Bokhora.se

14/02 2013
20:24

Jag tycker det är helt poänglöst att ha en bokblogg där man bara skriver om sånt man gillar och aldrig törs nämna de sämre titlarna. Iallafall om man tänker sig bokbloggar som ett sätt att hitta läsriktning, och för mig är det hela poängen med dem. I de flesta fall har jag inga problem med att blogga om dåliga böcker, smaken är ju personlig och komplex, men ibland undrar jag efteråt vad jag missat eller om jag har läst slarvigt. Böcker som jag dissat eller varit sval mot drar ärevarv på ärevarv runt kritikersfären och bloggosfären både här i Sverige och utomlands, och så sitter jag där med mitt ”njaa, tyckte inte riktigt…”.

Två nyliga exempel: David Levithans nya ”Every day” / ”Jag, en” som alla tokälskar just nu. Jag är ett stort Levithan-fan, men den där var för rörig. Det var alldeles för mycket koncept som skymde romanen.
Och Jojo Moyes ”Me before you” som nu kommit ut på svenska och heter ”Mitt liv före dig”. Stor succé all over the place. Min åsikt? Nej, för ytlig och banal. Och jag älskar ju underhållningslitteratur egentligen, så det är inte det.

Två äldre exempel: det blev intressanta diskussioner när vi öppnade frågan om hur bra ”Boktjuven” egentligen är. Mitt svar är att den inte är bra. Pekoralfest.
En annan världssuccé jag har otroligt svårt för är ”Flyga drake”. Har ni tänkt på hur karaktärerna utvecklas genom den romanen? Nej? Just det. Det är för att de inte gör det.

Med den romanen tycker jag också att man kommer in på den intressanta diskussionen om BRA litteratur som inte JAG gillar. Jag tycker inte att Khaled Hosseini skriver bra. Sen gillar jag inte det som händer i hans romaner heller. Det är två minus av två möjliga. Jämför detta med Richard Yates. Han skriver bra, men jag klarar inte av det. Jag blir skitdeppig av hans romaner, men jag har inget att klaga på vad gäller utförandet.
I den här andan så blir jag alltid personligt förolämpad när folk till exempel säger att Melina Marchettas ”Jellicoe Road” är en dålig bok. Det är den inte. Den är otroligt skickligt skriven, men sen kanske du inte råkar gilla den eller vad den handlar om. Bara därför blir det inte en dålig bok. Jellicoe är i såna fall en BRA bok som DU inte gillar. Visst är ni med? Skillnaden på dålig och ”dålig” är ju enorm. Och får man fram det i sina blogginlägg, oh, vilken spännande läsning det blir!

41 kommentarer

41 kommentarer till Men jag tycker så, faktiskt

  1. Är helt med på vad du menar (och håller verkligen med om Hosseini). Har kanske det mest tabubelagda exemplet av alla: jag pallar inte med Joyce Carol Oates. Jag kan på ett intellektuellt plan se att hon skriver bra men jag ORKAR INTE läsa hennes böcker. Har ändå tvingat mig själv igenom tre, fyra, för att jag känt att det ju måste vara något fel på mig som inte faller pladask för detta.

  2. Skillnaden är väl egentligen bara ett litet ord. Ordet ”tycker”. Jag tycker att Jellicoe Road var dålig. Sen är inte det en objektiv åsikt, utan min personliga. Att skriva att det ÄR en dålig bok är en annan sak, så låter det som om det finns en sanning som säger det.
    Själv så förstår jag varken storheten med Förr eller senare exploderar jag eller Agaat. Och så blir jag frustrerad för att jag inte förstår varför. För det vill jag göra.
    Huvudsaken är att man ska kunna säga att en bok inte tilltalar en utan att få skit för det…

  3. Håller med dig helt om ”Every Day”, läst det mesta av Levithan och gillat, men hans två senaste böcker har tyvärr lämnat mig besviken. ”Den oändliga historien” är också en sådan bok för mig – alla mina vänner älskade den och jag förstår mig inte alls på den. Däremot försöker jag alltid säga var jag tycker när jag bloggar eller pratar böcker och jag hoppas att andra gör likadant – för det kan bli väldigt intressanta diskussioner kring det.

