Jag vet inte varför jag fortsätter läsa alla ungdomsböcker om osäkra flickor som upplever första, riktiga kärleken, för jag gillar dem sällan. Jag har nog gillat nån, någon gång, eftersom jag ju så uppenbarligen fortsätter plåga mig själv. Jag böt till mig den som inlägget handlar om, på bokbytet och det föll sig ganska naturligt att det skulle vara den första bokbytarboken som jag satte tänderna i.
Katarina Von Bredows Räcker det om jag älskar dig? handlar om Fanny, som är nitton, och snart ska ta studenten. Fanny har en snygg pojkvän, som verkar rättså dum i huvudet, men dummast i huvudet verkar Fanny eftersom hon inte lämnar honom på direkten utan kryper och krälar för kräket. Ganska symptomatiskt blir Fanny kär i sin lärare och han framställs som den fine killen, han som ger Fanny orgasm och inte bara somnar ovanpå henne efter själva akten (det är lätt att dela in killar i snälla och dumma i moderna ungdomsböcker: de snälla killarna gör det skönt för tjejen också, de dumma är egoister), i slutet av boken har Fanny vuxit, hon är mer självständig och man kan ana att den Fanny som inte klarade sig utan sin tuffare, mer utåtriktade väninna, i början av boken, nu klarar sig på egen hand när bästisen är au pair utomlands. Mina elever är naturligtvis för små för att jag någonsin skulle rekommendera boken åt dem och jag vet inte om mina kollegor på högstadiet skulle göra det heller, men vem riktar sig den här boken till då? Läser tjejer i 18-årsåldern (det vill säga i Fannys ålder) det här eller är de mer inne på, säg, Marian Keyes? Om man bortser från att jag själv slukade Sidney Sheldon i högstadiet, hade jag nog tilltalats av Fannys historia. Så vuxet liksom och så främmande min egen värld, även om Fanny verkar uppväxt i en mindre ort, precis som jag. Hade jag fått träffa mig själv som 15-åring hade jag dock slitit boken ur näven på mig själv. ”Läs den inte!”, det finns liksom gott om andra litterära figurer, som jag skulle se som mycket bättre förebilder än mesiga Fanny, hur självständig hon än blir i slutet av historien.
Det mammarelaterade i boken är dock ganska intressant, med tanke på vårt tema. Samtidigt som relationen med Johan går på tomgång, tvingas Fanny inse att hennes mamma är alkoholist och naturligtvis, jag inser ju att det är mammans kris som gör Fanny stark. Jag är dock inte särskilt imponerad av hur mammans nedgång, fall och uppgång skildras heller, det känns på något sätt lite ”tamt”, lite för skrivet enligt handboken, pedagogiskt och så realistiskt det kan bli utan snuskiga och oromantiska detaljer.
Ett plus dock för den jättefina titeln och det snygga utseendet. Man är ju en sucker för romantiska titlar.
Nämnde förresten bara författarinnan, som i förbigående. Hon har vunnit pris för bästa ungdomsroman 2004, läser jag på baksidan. Kanske ändå värd att kolla upp mer. Jag kan liksom inte sluta leta efter den perfekta ungdomsboken (sissådär tio år för sent).

13 kommentarer
Åh, vad kul, en bokbytarbok som dyker upp! Letar du efter den perfekta ungdomsboken är det kanske hennes tidigare du söker, Expert på att rodna och Hur kär får man bli är mer renodlade första kärleken/fyllan-böcker. Båda finns i (väldigt rosa) pocket!
Hennes syskonkärlek verkar ha dykt upp som nytryck på pocket nyss. Läste sönder bibliotekets ex när jag gick i högstadiet. Köpte och sträck-läste om den häromveckan. Lika fängslande fortfarande. Riktigt bra första-kärlekenskildring!
Instämmer med föregående talare. Syskonkärlek är riktigt, riktigt bra. Fortfarande.
Måste bara skriva att jag är 16 år och kunde inte sluta läse boken, jag var som fast i den! Jag grät i vissa sammanhang och kände hat i andra, men även glädje fanns det i mig.
Jag rekommenterar varmt Bredows bok ”Hur kär får man bli?”. Jag är 28 år och läser fortfarande ungdomsböcker till och från. ”Hur kär får man bli?” är nog en av de bästa jag någonsin läst. Min syster som är 16 nu läste sönder den för ett par år sen.
den är så grymt bra! har även läst ”Expert på att rodna”, också bra. men denna var bättre.
Den var jätte bra tyckte jag :D<33
Tack alla fina läsare, för kommentarerna!
Tur för dig, Johanna K., att du är så stark att du klarar att lämna ett kräk som ber om tillgift. Alla är vi inte det. Inte heller är Fanny förälskad i Finn, absolut inte … och han är ett lika stort kräk som Johan (lika otrogen) – det är det som är poängen … Men jag fick visst inte fram den tillräckligt tydligt :)
Ha det, allesammans! (Och ursäkta att jag la mig i …)
Katarina von Bredow
Har inte läst just denna bok, men klämde ”Syskonkärlek” och ”Knappt Lovlig” i somras. Jag är speciellt förtjust i skildringen av problemen runtomkring, speciellt i ”Knappt Lovlig”, som jag tycker är väldigt fint skildrade.
Alltså du verkar ju bara bitter, själv gillar jag boken och jag är tretton år… kanske ska inte tanter som du lägga sig i och fifla med ungdomsböcker, håll er till era egna ”40årig singel kvinna som försöker leva flott liv, dricker i mängder har en älskare men egentligen bara är så jävla olycklig” typ…
Jag vet fler ungdomar i min ålder (och mest tjejer) som också gillar boken, det är ju intressant att läsa om sådana som ska ta studenten och så. Så varför detta klagande? det känns som du ändå för guds skull skulle kunna ha något bättre för dig?
Oh lord.. Varför bli arg för att någon tycker annorlunda? Om du nu blir stött av att någon klagar på en bok du gillar kanske du borde sluta läsa en blogg där poängen är att diskutera och ha åsikter om böcker…
jag är 16 år och min lärare i svenska har gett oss en bokuppgift om den här boken, räcker det om jag älskar dig. och jag tycker att den är bra och rekomenderas starkt för andra lärare tycker jag! den mest intressanta boken som jag har haft som bokuppgift!
en av mina elever i år 7 läste nyss boken. hon tyckte att den var ritkigt bra och kunde inte sluta läsa sa hon.
läs ”Som jag vill vara” av Katarina. Jag tyckte den var riktigt bra när jag läste den för ett par år sedan. Jag skulls säga att det är hennes bästa.