Bokhora.se

11/02 2013
7:00

29686500_O_3Katastrof! Kamp för överlevnad! Spänning! Sorg! Vänskap!
Sofia Nordin har med ”En sekund i taget” skrivit en hiskeligt spännande roman som innehåller allt det där och lite till. Hiskeligt spännande!

Huvudpersonen Hedvig är en alldeles vanlig tjej som precis börjat sjuan. Fram tills nyss var livet att gå i skolan, vara med vänner och med sin familj som bestod av lillebror Ludvig och mamma och pappa. Men sen kom febern och när boken börjar har hela Hedvigs familj dött på bara några timmar, hemma i deras lägenhet. Hon kunde inte hjälpa dem på något sätt. Och vad värre är, alla andra människor har också dött. Blixtsnabbt och överallt. Någon okänd feberepidemi har slagit ut alla och därmed allt i samhället. Hedvig verkar vara totalt ensam kvar, och vad tusan ska hon göra? Det finns ingenstans att gå för att få hjälp, inga kriscentra, absolut ingen information. Allt är tomt och dött.
Hennes beslut blir att snabbt packa ihop det nödvändigaste från sitt hem och fly. Hon vet inte vart, men hon kan inte vara kvar där hennes familj ligger döda i sina sängar eller gå ut och riskera att se andra lik överallt. Sina kompisar till exempel. Så Hedvig drar till skogs, och så småningom kommer hon till en lantgård hon besökt tidigare med sin klass.

Det som gör Sofia Nordins bok så sjukt spännande är att hon har gjort Hedvig till en helt vanlig stadstjej och placerat henne i vår nutid i en miljö som är hur lätt som helst att känna igen. Ingen dystopi eller framtid utan just nu och här. Och precis som Hedvig famlar omkring och panikartat tänker ”vad ska jag göra, äta, sova, leva, hur ska det gå, hur överlever man?!” så tänker jag exakt samma som henne steg för steg. Man fattar att man inte kan leva omgiven av döda kroppar så man drar till skogs. Hur överlever man i skogen? Panik!! Man fattar att man måste hitta vatten för så mycket har man snappat upp på no-lektionerna. Var finns rent vatten? Panik!! Hedvig är ingen scout och hon har inte haft ett användbart fjälljägarintresse, så hon kan typ ingenting om naturen eller överlevnad. När skulle hon ha tänkt på sånt? Hon har ju varit upptagen med att leva sitt liv med kompisar och annat vanligt.
Det är nästan som infotainment att läsa om hennes kamp och allt hon kommer på eftersom. Jag sitter med en mental anteckningsbok och tänker ‘aah, smart! Det här ska jag komma ihåg!’.

Andra delar av berättelsen handlar om sorgen efter hennes familj och hur hon bemästrar den, och om sorgen efter hennes bästa kompis och hur deras vänskap var. Fokuset hamnar ju lätt på överlevnaden eftersom det är mest akut och det är den som driver spänningen framåt, men de här andra trådarna i boken är lika bra och framförallt lika nödvändiga.
Tänk ”Hungerspelen” till exempel. Om man närläser den romanen så fattar man hur effektivt Suzanne Collins mejslar fram Katniss med hjälp av relationer och så kallat fyll, och hur viktigt det är. Själva hungerspelsmomentet är bara en orsak till att man blir så engagerad, och så är det i ”En sekund i taget” också. Hedvigs kamp består av tillbakablickar och nutida händelser, och allt det tillsammans gör att man sitter med andan i halsen, hejar på som en galning, antecknar i sin mentala överlevnadsanteckningsbok och känner för och med henne. Det ni, multitasking! Hade det bara handlat om att hitta rent vatten och inte frysa ihjäl i skogen så hade jag nog blivit måttligt engagerad, men nu får jag Hedvigs hela liv och då tar det fart. Hiskeligt spännande! Och börja inte läsa om du inte har nog med tid för att plöja hela, för… ”Hungerspels”-varning.

 

10 kommentarer

10 kommentarer till ”En sekund i taget” – Sofia Nordin

  1. Åh herregud. Det låter helt fruktansvärt asbra!

  2. Hmm, kan inte alls se kopplingen till Hungerspelen? Definitivt inte samma sträckläsningskänsla.. Men det är väl tur att man gillar olika.

  3. […] som läst ”En sekund i taget”  är En bok om dagen, Bokhora, Bokbild, Barnboksprat, Boktjuven (som undersökt trovärdigheten i en del påståenden), […]

  4. Håller med – otroligt spännande – och otäck för att den är så verklig, det skulle verkligen kunna vara här och nu! Bästa ungdomsboken jag läst hittills i år!

  5. […] bloggere om boka: elis lesebabbel Bokhora paperback lover Malins […]

  6. vilket år är den här boken gjord?
    jag hittar det inte någonstans

  7. […] Så här skrev Johanna Lindbäck (Sveriges förra läsambassadör) om En sekund i taget på bokbloggen bokhora. ”Hungerspelsvarning” skriver hon bland annat om boken! […]

  8. Jag har läst den här boken två gånger nu och jag tycker verkligen inte att den är så spännande som du har beskrivit i den hör texten och jag tycker verkligen inte att den liknar hungerspelen!! Sry men det är min åsikt
    Ta det absolut inte personligt se det mer som en kamratrespons

Namn (obligatoriskt)

E-post (publiceras ej) (obligatoriskt)

Hemsida