Bokhora.se

15/03 2016
8:04

IMG_0056

Det finns två ”Hå och Hej”-böcker. ”Lägga sej, hå och hej” och ”Hej och hå, kläder på!”.

Jag tycker inte att de är så kul. Dels tycker jag att det är för mycket text att läsa för min bebis (som inte tillhör målgruppen 3-6 år). Dels tycker jag att kläder om att gå och lägga sig eller att klä på sig uppenbarligen är tråkiga. Barn säger: kul att känna igen mig, jag säger: pedagogiskt.

(Här kommer vi in på en diskussion som journalisterna, bloggarna och poddarna Nord och Francke diskuterat en del i sin podcast (som JohL skriver om här). Varför ska jag överhuvudtaget skriva om sånt jag inte gillar? Lex: aktuell kulturdebatt. Å andra sidan: lika ofta får vi på Bokhora kommentarer om varför skriver ni bara om sånt ni gillar?

En gång skrev en (förmodligen) ungdom att jag var en kärring för att jag inte gillade en ungdomsbok. När jag inte nu gillar en barnbok och är kanske fem år äldre: fatta vilken superkärring jag är!

Nog meta. Rakt ner i rimmandet och på- och avklädandet).

På rim följer vi tre barn som jag förmodar är syskon när de klär på sig på morgonen och när de gör sig iordning för natten. Från små nakna rumpor till overall. Jag kan tänka mig att mitt barn kommer att tycka att det är sjukt kul att läsa eftersom han (förhoppningsvis) kommer att känna igen sig och göra precis samma sak varje dag. Sen är det ju rim. Och ibland lite tokigt. Två ben i samma byxben och så.

Och jag vill ändå skriva och tipsa om Hej och hå-böckerna för att de klarar Warnqvist-testet utan att tveka. Det är det som bekant så få böcker som gör.

Ni som har läst de här böckerna för barn: hur funkar de?

 

 

 

2 kommentarer

2 kommentarer till Hej och hå gamla superkärring!

  1. Intressant att läsa detta! Jag har läst Hej och hå, kläder på för min 2,5-åring ett antal gånger under det senaste halvåret och dem tillhör våra topp-10-favoriter. Speciellt det här med ”trosa eller en kalsong/tar man först om man är naken” – det är en rad vi brukar sjunga hela vägen ner i trapphuset, via barnvagnsförrådet, och på vägen till förskolan.
    Men smaken är ju som baken …

  2. Ja, det är väl ingen allåldersbok, tänker jag, utan passar målgruppen ypperligt. Det är just så som ni ramsar delar ur boken som jag förställer mig att vår läsning kommer att bli här hemma om ett par år.

Namn (obligatoriskt)

E-post (publiceras ej) (obligatoriskt)

Hemsida