Bokhora.se

23/12 2015
18:51

Så, vad har du för dig, Johanna K?

Så mejlar ni. 

Svaret: Jag hänger på instagram och diskuterar skryt- och skämsböcker. Eller, nu ska jag inte skriva diskuterar för det är mer av en kort monolog. 

Jag hade en bokhylla i mitt sovrum. Jag skriver hade eftersom den just nu ligger i hundra olika delar och böckerna i tio-tolv flyttkartonger. Men om en har sin bokhylla i sovrummet krävs det en hel del nerver av en gäst att klampa in och kritisera ens böcker. Har aldrig hänt. 

Jag kan inte tänka mig vilken bok som skulle få mig att skämmas om jag lät den ligga framme. Jag skulle kanske skämmas om jag hade en hyllningsbok om Pol Pot på vardagsrumsbordet – Varför i hela världen har du en hyllningsbok om Pol Pot? skulle mina gäster fråga – men varför skulle jag ha det? 

Jag har inte så mycket skämslitteratur i min bokhylla. Eller så är jag dålig på att identifiera skämslitteratur. Sidney Sheldon, som jag postade på Instagram är i själva verket inte min utan min systers (chockad unison flämtning från Bokhoras instagramföljare). Jag läste Virginia Andrews och jag har ändå så bra självförtroende att jag skulle stå för det om jag tyckte att det var förstaklassig litteratur (såsom jag står för att Jon Secadas ”Just another day” ryms på min topp 100). Virginia Andrews ligger dock i en låda i mina föräldrars källare (ej bokstavligen). För stort affektionsvärde för att ge vidare, men jag anser mig inte ha plats hemma. 

[obs! Jag står för Sidney Sheldon också]

Jag skulle tycka att det vore vansinnigt roligt att läsa Virginia Andrews i en bokcirkel (obs! Inte barnen på vinden-serien, hellre Flickan från himlen). När får jag egentligen ihop en bokcirkel där jag får välja alla böcker? Skämslitteratur utgör fantastiska diskussionsunderlag. 

Böcker att skryta om har jag inte heller. Jag har någon enstaka signerad bok, av något one hit wonder från Balkan. Kanske har Storejo signerat någon av sina böcker i och för sig, kanske kan jag skryta med det? Jag rör mig nog helt enkelt i fel kretsar eftersom jag inte kan skryta med omsorgsfullt framlagda böcker när jag har besök.

Men om jag var en sådan som sa: Vill du vänta på mitt rum när jag äter? till mina gäster skulle jag gärna lägga boken om Wes Andersons filmer (och ja, om Wes Anderson  själv) i deras knän. Mycket bläddervänlig. Jag tror att många skulle bli imponerade av ”Ur varselklotet” också. Men inte så mycket av mig som av Simon Stålenhag – författaren – förstås (förhoppningsvis). 

I vår nya lägenhet kommer bokhyllan att placeras på en plats som alla gäster – utom de som går direkt in i sovrummet – måste passera. Kanske kommer det i framtiden vara enklare för mig att avgöra vilka böcker som jag borde gömma undan och vilka som borde skyltas med.

   
Hur tänker ni? 

1 kommentar

1 kommentar till Vad jag har för mig 

  1. Vi ärvde fina bokhyllor och ställde dem vid vårt matsalsbord – men böcker skulle stå där så att ”alla” såg? Efter ett tag med tragiska tommahyllplan kom jag på: viktiga böcker. De som betytt nåt för oss, enskilt eller individuellt. Så nu står där Biggles, KullaGulla och Mina Drömmars Stad tillsammans med Harry Potter, Stora Hjulboken och Mio min Mio – våra viktigaste böcker helt enkelt!

Namn (obligatoriskt)

E-post (publiceras ej) (obligatoriskt)

Hemsida