Bokhora.se

23/05 2017
11:37

Ganska ofta när jag gör författarbesök på skolor får jag frågor om vad jag gillar för böcker, vilka mina favoriter är. Brukar säga att jag gillar såna om helt vanliga människor som gör helt vanliga grejer. Går till skolan, jobbet, pratar med lite folk, kommer hem, tänker lite. Jag älskar ju ”tråkiga” böcker där ”inget” händer.

När jag läste Knausgårds ”Om våren” kom jag på att jag har en till favorithandling: han röjer upp i ett stökigt kök. Finns tusan inget bättre?

”Om våren” är i samma stil som Kampen. Ett par dagar, veckor, månader i Knausgårds liv med hushållsrutiner, barn, fru, och tankar om stort och smått mellan att väcka barn, fixa lunch, betala räkningar, och att städa. Allt är riktat till hans då ofödda fjärde dotter för att hon ska få veta vad som hände innan hon föddes.
Det är en bladvändare! Man börjar läsa, och sen vill man aldrig lägga ifrån sig den. Man kan fundera och säkert komma på skitsmarta iakttagelser om detta i att skildra det stora i livet genom det lilla, men jag struntar i det nu. Säger bara att Knausgård är en av de bästa livs- och vardagsskildrare jag vet. Det är på riktigt oupphörligt spännande när han en dag bestämmer sig för att rensa ur kylskåpet, greppar en Wettex-trasa, och kör igång. Det är samtidigt ett sånt lugn. Jag känner mig så säker och omhändertagen som läsare för att hantverket, ni vet. Ojojoj.

Gud, vad jag saknar Min kamp-läsupplevelsen.

1 kommentar
20/05 2017
11:17

bladenbrinner_kvadrat_utan-eldkonturI det sextonde avsnittet handlar det om vikingar med Elisabeth Östnäs (författare till Turid-trilogin), om Alma-priset med Mats Kempe som sitter i den juryn, och så har jag och Lisa läst ”Dumplin” av Julie Murphy. Huvudpersonen i den är en överviktig tjej, och det är väldigt ovanligt i litteraturen. Skitmärkligt med tanke på hur mycket hela världen bryr sig om utseende och vikt, eller hur? Ändå är Willow i ”Dumplin” fortfarande så pass unik.

Du kan lyssna på avsnittet här eller på alla vanliga poddställen.

Och om du gillar, får du såklart gärna stödja kickstartern som håller på till den 1 juni.

Kommentera
17/05 2017
11:31

I helgen förberedde jag Norges nationaldag genom att läsa ”Elskere” av Mattis Øybø. Så förutseende, va? Nej, ärligt, var det mer så att jag var ledig, och inget signalerar ledighet och kravlöshet som att läsa en roman på norska.
Så här beskrivs ”Elskere”:

Elskere”I en seng på et hotellrom i Oslo ligger Mikkel og venter på Anna. I mer enn et tiår har de møtt hverandre i hemmelighet, et par timer hver fjerde fredag, for så å vende tilbake til livet med ektefelle og barn. Men denne fredagen dukker ikke Anna opp.
Samme ettermiddag går en bombe av ved regjeringsbygningen i Oslo.
Hvor vender man seg med en historie som ikke skal finnes? Og hva slags historie er egentlig det? Er to timer hver fjerde fredag i ti år nok til å bære fortellingen om et helt liv?
Elskere er en roman om å sørge i skyggen av en nasjonal sorg. Om å lengte etter sitt eget. Om gleden ved å leve i hemmelighet. Og om konsekvensene det har for både en selv og andre.”

Anna dör inte i regeringsbyggnaden fastän hon jobbar där, utan i en vanlig bilolycka. Sorgen efter henne löper ändå in i den stora nationella som Norge går igenom, både privat och offentligt. För Mikkel blir det extremt privat eftersom ingen känner till deras förhållande.
Jag var en av dem som tittade på tv i princip hela tiden de första dagarna efter 22 juli, och jag följde alla stora händelser efteråt. Roståget, minnesgudstjänsten, osv. Mikkel och hans familj deltar i eller följer allt det också, och det ger en extra dimension till hela sorgeberättelsen. Allt blir ännu starkare för att jag utöver att känna igen Oslo-miljöer kan hänga upp scener på vissa numera nästan ikoniska bilder och uttalanden.