  4. Fast jag skulle säga att just Jellicoe road delvis verkligen ÄR en dålig bok. Den har många goda sidor (både bildligt och bokstavligt) och jag tyckte om den, men det finns verkligen problem också (med intrigen).
    Annars är det förstås så att en bok kan vara hur bra som helst, men ändå dålig för just mig – och tvärtom. Böcker är väl lite som människor, man gillar dem helt enkelt inte alltid pga deras fina egenskaper, utan det måste finnas något särskilt som talar till just mig.

  5. Precis! Jag läste nyligen en fantastisk recension av Gone Girl på The Book Smugglers där de i princip sa: ”I devoured Gone Girl but I fucking hated it.” Sådana recensioner, när man gör skillnad skicklighet hos författaren och på egen smak är ju intressantare att läsa men också viktiga för att jag ska veta om jag vill läsa boken. T.ex. tror jag att jag inte orkar läsa Gone Girl pga hade liknande problem med Flynns tidigare böcker. Sådär på tal om böcker som ”alla” älskar… Jag har förresten också issues med Joyce Carol Oates, jag klarar helt enkelt inte av att läsa om alla svaga kvinnor! Precis som Mimmi har jag ändå tvingat mig igenom ett par…

  6. Jag förstår vad du menar och kan delvis hålla med, en bok kan vara bra skriven men ha ett innehåll som får en att bara vilja kasta boken i väggen. Men då undrar jag först om man inte blir lite lurad av författaren, det kanske var det som var meningen. Och då blir jag förbannad på författaren, som medvetet skriver en bok som nån vill kasta i väggen.

    Sen har jag ett problem med det här med god och och dålig litteratur. Vem bestämmer vad som är vad? Och vad händer med de författare vars titlar bedöms som dåliga fast de uppenbarligen läses och gillas av MÅNGA (tex Camilla Läckberg)?

    Är det kultureliten som bestämmer och varför då? Finns det ett recept på bra litteratur? Jag har samma problem med bra och dålig musik, bra och dålig film osv. Det är lätt hänt att det blir pretto.

    Jag går oftast efter devisen att om ”stilen stör intrigen” då är det en dålig bok.

    • Kultureliten, nja, eller, ja. Om man pluggar på något så blir man ju bättre. Det är inte så svårt att acceptera att en som spelat tennis i 10 år är bättre än en nybörjare, men när det gäller kultur är det alltid svårt med såna yttringar. Varför egentligen? Jag har pluggat litteraturkunskap och undervisar i det, och det har gjort att jag har lärt mig mer om det. Inte så himla kontroversiellt ju.
      Men det är lätt att känna ”jag gillar inte det här” när man läser / lyssnar / annat, och det kan alla tycka och ”ha rätt”. Även om ngn kunnig utbildad människa säger att en bok är jättebra håller inte folk med. För hur kan man bevisa att den ÄR bra? Går ju inte. Det är inte som att mäta vatten eller likn.
      Jag tycker ändå att det finns bra och dålig litteratur MEN jag har absolut inga problem med att folk läser precis vad de vill. Jag älskar Toni Morrisons ”Beloved” som jag tycker är fantastiskt skicklig och ett tydligt exempel på god litteratur, fast jag vill ju inte bara läsa henne hela dagarna. Jag vill även dra i mig deckare och underhållningslitteratur.
      Däremot, om vi skulle jämföra Morrison med någon random svensk deckarsuccé så skulle jag troligen ha ganska lätt att visa varför jag tycker Morrison är bättre skriven. Men igen! Kvalitet spelar inte alltid jättestor roll. Ibland vill man ha deckaren, ibland vill man ha Nobelpriset. Det är en helt annan diskussion som jag inte tycker bör blandas ihop med bra / dålig litteratur och hantverk, men det blir ofta så.

