Thomas Engströms nya ”Dirty Dancer”. Jag har kommit till sidan 214 av 381, så jag borde egentligen inte säga något för mycket kan hända än, men oh, den är ju så bra. Bitter, svidande och livstrött. Tre adjektiv man går igång på i sensommarvärmen, eller hur? Och exakt det man behöver för att glida in i september på ett behagligt sätt. Bort med roséviner och sommarflirtar, in med tungt rött och bitterhet. Jag mår bra, allt är fint, jag inte alls självbiografisk nu, men, hej, vad mycket mer spännande det är med tungt än med lätt. Eller hur!
Så läs den.
Hans förra (också mycket bra) heter Mörker som gör gott.
