Bokhora.se

13/10 2017
10:12

Och det var då en pärs. Hade så svårt för denna fransos. Så svårt!

Det som störde mig var:
1) Greppet att systern har en jättejättelång och helt orealistiskt utläggning med en massa utvikningar när hon ska berätta om broderns våldtäkt för sin man. Jag kände bara ”eller hur?!” om hela det. Som om hon skulle ha förklarat så mycket och så utförligt? Som om maken skulle ha idats lyssna på det? Knappast.
2) Systerns talspråk. Det kan vara det absolut värsta stilgrepp jag vet. Han kolla på mig och sen sjappa vi och då tappa han väskan. Den stilen. Jag bara ryser. Dessutom tycker jag i uttryck och formuleringar att hon låter som typ sextio, men i själva verket är hon väl trettio, trettiofem? Allt är jobbigt med det där talspråket.
3) Att Edouard Louis själv på den korta tid han umgicks med Reda skulle ha fått reda på så mycket om honom, hans familj och deras situation, hur Redas pappa känt sig i den och den situationen. Eh? Nej?

Vi var lite manfall just den här träffen, men av tre närvarande var det en som gillade vissa bitar (hen som valt boken) och så var vi två som inte alls uppskattade.
Så var det med den saken.

Meanwhile back at the farm har jag pratat om ”Lögneras träd” med alla jag träffar. Det är en bra bok!

5 kommentarer

5 kommentarer till Bokcirkeln läser ”Våldets historia”

  1. Hahaha! Fantastiskt rolig läsning – ditt inlägg alltså, för boken kommer nog aldrig att ta sig upp på första plats i min läshög efter detta.

  2. Läste ungefär halva, mycket besviken. Blev också galen på det där talspråket, vet inte hur mycket översättningen spelade in men det var som att systern talade som Kenta och Stoffe i ”De kallar oss mods”.

  3. Tänker att översättningen definitivt spelar in i det där med talspråket. På franska är det lättare att skifta mellan skrift- och talspråk utan att det blir så där outhärdligt som det blir i sådana här fall på svenska.

    Så jag kommer för min del definitivt att läsa den här boken, för jag älskade hans första och jag läser på franska. :)

    • Intressant! Sånt där man inte har en chans att veta om man inte kan läsa på original.
      Jag har inte läst ”The hate U give” av Angie Thomas än, men har läst reccar av den och att översättaren Amanda Svensson behållit ovanligt mkt engelska. Antar att det är i just såna här fall.

Namn (obligatoriskt)

E-post (publiceras ej) (obligatoriskt)

Hemsida