Glömde helt bort att avlägga köpstoppsrapport förra veckan, så här kommer en för de senaste två veckorna. Eftersom den Jennifer Weiner-inspirerade HALT-metoden bara var rolig så länge jag läste boken ifråga skippar jag de frågorna framöver. Om ni också har köpstopp (duktiga, duktiga er i så fall, ni förtjänar all peppning ni kan få!) får ni gärna haka på och utvärdera själva. Lite köpstoppsdebriefing såhär boknarkomaner emellan.

Motivation på en skala mellan 1 och 5: 4,5. Lätt! Känner mig mkt vilje- och karaktärsstark. Det här går ju som en dans! Mina underliga små klausuler har nog någonting med den allmänna lätthetskänslan att göra… Man är väl innovativ!
Antal köpta böcker sedan sist: Ahem, fem, men samtliga betalades med presentkort så det räknas inte. Och på förekommen anledning: nej, jag har givetvis inte köpt presentkortet till mig själv. Fullt så depraverad är jag inte… än. Böckerna jag köpte? 10-talets hitintills mest uppmärksammade amerikanska roman, ”Freedom” av Jonathan Franzen (gillar så här långt, skicklig och storslagen familjesaga av den sort amerikanarna gör så bra – men årets största läsupplevelse? Nja, vi får se),  ”The Last Child” av John Hart, vars ”Down River” jag läste och gillade i början av 2009, Rhodi Hawks ”A Twisted Ladder”, en thrillerdebut med utlovade Southern Gothic-vibbar, årets Bentley Little-skräckis ”The Disappearance” samt – PEPPEN! – Justin Cronins vampyrapokalypsroman ”The Passage”, som jag bara hört gott om.
Antal böcker jag önskar att jag köpt: Åtminstone två.
Om jag inte hade köpstopp skulle jag köpa… Två romaner som skapade ett enormt lässug hos mig när jag konfronterades med alla lyriska recensioner: Sigrid Combüchens Augustpristippade ”Spill” och ”Kvinnor” av Steinar Bragi. Ska se om jag kan få tag på dem på bibblan.
Antal veckor kvar: Nio, eller hur lång tid det nu dröjer innan Kingens nya novellsamling går att köpa. Eller nya Kate Morton, om den hinner komma först. Eller den femtioelfte Scarpettadeckaren, som också kommer i november. November i alla fall; ett par månader till. Det fixar jag! Inga problem. Särskilt som jag skrivit in en ny klausul i köpstoppskontraktet: det som köps under bokmässan räknas inte…

Men hur sjukt är det inte att till och med Adlibris har koll på mitt köpstopp? (Källa: Twitter.) Dock tror jag inte att det kommer gå så långt att de vägrar låta mig handla, det vore väl tjänstefel?

Lågt av Jessica att skriva ett retstickeinlägg om hur hon precis köpt den av oss båda hett efterlängtade ”Freedom”. Tror ni att jag föll till föga? Ack nej! Nästa tisdag, den 31 augusti, släpps den hos Adlibris och då kan jag köpa den för ett presentkort som jag fått i present och som följaktligen ingalunda bryter mitt köpstopp. Så länge det inte är jag som betalar… Det fina med detta är ju att jag själv kan diktera reglerna.

Nu har mitt i bokbloggosfären mycket uppmärksammade köpstopp varit igång i fem dagar. Fem dagar av frestelser och begär som kvävts i sin linda, fem dagar av idel prövningar. För mig, som är van vid att leva upp till Oscar Wildes devis ”The only way to get rid of a temptation is to yield to it” (alternativt den mindre litterära L’Oréaldevisen ”Because I’m worth it”), har det varit svåra dagar. Men! Än så länge har jag skött mig exemplariskt – inte ett endaste litet ”oops” i bokköpsväg. Jag har hämtat ut Jennifer Weiners senaste från biblioteket, men inte ens den hårdaste av regelskrivare kan väl på fullt allvar mena att bokköp även ska innefatta biblioteksreservationer?

För att se till att jag håller mina ord tänkte jag en gång i veckan stämma av lite. Min bokköpstoppvecka, helt enkelt. I en bok jag nyligen läst – faktiskt ovan nämnda Weiner som jag kommer recensera senare i veckan – använder sig en av personerna, en före detta missbrukare som går på AA-möten, av metoden HALT. Står för de frågor man ska ställa sig varje gång suget dyker upp. Hungry? Angry? Lonely? Tired? Genom att känna efter och bocka av ska man tydligen kunna precisera hur suget efter ens drug of choice - böcker då, i mitt fall – uppstår; vilka känslor som egentligen ligger bakom. Kanske något att applicera även på köpstopp?

Veckans status, alltså.