Om man har läst Bokhora sen urminnes tider kanske man känner igen författarnamnet Mattis Øybø. Jag har läst och gillat alla hans böcker, och jag gillar ”Elskere” väldigt mycket också. Annas och Mikkels historia är så fint berättad, hur deras riktiga liv löper på sidan om med fru eller man och barn, vad de har på det där hotellrummet en gång i månaden. Tycker också hemskt mycket om det stora sammanhanget med bomben och Utöya. (Får man skriva så? Det känns så nonchalant och förringande att svänga sig med termer som ”stort sammanhang” om en sån här terroristhandling, men ni förstår vad jag menar?) Blir så sugen på att läsa om min favorit av Øybø, ”Ingen er alene” för den var också liksom större än vad nordiska romaner brukar vara.

Precis som med förra norska jag läste, ”Nei og atter nei”, har jag ingen aning om den här ska översättas till svenska. Kan bara hålla tummarna.

1 kommentar
17/05 2017
7:00

IMG_0071Bladen brinner-kickstartern håller på till den 1 juni, så om du har lyssnat på och gillat podden finns det fortfarande tid om du vill stötta vårt andra år. Man kan gå in med helt valfri summa, men här är några exempel på vad man kan få:
Tygpåse för 250 kr.
Bokfest med quiz, författarsamtal, mingel och tygpåse för 400 kr (den kommer att ske i Stockholm i höst, men vi vet inte datum eller plats än).
Bokpaket med tre utvalda böcker (du önskar läsarålder) för 750 kr.

Höstens program är redan finansierade och nu är vi inne på vårens. Håller tummarna för att vi kan samla ihop till ett gäng såna också.
Om du redan har stöttat oss, TUSEN TACK!!

Kommentera
12/05 2017
9:27

lacourJag läser allt av Nina LaCour för jag är ett stort fan. Hennes nya heter ”We are okay” och ända sen förra året har jag läst fantastiska omdömen från lyckliga människor som fått tag på förhandsex eller som är författarkollegor med henne. Helt otroligt bra, årets bok, en milstolpe, bara saker i den stilen. Mina förväntningar var alltså liiite höga när jag till slut började, för om hennes tidigare böcker redan är så bra, hur ska då inte den här vara?
Ja, jag vet inte. Bara ett nja kanske? Hemska tanke!

Allt började fint, men sen tog historien en annan riktning än vad jag trott / hoppats / kunnat förutse, och slutet blev så eeeh, hmm, och jag vet då inte.
Läste ut den häromdagen och den ska nog få sjunka in, men hittills tycker jag bara ett nja. Trovärdighet, kulmen, upplösning. Har problem med allt. Ska ej spoila för det är en historia med en hemlighet, men jag är besviken. ”We are okay” är verkligen ingen dålig bok, men jag hade ju först väntat mig vanlig Nina LaCour-klass = jättebra, och sen ovanpå det ännu extra bättre Nina LaCour-klass.

Annat av henne:
”You know me well” som hon skrev tillsammans med David Levithan. Jag var faktiskt sval till den med.
”Everything leads to you”, bra!
”Inte vem som helst”, jättebra!

2 kommentarer
11/05 2017
8:52

bladenbrinner_kvadrat_utan-eldkonturDet viktigaste: vi har nått målet på 80 000 kr! Hurra hurra för det! Tack alla 268 personer som har stöttat oss hittills! Nu kan vi göra en till höstsäsong, och det är vi jätteglada för.
Kampanjen pågår fram till 1 juni och vi hoppas på ännu fler avsnitt, så om du har lyssnat och gillat podden under det senaste året har du fortfarande tid på dig.

Ni vet allt det här med att betala för innehåll, en diskussion som växer hela tiden. Jag och Lisa som gör Bladen brinner har samlat in en del pengar från förlag och den andra delen av finansieringen kommer från kickstarten. Vi hyr studio, har en klippare och producent, betalar frilansare, och vi vill själva ha lite lön för att arbetet med BB tar så mycket tid. Det är de sakerna dina pengar kommer att gå till.
Var du med förra våren och backade oss med 250 kr då fick du 647 poddminuter, 38 intervjuer med författare och illustratörer, och 306 boktips för pengarna. Ganska bra utdelning, eller hur? (Plus att man fick och får i år igen en tygpåse! Eller något annat beroende på summan.)

Så helt enkelt, gillar du att bli uppdaterad om barn&ungdomslitteratur och höra på samtal om skapande, eller om du följer oss på insta för alla extra boktips vi slänger upp där, stötta gärna! Kampanjen pågår till den 1 juni, och det är väldigt lätt att gå in i den. Samma princip som att handla på nätet.
Tack!!

