming.

Udda börjar acceptera sin förmåga, men hon inser att den gör att många människor är rädda för henne och att en del till och med vill se henne död. I ”Särskild” väljer Udda sin mäster och beskyddare och hennes sära nätverk utökas. Hon får lära sig mer om Rådet och om personerna som ingår i det.

Om böckerna om Udda hade varit en tv-serie hade ”Särskild” inte varit ett mellan-avsnitt där historien inte förs så mycket framåt, för det gör den verkligen, men den mer fördjupas, utvecklas, vi får lära oss mer om den sära verkligheten och om vilka olika förmågor som personerna i den har. Det finns ingen lika tydlig fiende som bekämpas och som hjältinnan ska besegra i slutet av boken. Men det finns som sagt ganska många som vill se Udda död och det börjar stå klart för Udda i ”Särskild”. Såväl hon som bokens läsare har många gånger svårt att veta vem som är vän och vem som är fiende.

Ännu mer tycker jag nu om Nene Ormes sära Malmö. Jag tycker mycket om de hamnskiftare som Udda träffar i ”Särskild” och om Hemming och jag funderar en hel på Daniel och om han har några förmågor. Med det långsamma berättandet som Ormes anammar i ”Särskild” är det som upplagt att bli en lång bokserie det här. Udda är precis i början av att lära sig hantera sin förmåga och att bekanta sig med den sära världen och det är med andra ord även läsaren. Men så värst sexig (som den första boken ska vara enligt förlagets hemsida och bokens baksidestext) tycker jag inte att serien är. Det återstår att se hur historierna utvecklar sig.

Johanna Karlsson