      • Det som var min poäng, som inte så tydligt framgick märker jag nu när jag läser min kommentar igen, är att det finns många självutnämnda experter på kultur som anser sig veta skillnaden mellan bra och dåligt. Då menar jag inte de som studerat ämnet ifråga och undervisar andra. Utan de bara tycker att de vet mer och tycker rätt. Men jag ifrågasätter också hela syftet med uppdelningen. Vi har en massa kulturella priser och utnämningar där både den lärde och bonden får komma till tals, räcker inte det som kvalitetsstämpel? Risken när experterna ska tycka är att de också många gånger faller för grupptrycket och väljer Kent som årets grupp varje år.

        Sen har vi ju en helt annan faktor som hela tiden gör det svårt att vara objektiv: förväntningen!

  7. Jag fick låna Boktjuven av en kompis som var helt begeistrad av den. Själv tyckte jag att den aldrig riktigt kom igång, historien haltade av att man ständigt fick veta i förväg vad som skulle hända. Verkligen ingenting exceptionellt enligt mig.

    Jag har egentligen inget problem med att man tycker olika, men just när det handlar om en bok som en vän rekommenderat kan jag tycka att det är svårt att senare berätta vad man tyckte. Jag använder mig mycket av goodreads och då ser alla ens vänner vilket betyg man ger till en bok. Självfallet är det ett världsligt problem, men det kan vara lite trist när man inte alls gillar en bok som någon annan förväntar sig att man ska älska.

  8. Kan man inte säga att vissa böcker blir överreklamerade, för upphaussade? Ta boken ”En dag” av David Nicholls, överallt skrevs det att det var så bra, den blev film etc.
    Jag läste den, tyckte inte om den, och kan väl säga att den är medelbra (ingen ”Händelser vid vatten” av Kerstin Ekman precis). Andra som jag känner skulle kanske tycka att den är fantastisk.
    Jag tycker att tyckandet är fritt, och att man gärna för uppge sin måttstock (se Kerstin Ekman ovan).
    Boklig helg på er!

  9. Ungefär den känslan jag hade när alla hyllade Jellicoe Road… Tyckte verkligen inte att det var (är) en bra bok. Inget fan av Boktjuven heller, men älskade Jag,En.

  10. […] synnerligen intressant och ganska roligt inlägg bjuder Johanna L på när hon ger facit på vilka böcker som är dåliga och vilka som aldrig kan vara dåliga, […]

  11. Det blev ett inlägg om varför det inte finns objektivt bra böcker. Bland annat. http://www.enligto.se/2013/02/15/vad-ar-egentligen-daligt/

  12. Så ”Flyga Drake” ÄR en dålig bok, för att du tycker det? Men ”Jellicoe road” ÄR en bra bok, för att du tycker det? Skönt att du kan sätta en kanon. Efter 60 poäng litt.vet.? :)

    • Exakt.
      Men allvarligt, om man har gått läkarprogrammet så har man väl lärt sig mer om vård än en person som inte har pluggat?
      Varför kan man inte säga att den här och den här romanen är skickligt utförda medan dessa romaner inte är det i lika hög grad, efter att man har studerat ämnet? Och som jag har försökt få fram, även om man inte uppskattar en roman så kan man kanske se hantverket i den. Precis som att man också kan uppskatta en roman som inte är så snyggt gjord. Man faller ändå. Och ja, ens smak är subjektiv, men om man får verktyg och lär sig mer när man utbildar sig i andra ämnen så gäller det väl för kultur också?

      • Till en viss del ja. Om inte annat så lär man sig vilka böcker som ansetts viktiga. Ändå är det så att alla klassiker inte håller idag, trots att de var banbrytande när de kom. Det är också så att litteraturhistorien vi studerar (eller i alla fall den jag studerat) domineras av män, ofta från västvärlden. Så nej, objektivt är det inte. Det handlar alltid om att någon gör ett urval, inte att en bok är objektivt bra eller dålig. Kanske är det lätt att enas kring det bästa och det sämsta, men det finns väldigt många gråzoner. Till exempel huruvida man gillar idén och språket i en bok. Det kan inte bli objektivt.

