Lördag. Sen eftermiddag/tidig kväll. Skymningskurande med Nina Simone på stereon, fisksoppa på spisen, ny-nya (egentligen släpps den inte förrän den 11 november, men jag lyckades beställa hem ett ex innan Adlibris meddelade att produkten ännu inte är släppt… weird, men vem klagar? Inte jag) Stephen King med den med tanke på omständigheterna passande titeln ”Just After Sunset” på nattduksbordet. Första novellen avverkades igår kväll, innan katterna och jag fick besök av John Blund, och just nu läser jag novell nummer två, ”The Gingerbread Girl”, och är mycket förtjust. Ska försöka hålla mig från att recensera före officiellt släppdatum, men tänker i alla fall lovebomba ”The Gingerbread Girl” lite. Berättelsen – i alla fall upptakten – är King på sitt ömsint episka humör (tänk ”Bag of Bones” eller ”Lisey’s Story”) med huvudpersonens sorgearbete som ett centralt tema. Just som man tror att King ska falla i den litterära elefantiasisfällan igen och låta intrigen svälla upp blir det skräckbetonad action med blodsmak i munnen istället. Om resten av novellsamlingen håller den här klassen anar jag en ny formtopp.
Jag föredrar egentligen att läsa i ett sträck, men min faiblesse för 800-sidorskolosser går lite stick i stäv med ambitionerna att läsa koncentrerat i en sittning. Därför är novellformatet så bra. En novell per sittning = koncentrerad läsning deluxe. Råkar novellsamlingen vara signerad Stephen King är risken överhängande att det blir flera noveller i ett svep. Damn, han kan det där med sträckläsningslitt. Fortfarande.
PS: Bokhorakatterna är särskilt nyfikna på novellen ”The Cat From Hell”; själv är jag lite förtjust skeptisk, om ni förstår vad jag menar. Katter som skräck, alltså som ondskefulla boogymen? Mmm, vi får väl se.
10 kommentarer
Fast å andra sidan så upplever jag att Herr King brukar vara snäll mot katter i sina böcker, tex så var katter de enda som klarade sig i Pesten om jag inte minns fel. Och i Sleepwalkers så var katter ”skydd”.
Jag vill gärna tänka att han är katternas beskyddare.
The Cat from Hell har jag i dess originalpublicering. Jag har för mig att den inte var något vidare, tyvärr.
Jo, visst är Stephen katternas beskyddare – känd kattvän, som sagt – men i just den här noveller verkar katten vara The Boogyman. Enligt efterordet inkluderade han novellen för sin personliga assistents skull. Kanske inte Kings finest moment, direkt, men för mig är det lite av charmen med hans novellsamlingar: några c-skräckisar för varje ess. Tänk bara på Grey Matter i The Night Shift som egentligen är hur b som helst (alkoholiserad soffpotatispappa förvandlas till grått slem!), fast ändå funkar, på något sätt.
Grey Matter – jag är fortfarande rädd för slempappan! Jag har alltid tänk mig att gubbarna inte kommer rå på honom, han är ju slem. Slemmet tar över och slemmar hela byn.
En bok i en sittning = härligt. Min lösning är att jag åker höst-vinter-vår med waxholmsbåt tur och retur exempelvis Sthlm – Möja. 12 timmar läsning och vacker utsikt.
Katter och skräck funkar skitbra.
Kolla bara novellen av Gaiman där katten fajtas mot fan själv. Det är grejer det. Eller varför inte kingfilmatiseringen cat´s eye där kissen tar sig an det där fula lilla trollet.
Jo, fast då är det ju katten som hjälte. Samma sak med kattarmén i Sleepwalkers. Som militant kattälskare har jag lite svårt att se katter som antagonister, monster rentav. Fast jag gillar å andra sidan Poes ”The Black Cat” och den kissen är allt annat än mysig…. Och jag blev rätt rädd för familjen Creeds katt när den kom tillbaka från djurkyrkogården. :)
Gud, Cat’s Eye är så b! Det där väsande trollet! Gotta love it.
Och så finns det katter som ser saker i mörker, och som därför råkar illa ut.
Alla är inte snälla mot katter.
Ja just det där skrället i Jurtjyrkogår´n gjorde att jag bannlyste katter från mitt tonårsrum…
Huvva!
Ser fram emot din recension Helena, tycker King har tappat lite på novellområdet på senare år.
Jo, tyvärr är hans senaste novellsamlingar av betydligt mer ojämn kvalitet än guldkornen från 70- och 80-talen. MEN, det finns åtminstone ett guldkorn i Just After Sunset so far! Recension kommer som sagt den 11 november.