Evighets kontra speedläsning

För några månader sen började jag på norska ”Hässelby” av Johan Harstad. Som jag sett fram emot innan, och läst så mycket bra om. Helt nyligt såg jag dessutom att den vann Ungdomens Kritikerpris i Norge. Jag känner mest ett stort varför då? Jag har läst och läst och läst, men är fortfarande inte klar. Nu på sidan 342 av 444. Idén lät så kul på papper; en berättelse om Alfons Åberg, i Norge heter han Albert Åberg, som vuxen tillsammans med sin pappa i Hässelby. Fiffigt, ja. Fast problemet är att boken far iväg åt olika håll hela tiden. Pappan är deprimerad. Albert reser i Asien och Europa för att kunna bryta sig loss från honom. Han möter kärlek. Han känner skuld mot pappan. Och nu här i sista klämtande partierna så kommer plötsligt ett element om en mystisk man in. Ehh? Men allt det hade väl funkat om boken i stort varit bra, men det blir bara en massa ord. Inget flyt, inga fina karaktärer att ta tag i, ingen klar historia att greppa. Jag fattar den inte, eller vad Harstad vill med den. Sammantaget, en besvikelse.

Motsatsen till evighetsläsning var ”A concise Chinese-English Dictionary for lovers” av Xiaolu Guo. Den räckte en flygresa + flygbuss hem. Också här ett fiffigt upplägg. En ung kinesiska blir skickad till London av sina föräldrar för att plugga engelska i ett år. Hon ska sen åka hem och utveckla deras skofirma till nya succéer. När hon anländer till London kan hon inte mycket engelska alls och det märks i texten. ”Is unbelievable. I arriving London.” För att kunna förstå och göra sig förstådd bär hon med sig en liten ordbok dygnet runt, och ett nytt ord blir titeln på varje kapitel. Kapitel 1, Alien (efter illegal aliens när man går igenom tullen). Hon hittar ett hostel, börjar språkkurs, vandrar runt och upptäcker staden och den engelska kulturen, träffar en engelsk man på bio, och pga ett språkligt misstag flyttar hon in hos honom. Hon säger att hon vill se hans hus, han svarar ”be my guest”, och därför packar hon ihop alla sina tillhörigheter dagen för besöket. I samma takt som att hennes engelska utvecklas så utvecklas deras kärlekshistoria med både lycka och problem, och språket i boken hänger med.

Det som är bäst och intressantast är Zs (hennes namn är så svårt på kinesiska, så hon ber andra kalla henne Z) tackling av ny kultur. Tex att det är vädernyheter varje timme. Det är ju samma väder hela tiden, och landet är så litet, vad är behovet av det? Eller att hennes landlady börjar prata om just vädret när Z kommer hem på kvällen, och Z tänker ”ska hon upplysa mig om det nu? Jag ska inte ut mer ikväll!”. Alla ord och begrepp och vanor som hon funderar över, och frågar sin engelske pojkvän om. (Jag känner precis igen några kineser jag träffade när jag bodde i Bergen. Samma ordförklaringar och ifrågasättanden.) Mannen och kärlekshistorien sådär, men Zs tid i England och hur den påverkar henne, bra!