Bokhora.se

01/09 2017
14:04

Jag ser reklam för ett program på tv när jag åker tunnelbana. I programmet får människor som är kända för allmänheten för att de varit gifta med en folkkär artist, deltagit i Melodifestivalen på 80-talet eller arbetar på ett populärt varuhus banta i tv. Kanske är det den som bantar mest som vinner.

Programmet har sänts i flera säsonger och det skulle kunna vara en fingervisning om programmets popularitet. Men vad sägs om min program-idé? Här är den: en person som inte har hunnit läsa en rad på flera veckor för att ett veckobrev ska skrivas eller en matsalsplacering göras eller en svensklektion planeras, har nu en läskondition som sträcker sig till utmattning efter mjölkpaketets baksida eller nämnda reklamaffisch i tunnelbanan. I ett Rocky-collage ses personen låna en ryggsäck full med böcker på bibblan, slita sitt hår, slå upp ord i ordbok, plus tårar kanske blod. Finalen är vad vet jag Mircea Cartarescu i direktsändning. Någon entusiastisk programledare kramar om vinnaren och pekar på en stor skärm där en kort sammanfattning nu visas: Här ska vi se hur det var för bara två månader sedan. Du läste Pixi-böcker!? Och nu…: detta! Sviter på tusentals sidor. Nobelpristagare! Adonis! Stråkar. Konfetti. Vinnaren talar ut i kvällstidningarna om sitt nya liv. Tror ni på succé?

I så fall: jag skulle kunna vara den personen. Dvs vinnaren. Eller åtminstone en deltagare, om vi nu ska vara ödmjuka. Det finns ett ord som bloggare använder när de inte läst på länge. Helt seriöst: jag är bortom det. Jag har till och med glömt ordet. Min läskondis är usel och en dag ska jag berätta för er vad forskningen säger om läskondis (ledtråd: det finns).

8 kommentarer

8 kommentarer till Om läskondis och Biggest Reader

  1. Jag tänker försöka med en kvart om dagen igen. För läskondisen. Jag vill verkligen att det ska funka. En kvart om dagen. Tills det känns lättare och jag klarar längre eller svårare eller vad jag nu vill. Fler kilometer. Uppförsbackar. En kvart om dagen.

  2. Jane Airhead

    ”Ge mig en kvart om dagen.” Så stod det i annonsen som ofta dök upp i veckotidningar i min barndom. Och så var det en bild på en riktig muskelknutte. Precis sån, kunde man alltså bli, om man bara gav träningen en kvart om dagen. Det borde finnas liknande annonser för att bättra på sin läskondis. Jag försakar säkert något annat, men det blir betydligt mer än en kvart om dagen för min del.

    • Sådana annonser vill jag se! Och sådana läsrutiner vill jag ha…

      • Jane Airhead

        Kan man kanske få Jessica Gedin till att göra ett stående inslag i Babel med ”Ge mig en kvart om dagen”?

        • Jag tror att Babel är framförallt för de redan frälsta, de som har ett intresse och de som tycker att läsning är åtminstone lite kul. Jag tycker att det är fruktansvärt synd att Yukiko Duke inte får recensera böcker i Gomorron Sverige längre. Jag tror att En kvart om dagen skulle ha större genomslag i Gomorron Sverige eller i Nyhetsmorgon. Många skulle passa på att gå och borsta tänderna precis då, men några skulle man förhoppningsvis fånga!

  3. lena kjersen edman

    Men vuxna människor behöver väl inte läsa skönlitteratur om de inte själva vill. Ingen håller på så där och försöker hitta på lösningar (av typ:en kvart om dagen) när det handlar om oss som inte följer några tv-serier och inte gör vi det själva heller.

    Varför ska alla vuxna (som kan läsa text) läsa skönlitteratur – om de inte vill? Jag fattar det inte.

Namn (obligatoriskt)

E-post (publiceras ej) (obligatoriskt)

Hemsida