Bokhora.se

24/01 2017
15:28

Häromveckan läste jag en bok där jag misstänker att jag kan hamna i surtantsfacket för att jag hade invädningar och inte köpte allt ohämmat. Nu kommer en till. ”Golden boy” av Abigail Tarttelin. Jag har kikat runt lite och den har fått både helt fantastisk respons och urdålig. Jag sällar mig till den svalare samlingen. Varför? Jo, på grund av den litterära framställningen. Here’s why:

goldenboyMax som den 16-åriga huvudpersonen heter är intersex (för oss dinosaurier är intersex detsamma som hermafrodit) och allt kretsar kring hans uppvaknande / hanterande av detta. Hans könsidentitet är hemlig för alla utom den närmaste familjen, och alla andra tror han är en kille. Sen händer lite fruktansvärda saker (triggervarning om man inte vill läsa om sexuellt våld), och hans uppfattning om sig själv börjar ruckas samtidigt som hemligheten sprids.
Ämnet? Intressant.
Men som skönlitteratur betraktat? Neeeeej.

Jag tycker det här är mycket mer en informationsskrift än en fiktiv bok. Det är flera berättarperspektiv; Max, hans föräldrar, lillebrorsa, en läkare, en tjej han är intresserad av, och allas röster är så fruktansvärt pedagogiska och tillrättalagda. Läkaren redovisar forskning på intersex. Det blir väldigt torrt. Dialogerna med Max lillebror blir superstyltiga à la modellen att lillbrorsan oanande säger något fördomsfullt och/eller sexistiskt han hört i skolan, och så får Max prata igenom det med honom varpå lillbrorsan lär sig mer om världen och ökar sin empati för olikheter.

Jag började ”Golden boy” glad i hågen, men sen kände jag för varenda nytt berättarperspektiv att okej, den här karaktären skummar jag lite snabbt för den var inte så bra. Till slut skummade jag alla? Inget perspektiv är bra.
Ett solklart fall av att ämnet är det viktigaste, men att göra bra litteratur av det har kommit i femtonde hand. ”Golden boy” är lång, tradig och helt ärligt jättetråkig, och den får mig tyvärr inte att känna någonting förutom just det.

6 kommentarer

6 kommentarer till ”Golden boy” – Abigail Tarttelin

  1. Okej, men även dinosaurier (nu levande) kan uppdatera sig. H-ordet används i dag om djur, till exempel vissa sorters maskar, och om man inte vill kränka väldigt många personer med intersexvariationer så använder man det inte om andra människor.

    Könsidentitet är också något helt annat än kroppsliga egenskaper. Som person med intersexvariation kan man givetvis fundera över sin könsidentitet (liksom man kan göra om man inte har en intersexvariation), men här låter det lite som att du tänker att de är synonyma. Det är de alltså inte, och missuppfattningen förtjänar inte vidare spridning.

    • 1. När jag började läsa hade jag aldrig hört termen intersex förut och av just den anledningen tog jag med formuleringen dinosaurie och hermafrodit. Jag tror nämligen att det är ganska många andra som också skulle fundera på intersex men känner till hermafrodit.
      2. Har du läst boken? Ett stort tema är ju Max könsidentitet. Hur skulle jag i såna fall ha formulerat det, med vilka termer + vilka termer jag absolut borde undvika, för att inte fortsätta sprida missuppfattningar?

      • 2. H-ordet är lika laddat/kränkande som n-ordet, så undvik undvik undvik.

      • 1. Ett sätt att undvika att kränka och samtidigt ge ett sammanhang och kunskap är att säga något kort om vad intersexvariationer är. Här finns mer information: http://www.transformering.se/vad-ar-trans/intersexuell

        Ett annat problem med att använda kränkande begrepp är att andra dinosaurier, som kanske är stolta över sitt dinosaurieskap, tar det till intäkt för att de orden är okej att använda. Och kränkningarna fortsätter.

        2. Nej inte än, jag väntar på att få den. Men (beroende på hur det tas upp i romanen) till exempel ”Både hans intersexvariation och hans könsidentitet är hemlig för alla utom den närmaste familjen, och alla andra tror han är en vanlig kille.” och sedan ”hemligheterna” om det är båda som sprids?

  2. en bra bok med en intersexhuvudperson är Middlesex av jeffrey eugenides.

  3. Tycker precis samma! Informationskampanj om intersexuella, ja. Som läsupplevelse och litteratur, nej och blä! Blev så trött på allas olika kapitel och främst lillebrorsans kapitel som var hemska att genomlida.

Namn (obligatoriskt)

E-post (publiceras ej) (obligatoriskt)

Hemsida