  13. Jag har ännu inte läst Boktjuven, men visst blir man påverkad av vad ”alla” tycker, därför köpte jag boken. Däremot bryr jag mig inte så mycket om det är ”bra” litteratur eller inte.
    När jag läser vill jag bli underhållen på ett eller annat sätt. Givetvis påverkar också vad man tycker, av ens egen sinnestämning.
    I min blogg ger jag uttryck för mitt tycke, och är de inte lika med ditt ,då respekterar jag det.
    Mia

  14. […] att ha läst Johanna Lindbäcks blogginlägg ”Men jag tycker så, faktiskt” så har jag funderat både en och två gånger på det här med bra och/eller dålig litteratur och […]

  15. Jag älskade Boktjuven, men läste den på engelska. Tyckte mest om den för all otrolig pappa-kärlek i den. Har aldrig haft det i mitt liv så kanske därför den berörde mig så mycket.

    Jag läste lite e-böcker som en Facebook kompis skrivit. Lite korta fantasy stycken som var riktigt dåliga. Det var svårt att ge dom nåt slags betyg och recension. Jag visste ju att han skulle läsa och bli lessen. Hur fixar man sånt? Jag valde att sluta recensera böcker av folk jag känner. Det är lite fegt av mig, jag vet.

  16. Jag tycker inte att en persons åsikt är värd mer efter antal poäng man har läst i ett visst ämne, däremot kan man säkert ofta få fler att lyssna om man argumenterar väl för sin sak.

    Jag förstår inte behovet att dela upp vare sig böcker eller bokbloggar i ”bra” och ”dåliga”. Av det får jag vibbar av mobbinggäng på högstadiet – även om det där gällde att man skulle ha ”rätt” märke på byxorna. Ingen enskild person(eller för den delen liten grupp) sitter på den ultimata sanningen i något område.

    • Men Ingerun, en åsikt kan väl inte vara mobbing? Det är knappast så att Johanna lyfter fram bra och dåliga bokbloggare? Sedan tror jag att alla sovrar när det gäller vilka bokbloggar de följer, efter tycke, smak och även kvalitet. Ingen läser väl alla? Vad gäller bra och dålig litteratur så tycker jag att diskussionen är grymt intressant, det var därför jag fortsatte diskussionen. Inte för att starta något drev mot Johanna. Vi måste kunna diskutera litteratur utan att det blir personligt. För mig är det upplyftande med diskussioner som denna.

      • EnligtO: Du är verkligen helt oskyldig till eventuellt drev mot Johanna.

        Det var inte heller min avsikt att starta något sådant, men jag förstår/märker att det kan uppfattas så. Jag ber om ursäkt.

  17. […] och mångsidighet. Det finns många sidor av diskussionen (se till exempel 1, 2, 3, 4 och 5) och givetvis har även jag åsikter i frågan. Läsning och litteratur är trots allt viktigt för […]

  18. en intressant diskussion som handlar om så mycket. jag har också bloggat och blandar dessutom in pseudonymer eller rättare sagt vilken skillnad det skulle göra ifall man inte i förväg vet vem som skrivit boken man läser: http://biabloggar.blogspot.se/2013/02/om-bra-och-daliga-bocker-vilka-man.html

  19. MEN JAG TYCKER SÅ, FAKTISKT!
    Tack Johanna. Du presenterar ju vad just du tycker. Sen får vi andra gilla det du tycker, eller inte…
    Jag gillar!!

    Och Enligt O. Tack för din reaktion. Några ord i rättan tid.

  20. Jag tycker att det är en intressant (och lite förbjuden) diskussion, detta med om det finns några objektiva kvalitetskriterier eller inte för böcker.

