Bokhora.se

16/05 2017
0:46

Margaret Atwoods ”Tjänarinnans berättelse” är en av de där böckerna som stannat kvar i mig sedan jag läste den för minst femton år sedan. När Hulu kom ut med den första trailern för tv-serien beslöt jag mig ändå för att inte se den, den verkade för hemsk. Sedan kunde jag ändå inte hålla mig och sträckkollade på de fyra första avsnitten. Nu är det länge sedan jag läste boken, men tv-serien håller verkligen måttet. Atwood beskriver så skrämmande väl hur samhället inte förvandlas över en natt, utan istället förvandlas små steg i taget. Hur det går så långsamt att folk inte reagerar på det och när de väl reagerar är det för sent.

dims

 

 

Elisabeth Moss (ni minns henne bland annat som reklamare i Mad Men och presidentens dotter i The West Wing) spelar huvudpersonen Offred med glans, men jag kan inte hjälpa att jag blev lite påverkad då jag hörde att hon är scientolog. Nu får ju folk tro på vad de vill och en skådespelares yrke och religion behöver inte ha med varandra att göra, men jag kan ändå inte riktigt släppa det. Scientologerna accepterar inte HBTQI och är en hierarkisk organisation. Det är ju ganska lösa kopplingar, men efter att ha läst ”Going clear” och sett dokumentären om rörelsen får jag kalla kårar bara av att höra den nämnas.

1 kommentar

1 kommentar till Tjänarinnans scientologi

  1. Problemet med att separera konstnären från verket poppar upp då och då. Ibland blir det riktigt jobbigt (Bill Cosby, Michael Jackson, Knut Hamsun etc etc.).

    Det finns egentligen inga enkla svar på det här dilemmat. Ska vi sluta läsa Knut Hamsuns ”Svält”, sluta lyssna på Michael Jacksons musik, och låtsas som om vi aldrig har sett på ”The Cosby Show”?

    You tell me… :-S

Namn (obligatoriskt)

E-post (publiceras ej) (obligatoriskt)

Hemsida