Dagen innan nyårsafton, dags för någon slags sammanfattning utöver den norska. Jag hade lite svårt att hejda mig, så här kommer en lång huller om buller-lista om läsåret som gått.
(Obs! Inget är i rangordning.)
Årets bästa engelska (ej översatta till svenska) :
”The white tiger” av Aravind Adiga.
”American wife” av Curtis Sittenfeld.
”What I talk about when I talk about running” av Haruki Murakami.
”The sorrows of an American” av Siri Hustvedt.
Årets upptäckt:
Tawni O’Dell.
Årets allra allra mest besatta och uppslukande och överraskande läsning:
”En dramatikers dagbok” av Lars Norén. Bra besatta, uppslukande och överraskande, ska jag kanske tillägga.
Årets bästa ungdoms:
Mikael Engströms två, ”Dogge” och ”Isdraken”
”Yatzy” av Harald Rosenlöw Eeg.
”Vad är så skört att det bryts om du säger dess namn” av Bjorn Sortland.
Bubblare:
”Poker mongo” av Hans Carstensen.
Årets hetsläsning:
Meg Cabots Prinsess-serie inför Bokmässan. Ja, hela!!
”Twilight”. My god. Men det gick segare och segare i serien, och 4:an är jag fortfarande inte det minsta sugen på. Filmen har jag tom sett två gånger också – andra gången med mina elever.
Årets internatskola i New England-dos:
Gulliga ”Förgiftade äpplens klubb” av Lily Archer.
Årets bästa deckare:
”Till dess din vrede upphör” av Åsa Larsson.
”Snömannen” av Jo Nesbö.
På ett sätt är det fantastiskt bra att Larsson ocn Nesbö skriver deckare, för deckare säljer ju som smör och av den orsaken får de många läsare. Å andra sidan ryms så mycket skräp ryms under den etiketten, och det här är motsatsen till skräp. De skriver så att man sitter med en klump i magen och kärlek i hjärtat. Deras senaste är deras allra, allra bästa. Det känns som en otjänst att kalla dem deckare. Men det är ju krim, och bra om många läser = deckare, dårå.
Årets jobbigaste, fast bra jobbiga:
”Ur vulkanens mun” av Helena von Zweigbergk. Ni minns väl vårt altare?
Årets fina, fina:
”Ett annat liv” av PO Enquist.
Årets tips:
”Låt mig älska mer” av Juha Itkonen.
”Islekar” av Liselott Willén.
”Medan floden stiger” av Henrik Kullander.
Årets njaaa eller rentutav nej tack!:
”I döden dina män” av Niklas Ekdal.
”Berättelse om herr Roos” av Håkan Nesser.
”Alltid hos dig” av Maria Ernestam.
”När det kommer en älskare” av Mats Wahl.
”Anteckningar från en liten Fiat” av Zbigniew Kuklarz.
5 kommentarer
Håller med om Kullander som tips.
Däremot måste jag säga att jag gillade Ernestam och Nesser. Absoluta Ja Tack!-titlar för mig.
Saknar 1222 över havet som bästa deckare men du kanske inte har läst den ännu?
Och Twilight my god. Men strunta du i bok 4 om du inte verkligen verkligen vill veta hur det går.
Jag kanske hade för höga förväntningar på Nesser och Ernestam i de senaste, de brukar vara bättre.
Anne Holts ”1222 över havet”, oh ja, läst och gillade! Men att gilla och att även hamna på topplistan… Den var inte i närheten av Larsson och Nesbö för mig. Holts var en klassiskt, bra deckare, de andra är det plus mer.
Hm. Jag hade nog istället för höga förväntningar på Larsson. Om det hade varit min lista hade det varit ombytta roller. Nesbö ligger hemma och väntar så den kan jag inte uttala mig om. Måste man förresten ta dem i kronologisk ordning? Det börjar kännas oöverstigligt. Det är så många serier man ska läsa ikapp…
Ang Nesbö – JA (tyvärr) man ska läsa i ordning. Annars tappar man vitsen med en lång historia som pågår i flera böcker. Och den är bra, så man vill inte tappa den.
Däremot kan man gärna skippa de två första, Kackerlackorna och Fladdermusmannen, och gå direkt på 3:an Rödhake. Det är då det göttaste börjar. 1:an och 2:an är bara uppvärmning, typ ”vanliga” deckare. Han tränade lite. Sen kom han igång!
Jag tycker du ska läsa del 4 i Twilight! Del två och tre tyckte jag också var lite sega, jämfört med ettan som jag inte kunde släppa ifrån mig. Fyran är mer spännande och mycket coolare :) Boken är ju indelad i tre delar och del ett är sådär men del två och tre är riktigt bra!