Bokhora.se

06/04 2015
14:47

Jag åkte på en bokmässa (Bologna) och tappade min bloggmojo. Känns det igen? Fast jag tappade inte min läsmojo den här gången, bara att jag inte orkar rapportera om läsningen. Ska snart ta mig samman. Jag börjar med att länka den här artikeln i Svensk Bokhandel som handlar om hur konservativa barnboksköpare är. Alla vill ha det de läste när de var små. Det ska vara Pippi och Alfons och Spöket Laban och så vidare. Det ska absolut inte vara nytt.
Suck. Igen. Det finns väldigt mycket nytt och bra också ju. Mitt ständiga mantra i den här frågan.

3 kommentarer
24/02 2015
14:13

För ett drygt år sedan skrev jag om vegotidningen Vego (innan jag sökte i Bokhoras arkiv, hade jag tänkt skriva: ”för ett par månader sen”, mitt tidsperspektiv är verkligen helt skevt). Jag blir alltid hemskt inspirerad av chefredaktören Mattias Kristianssons tårtrecept och Vegos samarbeten med vegobloggar vilket ger recepten bredd och variation, men jag förnyade inte min prenumeration, eftersom så många av recepten innehåller vego-kött eller -korv (samma invändning hade jag för ett år sedan). En vegansk burgare med sojakött kan jag klura ut själv.

'Sedan i höstas finns ännu ett vegomagasin. Det heter Vegourmet  och passar mina önskemål bättre. Jag gav bort en prenumeration till min mamma, men hon tyckte att recepten var lite väl avancerade. I Vegourmet gör man (bokstavligen) korven själv. Här finns även instruktioner för hur man gör egen seitan och tofu, som jag blir nyfiken att testa, ännu ett recept på fooled pork med jackfruit (jag måste verkligen pröva det någon helg, nu när det snart är det nya tacos), en hel del bakverk och avancerade nyårsmenyer. Snacka om inspirerande! Vågar jag mig på en portabellowellington?

Vego är dock mycket generösa med recept på sin hemsida, så ett tips är förstås att kolla in den också (gilla dem på Facebook för uppdateringar). Det kan vara värt att betala prenumerationskostnaden för att kunna använda recepten där med gott samvete.

P.S. Mitt bästa tips för att få tag i tidningarna är att beställa dem direkt från hemsidan. Antingen som en prenumeration eller lösnummer.

 

 

Kommentera
15/12 2014
12:22

Hörni – nu är det dags att protestera mot Alliansens förslag om att minska stödet till kulturtidskrifterna med hisnande 75%.

Mer i DN om vad fan i helvete Alliansen pysslar med, gå med i facebookgruppen om ni vill (jag är ju generellt lite skeptisk till Facebookprotester men det kan ju komma ngt gott ur det ändå), och kanske viktigast av allt: skriv på här om ni vill vara med och protestera.

4 kommentarer
31/10 2014
11:54

Jag läste det här igår, innan jag ens hunnit stiga upp. Det brände till och fastnade där hela dagen. Helt annat än ”Peter Kadhammar åker till Säffle och intervjuar kommunalråd om rasism” som Aftonbladet har kört sen valet.

Utmärkta tidningen Re:public och dess medarbetare Alexander Mahmoud skriver så man blir rädd och förfärad och förtjust och ja, det är många känslor i detta. Inte minst jag som bor på liten ort mestadels, får starka igenkänningar här och var.

 

Kommentera
18/09 2014
10:43

stark-som-en-bjorn-snabb-som-en-ornDet är inte så fräscht och jämställt att börja en text om en bok och en författare med att berätta om författarens partner, men jag har bestämt för mig att Brita Zackari skrev i tidningen Darling (som inte finns mer men som alla älskar extra mycket på grund av detta – kolla in delar av Darlings textarkiv på den här sidan). Stämmer det? Annars vet jag nämligen inte hur jag fick upp ögonen för henne och varför jag (försiktigt) nätstalkar henne (följer blogg, insta, twitter, men även hennes makes bok).

Nå. Britas man heter Kalle Zackari Wahlström. Jag hade nog inte hört talas om Kalle och hans bok utan Brita eftersom Kalle och jag delar så få intressen. Han är till exempel jätteintresserad av jakt. Jag är 0 av 10 intresserad av jakt. Jag förvånade därför mig själv när jag köpte Kalle Zackari Wahlströms träningsbok ”Stark som en björn, snabb som en örn” med underrubriken ”Träning (fast kul)” och sträckläste den i badet.

”Stark som en björn, snabb som en örn” är superlättläst. Jag läste nästan hela boken på en kväll. Det finns ett driv i berättandet som jag känner igen från (Webb-)TV, där Kalle Zackari Wahlström testat olika sportformer i ”Svett och etikett”.  Om man läser hela boken i ett sträck kan man först bli väldigt inspirerad och sugen på att träna, sedan utmattad. Språket i boken är lite som en blogg; rappt och fyndigt. Sådan text i bokform brukar göra mig väldigt trött tillslut.

I ”Svett och etikett” testar Kalle som sagt olika träningsformer. I ”Stark som en björn, snabb som en örn” berättar han om några av de sporter som han har testat, däribland MMA, bodybuilding och strongman. Varvat med dessa berättelser skriver Kalle om sin syn på träning och kost. Det här är ingen träningsbok för den som behöver tips för att komma igång eller förslag på hur man blir starkare. Däremot funkar boken fint som inspiration. (Obs! Det gör ju även journalisten (och snart författaren, hoppas jag!) Linna Johanssons träningsskola som du hittar här).

Du kanske blir lite arg av Kalles bok om du tränar och älskar paleo, lågintensiv träning eller body balance, för det är Kalle ganska tydlig med att han inte gillar. Själv gillar jag ”Stark som en björn, snabb som en örn” bäst när Kalle liknar träning vid tandborstning eller Justin Bieber.

