Johanna hade ingen vän med en bil, däremot en vän med ett hus i skogen. Huset var beläget några minuters resa från Södertälje, höstluften var krispig. Skräcken låg i luften. Spökhistorier berättades och vinmiddagar intogs. Fantastiskt! Fler spontana bokhelger rekommenderas.
Jag läste inte en rad i en bok, faktiskt nej, däremot lästes jag högt för (på norska!), jag toalettläste massor (fantastisk toalitteraturkorg) och fick så många boktips att jag borde ha fört anteckningar. Jessica frestade med nyinköpt ”A case of exploding mangoes” (på engelska minsann!) och Karin tjusade mig med Cornelia Funke (resulterade i sluddriga mamma-sms: Mamma! Jag önskar mig visst det böcker i julklapp! Cornelia Funkes (hon är tysk) böcker, där den första heter ”Bläckhjärta” (finns nog inte i Hallsberg)).
Den enda nackdelen med bokhelger och kanske även bokkollon, är att man (jag) inte precis är utvilad efteråt. Alla diskussioner, all läsning, alla intryck: jag skulle behöva en helg till efter bokhelgen. Det är en myt att man blir utvilad av läsning och bokdiskussioner, I guess.
4 kommentarer
Som sagt – jag åkte hem och sov i fyra timmar.
Jag nöjde mig med att sova två timmar i soffan. Om världen var god, skulle alla människor få vara med i en så fin bokcirkel som Johanna K, Boktoka och jag. Idag hade jag många spökhistorier med mig från helgen till mötet i Biblioteksklubben (en grupp hängivna barn som kommer och snackar böcker med varandra och mig en gång i månaden) samt bokpratandet med de 14 femmor som var inbokade i morse. De tyckte att jag var rysligt modig som sovit väldigt nära stenen…
/en av cirkelns barn- och ungdomsbibliotekarier
Nej vilken fin bild!
Kul för er som fick sova, då. Jag ARBETADE i sex timmar, jag. Tänk på det, ni! Men vad gör det att man är trött när man är med i världens allra finaste bokcirkel? Sova kan man alltid göra en annan dag.