    Och min personliga åsikt är att det finns dåliga böcker. Punkt. Dåliga böcker är slarvigt genomförda. De har logiska luckor i intrigen, dåligt språk (syftningsfel, klyschor, upprepningar), platta karaktärer och brister i övrigt i gestaltning och tekniskt utförande.

    Och jag tycker faktiskt också att studier i exempelvis littvet och språk kan göra att man blir bättre på att skilja god litteratur från dålig. Därmed inte sagt att man har smakföreträde eller åsiktsmonopol för att man har ett visst antal poäng på universitetet. Det finns exempelvis 12-13-åringar som är extremt goda och uppmärksamma läsare och som kan ha väldigt smarta och väl underbyggda synpunkter på sin läsning. Så akademiska poäng kan bara vara EN ingång till att bli duktig på att analysera böcker. Ingen utslagsgivande merit på något sätt.

    Jag håller med om en hel del i Johanna L:s inlägg. Dock inte att Jellicoe Road är en ”objektivt bra” bok. För mig är det dåligt hantverk att ha så många intrigtrådar samtidigt i de inledande kapitlen. Man tappar lätt bort sig, och för MIG är det en brist, och inte skicklighet. Sedan saknade jag också miljöbeskrivningarna i JR, jag såg liksom ingenting av miljön framför mig.

    Så något konsensus om bra och dålig litteratur kommer vi uppenbarligen aldrig att nå. Både Johanna L och jag tycker att vi kan bedöma en romans tekniska kvalitéer, ändå tycker vi helt olika om just den specifika boken. Däremot tror jag att det blir mer konstruktivt och roligt för både oss bokbloggare och för författarna om vi försöker bedöma böcker utifrån teknisk kvalitet (språk, karaktärsutveckling, intrig med mera) när vi recenserar. Än om vi bara ”tycker” eller refererar handlingen.

    Vad gäller bokbloggar som är bra och dåliga så beror det ju på vad man letar efter när man läser bloggar. Själv retar jag mig lite på för mycket subjektivt och icke underbyggt tyckande om böcker samt LÅNGA innehållsreferat, men det är ju bara jag? För mig är det bara MIN personliga åsikt, och åsikter kan man väl få ha olika av?

    Det blir så ängsligt och tråkigt annars.

  21. […] om bra respektive dålig litteratur har gått het efter Johanna Lindbäcks inlägg på Bokhora. Många bokbloggare har engagerat sig och sagt sitt. Idag bestämde jag mig för att […]

  22. […] senaste diskussion så handlar den om vad som ÄR dåligt och vad som ÄR bra. En del menar helt enkelt att det går att dela upp böcker på detta vis. Att vissa böcker ÄR bra och därmed basta. Andra menar att det mer komplicerat än så och att […]

  23. […] tänker på en av Bokhorornas inlägg härom dagen när Johanna Lindbäck skrev om att hon bland annat tycker det är konstigt att de […]

  24. […] vi på annat som har hänt har debatten om bra och dålig litteratur, som Johanna Lindbäck satte igång, varit uppfriskande och intressant att följa. Mitt inlägg kan du läsa här (och […]

  25. […] kritiska röster gör gällande att karaktärerna inte alls utvecklas i den här boken, och att det är dåligt. Det håller jag med om, men är inte speciellt kritisk […]

  26. […] där Johanna L och Ingerun diskuterade detsamma.Allt började med ett inlägg på Bokhora, där Johanna L menade att det fanns ett objektivt bra och dåligt inom litteratur och att den som läst […]

  27. […] precis hittat en intressant, om än inte helt ny diskussion på Bokhora. Johanna Lindbäck skrev ett inlägg om populära och kritikerrosade böcker hon inte gillar, vilket startade en debatt om vad som […]

  28. Hej!
    Tack för en intressant diskussionstråd. Jättekul att ni tog upp det här temat, och att ni gjorde en bokpodd om det här!

