Bokhora.se

19/09 2013
7:48

13051154_O_3

Skolresan i femman. Jag har nya kläder på mig, på ett fotografi från hamnen. Jag och Marie står där. Kanske någon kille också. Vi hade ganska nyligen frågat chans på två killar i klassen och fått ja, så vi fyra umgicks ganska mycket. På det sätt som 11-åringar umgås. Till exempel på en skolresa till Gränna, som vi var vid det aktuella tillfället. Att vi var i hamnen berodde på att vi skulle åka remmalag på Visingsö. Gränna var ett typiskt skolrese-mål om man växte upp i Hallsberg på 80-talet. Men bara remmalaget räckte ju inte för att fylla en hel dag. Vi var dessutom på Andrée-museet och det var dödstrist. Det var gamla kläder i montrar och inte ens luftballongen eller den uppstoppade isbjörnen var så särskilt spännande. Jag var aldrig ett särskilt historia-intresserat barn. Det mest spännande var att expeditionsmedlemmarna hade dött av trikiner, som de fått av att äta isbjörnskött och detta spännande – fick jag veta drygt 20 år senare – var inte ens sant.

Bea Uusma har lagt pussel. Hon har hållit på med sin bok i så himla många år att det är otroligt att den inte är längre. Boken heter  ”Expeditionen. Min kärlekshistoria” och där berättar Bea Uusma om hur tre av äventyr oerfarna ingenjörer bestämde sig för att segla över Nordpolen i en vätgasballong. Det var för mer än hundra år sedan. De hann bara vara i luften i tre dagar. Bea Uusma berättar om allting som gick fel. Men framförallt vill hon veta varför männen dog. Även fast deras flygning blev ett fiasko hade de tillräckligt med mat, kläder och ammunition för att klara sig på en och samma plats under den arktiska vintern. Men de dog. Och de skrev inte i sina dagböcker vad som hände.

Jag föreställer mig att Bea Uusma är den sjukt jobbiga personen som på fester och i arbetsplatsers matsalar bara vill prata om en enda sak. I Uusmas fall är det Andrées polarexpedition. Som jag skrev var det länge sedan – nästan tjugo år – som hon började intressera sig för expeditionen i allmänhet och en av expeditionsmedlemmarna i synnerhet. Hon måste ha föreläst en hel del för släkt, vänner och arbetskamrater. Hon beskriver med nästan avundsvärd nonchalans vilka ansträngningar (mitt ord!) hon har gjort sig för att ta reda på vad som egentligen hände. Hon har åkt till Nordpolen flera gånger, hon har pratat med en kriminaltekniker på Rikskriminalpolisen, hon har läst brev, dagboksanteckningar och studerat kläder och utrustning. Hon har systematiskt gått igenom dagböckerna, jämfört anteckningarna med varandra. Hon har undersökt expeditionens medicinburkar och kunnat konstatera vilka mediciner de inte åt (och därmed kunnat räkna ut vilka krämpor eller sjukdomar som de inte led av).

Jag är jätteimponerad.

Det finns två upplagor av boken. En snålisvariant med bara text och så en lyrrig variant med foton, teckningar och kartor. Jag har läst textversionen och vet inte exakt hur lyxig den andra upplagan är. Men jag är nyfiken! Uusmas entusiasm smittar. Utifrån expeditionsmedlemmarnas dagboksanteckningar har Uusma byggt upp berättande delar, men boken innehåller också avsnitt där hon berättar hur hon gått till väga i sina undersökningar, radar upp säker fakta och dagboksanteckningar från hennes resor till Nordpolen. Det finns ett sjukt romantiskt inslag i ”Expeditionen. Min kärlekshistoria” också. Den inkluderar ett hjärta. Alltså ett riktigt, mänskligt. Kärlekshistorien med hjärtat hade gärna fått ta ännu mer plats. Eller bli en egen roman.

Bea Uusmas bok är min senaste sträckläsning. Välberättad, spännande, resonerande. Kanske är det mig ni ser på nästa fest, sittandes vid köksbordet med publik, återberättande Uusmas teorier om hur Andrée och hans vänner mötte döden på Vitön för 116 år sedan. Jag är drabbad av hennes entusiasm.

 

11 kommentarer

11 kommentarer till ”Expeditionen. Min kärlekshistoria” – Bea Uusma

  1. Den lyxiga versionen, med bilder, är dyr. Men jag kunde inte låta bli den. Köpt, sträckläst. Älskad. Jag kan förstå hennes besatthet. Tycker också verkliga mysrerier är makalöst fängslande.

  2. lena kjersen edman

    Per Olof Sundman ”Ingenjör Andrées luftfärd” är också fascinerande läsning.
    Finns också som LL-bok med många bilder.

  3. Man kan också läsa Anna Bengtssons bilderbok ”Bollongexpeditionen” om man vill ha mer! :)

  4. Haha, när jag gick i lågstadiet på 90-talet så gjorde vi exakt samma klassresa. Muséet var precis lika trist då. Man får hoppas de gjort något åt saken nu. Polkagrisarna gjorde att man stod ut samt var sockerhög i bussen hem.

    Kanske skulle ge boken en chans och se om jag också kan bli lite omvänd.

  5. Jag gissade att du skulle tycka lite annorlunda än min make. :) Hans recension -> http://www.boktjuven.com/2013/09/gastbloggareexpeditionen-min.html

  6. […] innlegg om Bea Uusmas Expeditionen: Min kärlekshistoria, Bokhora og Beroende av böcker. Den vil jeg også […]

  7. […] bokbloggare som läst är Judit på Beas bokhylla, Johanna K på Bokhora och Helena på […]

  8. NYHET! Nu finns Expeditionen också som pocket!

  9. […] och finns bland annat hos Bokus och Adlibris. Några andra som skrivit om den är Aftonbladet, Bokhora och […]

  10. […] Vill ni läsa mer utförliga recensioner om boken kan ni läsa denna från SvD, eller den här från bokhora. […]

  11. Isabella de Moureau

    .Jag vill tillägga att parallellen ”schyffert” och Nils Strindberg, som ju alla insatta tolkar det (se tex Sundins kritik i SVD 23/9, som gillar boken) ÄR DET MEST KOMISKA MÅNGA AV OSS SETT PÅ LÄNGE, iaf vi som minns ”schyfferts” försök att tolka August Strindbergs ‘Fordringsägare’ tillsammans med torsken flinck på SVT.

    Det gäller att tolka välvilligt när man läser andras text. Men detta är hårresande. Och nej det går inte att bortse från verkligheten för att boken vann Fackbokspriset (märk väl Augusts…). Hon ställer alltså sanningen som hon gjort sig baserat på samtal med släktingar, andras forskning mm mot sin egen verklighet. ”Jag vet hur det känns…”, skriver bea. Nej bea, du vet inte hur det känns att dö isolerad panikslagen i Arktis. Och nej bea, du vet inte hur det kändes för Anna i sitt testamente skriva att hjärtat ska ligga hos Nils.

Namn (obligatoriskt)

E-post (publiceras ej) (obligatoriskt)

Hemsida