10 kommentarer
12/09 2014
12:13

Alltså, det här gör mig riktigt, riktigt ledsen: 450 lägger ner. Pengarna tog slut. Och jag blir ledsen för att det verkar så stört omöjligt att få den här typen av tidningar att gå runt i Sverige. Är vi verkligen så få som uppskattar boknörderi presenterat på det här viset? Jag fattar inte. Javisst, jag älskar ViLäser också, men jag tycker 450 är mycket roligare – mindre lättsam – och ger mig mer kunskaper. Går mer på djupet, låter litteraturen breda ut sig helt ogenerat.

Det är en sorgens dag i vårt hem – ladda ner sista numret gratis på deras sajt så förstår ni som inte provat vad ni faktiskt går miste om!

Kommentera
01/06 2014
22:47

Idag köpte jag en Elle. Jag blir ibland så himla förvånad över att jag en gång i tiden köpte och läste den tidningen regelbundet. Nu var det inte en enda artikel jag ville stanna vid. Bara bläddrade förbi. Köpet gjordes mest för att det var en två för en-deal där man också fick med Elle Mat & Vin och jag är hemskt förtjust i mattidningar (även om jag sen faktiskt lagar flest recept ur Coops Mer Smak som ju är gratis för medlemmar, har testat något ur varje nummer, senast i fredags då jag gjorde palsternacksqueneller). Tänkte att då kan man ju slå till och unna sig.

Men det var fan bajs. Alltså, mattidningen var super och jag fick ett enormt sug efter att köpa systrarna von Sydows nya kokbok som visades flera gånger, älskar ju den första de gjorde och använder flitigt. Men en sådan där modetidning. Nej. Dessa tidningar får numera dö tidningsdöden för min del. Ser inte alls vitsen med dem faktiskt. Det kändes enormt skönt att jag inte missat något under de många år jag inte köpt tidningen alls. Så mycket pengar och tid jag har sparat!

Sen har jag ju aldrig kläder på mig heller, höll jag på att skriva. Uniformen jag kör numera är jeans och t-shirt eller skinnbrallor och t-shirt (om jag ska vara schusig) eller så går jag runt i ett par fodrade tights från Haglöfs och bara myser. Har också väldigt många sådana där gymbrallor i leopard. Är nog kanske inte ens Elles målgrupp när jag tänker efter. Har iofs aldrig varit det i någon större utsträckning men nu mindre än någonsin.

Upptäckte nu att jag köpte sydafrikanska Elle när vi var i Kenya för ett par år sedan och DEN var ju bra. Men det var text i den, till skillnad från den svenska utgåvan. En annan sak jag såg förresten: Mat- och inredningssidorna hämtar numera innehåll från de svenska systertidningarna och det var en ganska lång snipphårsartikel som verkade vara hämtad rakt av från någon av de utländska. Sen ett matrep med Nicole Richie som också var hämtat rakt av från någon annanstans. Känns inte som om det är så anpassat och unikt material i tidningen längre. Kanske ett tecken på det där med tidningsdöden tänker jag.

Och ja! En sista grej: Jag köper ju fortfarande Styleby och den är ju mycket mera artsy och mode än Elle men jag tar till mig mycket mer i den av någon anledning, så det kan inte bara vara det där med fodrade Haglöfstights ändå.

5 kommentarer
25/05 2014
9:28

I tidskriften Fyrahundrafemtio, reportaget om Amazons lager i Leipzig. När Marko Werner börjar jobba klockan 06.30 stiger han upp 04. Jag trodde det berodde på lång jobbpendling, men icke. Den resan tar drygt 10 min.
Vad gör Marko i två timmar mitt i natten? Och varför blev det ingen följdfråga på det?

7 kommentarer
13/04 2014
23:38

När första numret av Books and dreams kom ut var jag ganska sval i omdömet. Har inte läst något sedan dess men köpte senaste numret för att se om det hade hänt något.

Mja, jo.

Mikael Nyquist är fortfarande där och är snygg och pratar känslor, något mer menlöst får man väl leta efter. Och hepp – hos Jonas Cramby var man också kvar. Varvet runt på honom nu, med tanke på att de körde ett heminredningsrep?

Men annars var det en bra längre grej med Ian Rankin som visserligen hade tålt en och annan redaktörssväng för att tajtas ihop riktigt, och flera roliga boktips.

Nån diffus grej om hotell Dorsia i Göteborg som var helt mal place dock och den där inredningsspalten? Konstig bara ju.

Kommer inte fortsätta köpa men i alla fall nog börja läsa om jag kommer över för sammanfattningsvis ändå bättre texter och roligare notismaterial än i början. Tycker dock att det blir lite krystat när de kämpar för att få in bokvinkel på annat de vill skriva om. Det är synd. Det finns så himla mycket bra och läsvärt som man kan foka på istället, där litteraturen faktiskt har en plats och är viktig. Och jag tycker Carina Nunstedt är en bra skribent med vana av smarta vinklar, väntade mig mer av henne (älskade ju t ex Camilla Henemarks bok där Nunstedt var skribenten). Kanske därför jag är så sträng. Viktigt ämne där hon har hittat en nisch, men dumt att stiga alltför långt ur den. Vilket alltså görs ibland och då får man kämpa in kopplingen och det märker jag som läsare.

Kommentera
05/04 2014
23:13

…jag saknar DN Söndag. Den har ersatts med en lördagsbilaga som visserligen innehåller intressanta rep, men det är ändå inte riktigt samma sak.

DN Söndag har jag haft som söndagstradition väldigt länge, så himla skön grej. Vet inte om det är själva tidningen eller traditionen jag saknar. Kanske båda.

Kommentera