    Jag tycker dock att det blir lite problematiskt att prata om vad som är bra och dåligt, utan att först försöka definiera vad man menar med kvalitet, för vem och i vilket sammanhang. Jag är övertygad om att det i högsta grad påverkar svaren, och är nödvändigt för att man ska kunna undvika att prata förbi varandra. Om ni är intresserade har jag skrivit ett längre och bättre svar på min egen blogg.

    Vänliga hälsningar,
    Liv

  29. Och där säger du ju tex: ”Jag vet inte alla gånger vad jag själv menar med kvalitetslitteratur. Jag har vid olika tillfällen syftat på alla de ovan nämnda definitionerna, och säkert fler.”
    Du menar alltså att så länge man inte kan sätta EN definition på vad som menas med bra , då kan man inte diskutera? Jag måste välja ut att bra litteratur har: bra språk och är nyskapande. Sen kan jag inte lyfta upp andra böcker som bra om de inte har just det?
    Och så länge den exakta strama definitionen saknas är det bara rätt att vi hamnar i dessa eviga vinklar om ”men den här boken var bra för MIG och därmed ÄR den bra” om allt mellan himmel och jord som folk läser? Jag håller ju då fortfarande inte med om det.

  30. Så menar jag verkligen inte. Jag tror varken att man kan eller bör komma fram till en enda definition av vad kvalitetslitteratur är.

    Det jag försöker säga är att jag tycker det är viktigt att i varje diskussion definiera (eller försöka definiera) vad man menar med kvalitetslitteratur i just det fallet, i den specifika diskussionen. Annars kommer man ohjälpligen att prata om olika saker. Och det är då man riskerar att fastna i subjektiva åsikter och inte komma vidare till de riktigt intressanta diskussionerna om vad kvalitet är och kan vara.

    • Och hur många böcker kan man diskutera åt gången då, med en specifik definition på vad kvalitet är? Kanske 5-6 st, eller om man jämför bara ett par författarskap? För sen börjar det väl slira och inte passa in längre med just denna specifika definition.

      • Menar du att man inte ska (eller att det inte går att) definiera vad man menar med kvalitet / bra och dåligt? För jag förstår inte riktigt hur man ska kunna diskutera huruvida något är bra eller dåligt om man inte vet vad som menas med bra eller dåligt. Samtidigt tycker jag inte det behövs en uttrycklig definition – när du skriver att Boktjuven inte är bra för att den är en pekoralfest, eller att Flyga Drake inte är bra för att karaktärerna inte utvecklas – då är ju det ändå definitioner.

  31. Jag tycker inte att det går att komma på EN definition som inkluderar alla bra böcker, och anledningen till att jag svarade som ovan var att jag tänkte på nästa steg i denna ändlösa diskussion. Steg 1: gör ett försök att definiera god kvalitet. Hitta några böcker som passar in. Steg 2: hitta några andra bra böcker som inte passar in i den. Steg 3: hävda att eftersom de finns, och eftersom det därmed inte går att beskriva vad som verkligen är kvalitet, så finns det ingen kvalitet. Allt är lika bra, eller allt är lika dåligt. Det enda som finns är personlig tycke och smak.
    Så tycker INTE jag, men jag utgår nu ifrån hur hela den här diskussionen fördes i våras när den började. Litteraturvetenskap är ingen exakt vetenskap likt matte, men det betyder inte heller att den är totalflummig, subjektiv och helt slumpartad. Men den falangen som inte gillar att prata om kvalitet, eller som inte kan tänka sig att erkänna kvalitetsskillnader, de menar ofta det – och ofta baserat på att det inte finns EN allomfattande definition.

  32. PS. Och ni som har lyssnat på Bokpodden om bra och dåligt, vad tycker ni om Jonas Thentes uttalanden? Jag tycker han formulerar sin syn på bra och dåligt väldigt tydligt, och jag håller med honom.
    Det har knappt kommit någon kommentar på den delen av podden däremot, så vore intressant att höra.

Namn (obligatoriskt)

E-post (publiceras ej) (obligatoriskt)

Hemsida