På bokkollot i helgen träffade vi som bekant Christer Hermansson, författare och kulturchef i Strängnäs kommun. Han tipsade oss om sina favoritböcker och om två kvinnliga författare som han gillar.
Daniil Charms – ”Konsten är ett skåp”
Konrad Bayer – ”det bästa är mig illa nog”
Vagn Steen – ”A whole book”
Oline Stig – ”Den andra himlen”
Clarice Lispecor – ”Stjärnans ögonblick”
Fyra av fem är riktigt – jag menar riktigt – svåra att hitta. Själv blev jag lite sugen på Lispecor. Finns det någon som har läst henne?
10 kommentarer
Clarice Lispectors bok heter ”Stjärnans ögonblick”.
http://www.tranan.nu/authors/Lispector_c.html
Aj, aj! En miss i googlingen. Tack för rättelsen och sorry för missen!
Har du testat på ett bibliotek? Alla författarna finns i Stockholms stadsbiblioteks katalog…
Anna GC: det var svårt att hitta någon information om dem på nätet, menade jag.
Kortromanen STJÄRNANS ÖGONBLICK är ukrainska-brasilianska Clarice Lispectors sista bok. Hon debuterade som 19-åring, Den är en av de sex böcker som 2007 utgavs i skolornas Klassiker-serie.
40 kr styck!
I senaste Barnbokskatalogen (grön och gratis) presenterar jag den på sidan 41, En 15-åring kommenterar där boken så här:
”Den var väldigt seg att läsa i början, men blev mer och mer intressant mot slutet. Jag hade nog slutat om jag hade kunnat, men jag är glad ändå att jag läste färdigt eftersom den blev bra sedan.”
Jag fascinerades av denna sorgesamt och sakligt humoristiska berättelse om den tafatta maskinskriverskan i Rio de Janeiro och av tanken att allt i världen börjar med ett ja!
De övriga fem böckerna förra året är:
Chinua Achebw (Nigeria) Allt går sönder
Machado de Assis (Brasilien) Vansinnesläkaren
Juan Rulfo (Mexico) Pedo Padramo
Yu Hua (Kina) Att leva
samt novellsamlingen (titelnovellen är SUVERÄNT BRA)
Nguyen Huy Thiep (Vietnam) Jordens salt
Jordens salt är fantastiskt bra. Inte bara titelnovellen.
Hela den klassikerserien är ju jättebra (även den gamla men nu tänker jag på den nya, litet mer internationella). Om man vill läsa litteratur från andra delar av världen än Europa och USA och inte vet var man ska börja så kan man hugga in någonstans i serien.
Å. Anna GC – jag blir så glad över att du känner till och uppskattar ”Alla tiders skolklassiker” som ska ges ut t o m år 2010
Jag möter nämligen ofta lärare, bibliotekarier, skolledare som inte vet om att de kan köpa dessa 6 klassiker/blivande klassiker ( 44 till ska det bli så småningom) böcker för 40 kr/styck – om skolan köper minst 5 ex.
Att jag särskilt vill rekommendera titelnovellen i den vietnamesiska ”Jordens salt” beror på (förutom att den är starkt berörande) en pedagogisk tanke.
En del av 2007 års klassiker ÄR i svåraste laget för 13,14.15 åringar, men i ett temaarbete om DJUR OCH MÄNNISKOR (särskilt apor) så kan en ambitiös svensklärare kombinera läsdiskussonen om den novellen med en diskussion om Ginny Rorbys rörande scimpansungebok ”Sukari, min vän”.
Det bkir nog en engagerad diskussion!
Klart jag känner till den – jag har själv översatt en av dem. Jag håller med om att vissa av böckerna är litet knepiga (och en del av de som finns på förslag är ännu svårare), men lärarna får väl ta på sig att göra ett urval. Tänker på min ryska kollega som berättade hur de läste klassiker i Sovjet när hon var ung. Litteratur var ett eget ämne och man läste samma klassiker flera gånger, både på högstadiet och gymnasiet, men man diskuterade dem ur olika synvinklar så att man höll sig på en nivå som var rimlig med hänsyn till vilken livserfarenhet och kunskap barnen/ungdomarna hade. På så sätt lärde man känna böckerna ordentligt och hittade nya saker i dem hela tiden (även om man kan gissa att det fanns mycket som man INTE fick prata om under den regimen). Ett bra sätt att hantera tunga böcker, men det kräver förstås att man har mycket tid och det är väl det som saknas i skolan, antar jag. Det finns inte så mycket tid att läsa och ännu mindre tid att prata om det man har läst…
Apropå Skogens salt så har ju Tranan gett ut flera novellsamlingar från olika länder. Där är det inte svårt att plocka ut sånt som går att använda i skolan, tror jag. Det är bra med litet nya perspektiv ibland, geografiskt också.
Jag instämmer i att serien är jättebra men också den är svår, både de redan utgivna och de titlar jag hört ska komma. De högstadieelever som jag möter klarar dem inte. I vilket fall som helst krävs det en hängiven isatt lärarläsare som kan guida på ett lockande sätt. Svårt att jämföra med Sovjet och Ryssland. Vårt samhälle är så heterogent, våra elever har så mång olika språkbakgrunder och så olika referensramar och förförståelser. Desto viktigare att läsa globalt, desto svårare att läsa utifrån gemensamma texter. Då tror jag novellen är en mycket bra och hanterlig form. Tack för tipset Anna GC (snälla hälsa din kollega P från hennes gamla kollega Å)