Hungrig? På mat? Nej, jag åt precis. Skulle däremot inte banga på ett besök till English Bookshop efter jobbet.
Arg? Lite förbannad på recensenten i GP, som så uppenbart sågar Therese Bohmans vackra, stämningsfulla och Falkenlanddoftande debut ”Den drunknade” därför att hon inte håller med om de uttalanden Bohman gjort i tidigare konstdebatter. Alla kan inte älska allt och alla, men lite mer underbyggt och mindre förutsägbart, tack!
Ensam? Nej, det är jag aldrig. Som tur är/tyvärr.
Trött? Mmm. Drabbades av hybris i lördags och inbillade mig att jag kunde dricka glas efter glas vin till klockan ett på natten utan konsekvenser. Det kunde jag inte.
Antal köpta böcker sedan sist: Noll! Zero! Zilch!
Antal böcker jag önskat att jag köpt: Tja, fem? En för varje dag.
Om jag inte hade köpstopp skulle jag köpa… Jonathan Franzens nya och allmänt tokhyllade roman ”Freedom”. Tyckte mycket, mycket om ”The Corrections” när den kom och har längtat efter nytt material från Franzen i nära nog ett decennium. Har dock blivit lovad presentkort på Adlibris så den kommer nog att vara i min ägo tids nog ändå… Presentkort som ges från andra räknas ju inte, om det inte skulle vara pistolhot eller tvång inblandade från min sida. Så desperat har jag inte blivit. Än.

Någon som hängt på köpstoppet som vill debriefa lite?

Ni vet sagan om Peter och vargen? Jag känner mig lite som Peter när jag – för vilken gång i ordningen vet jag inte, jag blev med nöd och näppe godkänd i matte och kan inte räkna så långt – yttrar ordet ”köpstopp”. Mina köpstoppsperioder brukar, som trogna bokhoraläsare vet, sluta med att jag köper fler böcker än vanligt. Alltså räknar jag inte med att någon, ens jag själv, ska lyssna när jag nu återigen är flickan som ropade köpstopp.

Tänkte ändå, utifall att det faktiskt ÄR allvar den här gången, göra en lista på temat ”Därför köpstopp”. 

1. Mitt hem har tagits gisslan av mina bokhögar. När som helst kan ett SWAT-team med Bruce Willis, eller vem som nu är 10-talets Bruce Willis (om jag inte läste hela tiden skulle jag kanske veta det),  i spetsen bryta sig in och skrika ”FREEZE”. I varje rum – inklusive badrum och, sist jag kollade, tvättstuga – tornar böckerna upp sig. Feng shui-anhängare skulle hamna i spontan koma efter ett besök hemma hos mig. Nog för att det är mysigt och allmänt atmosfärsskapande med böcker, men nu har det gått så långt att vilken besiktigare som helst skulle se det som en arbetsskada waiting to happen. Och tänk på barnen! Och katterna! Kvällstidningsrubriken ”BOKHORAFAMILJ I BOKDÖDSCHOCK” är verkligen ingen rubrik jag vill se.

2. Ration mellan inköpta och lästa böcker är inte bara skev. Den är totalt uppfuckad.

3. Ni kanske förstod det av punkt 1, men det är akut slut på bokhyllor. Jag måste göra en ordentlig rensning bland gamla böcker innan jag ens kan börja tänka på att köpa nytt.

4. Saker jag försakat för att istället lägga pengar på böcker: synundersökning och glasögon (läsrelaterad skada? Vem vet, men det är i alla fall på tiden att jag skaffar mig boknördens kanske mest typiska attribut), frisörbesök (har inte klippt mig sedan december 2009), höstkappa (min älskade Gilmore Girls-kappa går fortfarande inte att knäppa efter tvillinggraviditeten), ny parfym, restaurangbesök, dvd-boxar, smink, badkar (att läsa i)…

5. Med tanke på alla gratisböcker jag har tillgång till via Bokhora vore det väl skam om jag inte skulle klara av ett litet köpstopp på, säg, två månader? Tänk på barnen utanför bokbloggosfären!

6. Min man, som haft en ängels tålamod när det gäller mina litterära vidlyftigheter i snart tio år, har börjat gnälla över alla bokpaket. Om några till oannonserade beställningar kan gnället övergå i ett morrande. För den äktenskapliga fridens skull är det nog läge för ett köpstopp.

7. Jag har tillgång till ett utmärkt bibliotek.

8. Att hetsshoppa böcker är, sist jag kollade i FN-konventionen, ingen mänsklig rättighet.

Där har vi det. Kalla fakta, obestridbara bevis som tillsammans målar upp bilden av en djupt störd individ vars abibliofobi för länge sedan antagit enorma proportioner. Nej, jag tänker inte börja gråta och bryta ihop, det här är ingen TV3-dokumentär, men jag inser ju att det är dags för förändring. Köpstopp, alltså. Effekt: omedelbar. Varaktighet: tills bokhögarna är under kontroll. Undantag: inga. Hårt, men rättvist. Min första köpstoppsrelaterade handling blir att gå till biblioteket och låna Jennifer Weiners nya roman ”Fly Away Home”. Jag äger alla hennes tidigare böcker och har dessutom för vana att läsa om åtminstone ”Good in Bed” och ”Little Earthquakes” närhelst andan faller på, omständigheter som under en mer förlåtande köpstoppsregim skulle kunna bädda för undantagstillstånd. Men nej, här görs inga undantag! Om jag läser och gillar så mycket att det blir omläsningsläge får jag köpa den då. Företrädelsevis i pocket. Tough love baby, tough love. Och hörni, ni får jättegärna hjälpa till genom att fråga hur det går! Frestelser kommer att ignoreras efter förmåga. Om någon annan abibliofob vill hänga på vore det förstås jätteroligt. Tillsammans blir vi starka…!

PS: Jag har även, inspirerad av Jessicas fantastiska resultat, börjat träna och äta som vilken Blossom Tainton-kopia som helst. Detta är förändringarnas höst, märk mina ord! Har dock bara marginellt större tilltro till träningsprojektet… Persistence, thy name is NOT Helena.