2 kommentarer
10/05 2017
7:48

lykkeLycka är att… till exempel få läsa på en jättebra roman på norska. Tidigare i våras betade jag av ännu en från min lyxshopping* förra hösten. ”Nei og atter nei” av Nina Lykke. Sånt fynd!

Ingrid och Jan har varit gifta tjugofem år. Nu är deras söner på väg att lämna hemmet och Ingrid tänker att det är dags att sälja villan, köpa en lägenhet inne i Oslo, börja gå på teater och dricka vin på kvällarna. Leva det livet. Jan tänker väldigt mycket på sin tjugo år yngre kollega, Hanne. Och Hanne tänker på att hon har blivit över. Livet var så lovande och det har aldrig varit brist på män, så hur kommer det sig att hon nu sitter ensam när alla hennes väninnor gifter sig och skaffar barn?

Det man kan säga om den här boken är att exakt det ni nu tänker ska hända, det händer. Och jag vill bara utbrista tack och lov för det! Nina Lykke håller sig till en början helt inom konventionen för den här sortens historia, men sen utvecklas den till att bli både så oväntad och spänstig, och fortfarande så förväntad. Här finns allt, och jag älskar det. Det är skarpt och roligt och schvungigt. (Obs, inte en rolig bok. Rolig på det cyniska sättet.) Det känns också väldigt samtida norskt, och det är ju ännu bättre.
Förutom handlingen och allt med den, även hatten av för hantverket att svänga ihop allt. Flera år passerar, berättarperspektiven växlar, allt går som ett huj. Så bra gjort!

Jag vet inte alls om den här är på väg att översättas till svenska, men åh, vad jag håller tummarna. Den borde! Och precis som med förra nya norska författaren jag läste, Jens M Johansson, vill jag slänga mig på backlisten och läsa mer av Nina Lykke.

* Lyxshoppingen var jag att deltog på en bokmässa i Oslo och sen brände hela gaget på den stora Norli-bokhandeln. Jag gick in och berättade för expediten att jag gillade Heidi Linde och Trude Marstein. Han tog god tid på sig och tipsade om massa annat i den stilen. Har läst två av fyra böcker nu. Älskar båda. Älskar den shoppingupplevelsen.

2 kommentarer
05/05 2017
8:00

bladenbrinner_kvadrat_utan-eldkonturInte nog med att vi drog igång en kickstart igår, det kom även ett nytt avsnitt av Bladen brinner.

Vad sägs om Kitty Crowther som är aktuell med ”Sagor om natten”, ett mycket speciellt samarbete mellan henne och Ulf Stark. Eller Alex Haridi som pratar dramaturgi och post it-väggar. Och så diskuter jag och Lisa bevakning av barn&ungdomslitt med förläggaren Erik Titusson.

Podden finns här, och om du gillar får du gärna slänga ett öga på kickstarten för fler avsnitt också.

Kommentera
04/05 2017
7:47

IMG_0071Förra året skramlade vi ihop pengar till de två första säsongerna av podden Bladen brinner.
Det har blivit 17 avsnitt eller cirka 647 poddminuter som innehåller 306 boktips, 38 intervjuer med upphovspersoner, och ett antal samtal om tex varför kulturvärlden är så vit medelklass, varför vi är skeptiska till den kramiga killkompisen men älskar mammor som bara vill ligga på soffan och kolla sin mobil. Med mera! Allt med fokus på barn&ungdomslitteratur eftersom den bevakningen är så liten i sk vanlig media.

Nu är snart den andra säsongen slut, och vi samlar ihop till en ny. Mellan den 4 maj och 1 juni kan du gå in här och stötta fler Bladen brinner-avsnitt. Som tack för hjälpen kan du få tex tygpåse, fest, bokpaket och givetvis PODDEN. (Är man nervös för hur man gör kickstartsdonationer, var inte det. Det är lätt! Precis som att handla vad som helst på nätet.)

Vi hoppas få in 80 000 kr för att kunna göra fler BB-avsnitt. Håller sååå tummarna för att det går!!

Kommentera
21/04 2017
12:06

En gotiskinspirerad roman. Eller för mig ett stort frågetecken. Jag förstår inte ”Wink Poppy Midnight” och dess storhet. Först tar det halva boken innan något händer. Alla är så klyschiga. Det är manic pixie dream girls och alla möjliga såna varianter och saker som att älska picknickar i regn, vara mystiska, obeskrivligt vackra, med mera. När handlingen väl kommer igång, så nja, det hjälper ändå inte.
Är det jag som inte fattar att det är en saga (typ? eller?), eller är det faktiskt bara tråkigt?

Mvh Vad är grejen?

Kommentera