Män som hatar kvinnor var som sagt ingen hit, varken för mig eller Johanna Ö. Eller, det var en vanlig deckare, det var hypen jag inte förstod; normalt sansade och litterära människor föll stjärnögda inför del 1 i trilogin och jag fattade ingenting. Men så klart, jag läste boken, och esom jag måste läsa en hel serie, om jag nu börjat på den, om den inte är totalt outhärdlig, så beställde jag Flickan som lekte med elden nu häromdagen när den kom i pocket.
Sedan läser jag i DN att man kan läsa emailkorren mellan Stieg Larsson och Norstedts på internet och jag vet inte, att först bli postumt publicerad, postumt hyllad för några vanliga deckare, och att sedan få sin emailkorr publicerad, det känns som om perspektivet helt gått i kras, och det känns … inte alls som skulle det göra vore det riktiga pappersbrev som publicerats. Vet inte varför just publicering av epost gör mig illa till mods, men det gör den.
3 kommentarer
Jag tycker att det med brevväxlingen är jättespännande. Om man kommer hinna/orka läsa den är väl en annan sak, men att få följa arbetet med en bok, tankarna bakom och inte minst samarbetet mellan författare och förlag tycker jag verkar jättespännande. Det hela förutsätter väl i och för sig att man tycker att böckerna det handlar om är bra, vilket jag gör.
[…] kan jag inte göra mer än att nicka medkännande åt Bokhora-Carolines inlägg om Stieg Larsson-trilogin. Även jag har visserligen bara läst första delen ännu (har […]
Mailkorrespondensen var högintressant, i alla fall för mig som verkligen uppskattar de två första delarna jag läst och haft funderingar kring hur författaren resonerat.
Den tredje läser jag så fort jag får den i min hand.