Jag läste ut Claire Castillons korta novellsamling ”Insekt” häromdagen. Vilken bok för en bokcirkel! Kanske räcker det med en eller ett par noveller, men jag skulle kunna diskutera åtminstone några av dem i timmar. Kanske gillar jag inledningsnovellen ”Bara en” mest, för att det är den som överraskar och griper tag, sätter en stämning på boken, men också gillar jag idén med titelspåret, även om jag sörjer författarens feghet. Jag tycker inte om när författare gör det för tillrättalagt för läsaren. Jag tycker om när det finns utrymme för tolkningar, att ta in boken i sitt eget huvud och bilda sig sin egen uppfattning, som när vi diskuterade ”Tu man hand” i helgen, där det verkligen finns utrymme för inferensläsning. Johanna L skriver i sin recension att lärare och bibliotekarier bör vara försiktiga med vem de ger ”Tu man hand” till, jag tycker att ”Tu man hand” är en självklar boksamtals-bok (därmed inte sagt att Johanna L inte tycker det alltså). Halva arbetet gör jag när jag läser boken på egen hand, men den vinner verkligen på att diskuteras, så halva arbetet med den gör jag gärna tillsammans med någon annan. På samma sätt vill jag diskutera ”Insekt” (i synnerhet novellen med det namnet) med andra.
Claire Castillon är en författare som jag gärna läser mer av. Ibland tycker jag att jag kan ana språket genom översättningen: det franska, det tyska, till och med det japanska (trots att jag inte förstår ett ord). I ”Insekt” kan jag verkligen känna de franska formuleringarna (trots att jag inte förstår ett ord där heller) och jag gillar det. Och så gillar jag många inledande meningar: Jag går in i klassrummet med skinkorna hårt ihopknipna runt ett vitaminerat stolpiller. Får man skriva så? tänker jag och det är väl klart att man får skriva så. Överhuvudtaget är det en egenskap som jag gillar med noveller: att den inledande meningen är så viktig för hur man förhåller sig till resten av novellen. Castillon är rätt bra på att kasta åt mig köttben: jag blir intresserad och vill som sagt läsa mer, mer, mer!
6 kommentarer
Diskuterar gärna denna med dig, jag läste ut den häromveckan så den är i färskt minne!
Med tanke på fredagsfrågan om pappaskildringar så är ju den här en intressant samling modersskildringar, även om jag nog inte skulle rekommendera den som morsdagspresent. Gillade skarpt också.
Och så gjorde även jag när jag läste den någon gång i våras. Vi tar den i cirkeln!
Låter intressant! Ska kollas upp.
Ja, den är jäkligt bra.
Hon har gett ut en till:
http://sekwa.typepad.com/sekwa/litethjarta_claire_castillon.html
Tyvärr inte lika magisk, tyckte jag.
http://noveller.wordpress.com/2008/03/24/castillon-slarvar/
Fick för mig att det var resterna från det som inte platsade i Insekt. Men det är förstås bara min uppfattning.
Såg att du är citerad i DN i dag!