Jag har en sådan lovely ny morgonrutin – minst en timmes läsning inleder numera mina morgnar! Fantastiskt. Jag har turen att ha en andra hälft som serverar frukost varje morgon. Man kommer till ett dukat bord med P1 Morgon och DN och sedan får man krypa ner i sängen och läsa igen medan han nyttjar tiden till att skriva ute i vardagsrummet. Det är ett sådant lugn över morgnarna. Väldigt fint tycker jag. Jag tror det är en del i att jag har ökat på lästakten de senaste månaderna. Förut sov jag in i det sista nämligen, och gärna lite till (snooze i 1,5 timmar, vad säger ni om den?) men tycker att det här är ett så mycket bättre uppvaknande. Långsamt och njutningsfullt.
Och i morgon bitti ska jag dessutom börja på en ny bok, om Ludvig XIV:s alla kvinnor. Det här blir gärna tiden då jag läser den facklitteratur som jag alltid har på gång, passar bra eftersom jag helst sträckläser skönlitteraturen. Historiska romaner eller till exempel biografier är lättare att läsa i omgångar tycker jag.
Gud, jag vill nästan gå och lägga mig redan nu så att det ska bli ny dag snabbt.
24 kommentarer
Ojoj, det låter ju som något man bör testa… frågan är bara, hur slutar man läsa? Tar man sig verkligen upp ur en varm säng med mysläsning om det är mörkt och kallt ute – eventuellt ackompanjerad av ett hårt höstregn mot fönsterrutorna. Det låter som ett riskabelt projekt för mig, fast onekligen värt ett försök :)
Men vilken underbar start på dagen! Både dukat frukostbord, DN plus en timmes okynnesläsning därefter! Så önskar jag att alla mina dagar kunde starta! Lyckans ost :)
…fast det skulle vara ett riskabelt projekt för mig oxå…jag skulle förmodligen riskera att somna om ganska snabbt… ;)
Det är lite faran i det hela, är svårt att ta sig upp. Men jag sätter alltid en tidsgräns innan, typ ”kvart i nio är det definitivt slutläst” och det hjälper faktiskt att ha en stopptid. Jag har ju turen att ha fem minuters restid till mitt kontor, så jag kan dra mig rätt länge och ändå komma till jobbet hyfsat tidigt. Plus att D måste till jobbet och då blir det liv och rörelse som gör det lättare att ta sig upp.
Är jag riktigt på hugget har jag oftast också hunnit besvara morgonmail eller skicka dokument till kunder liggandes i sängen, så den första timmen på jobbet är liksom avklarad redan när jag kommer dit.
Try it! Det är tokmysigt.
Åh, morgonsläsning is the shit!
Ställer klockan en timme tidigare än jag går upp och ligger och läser, dock utan frukostservice :)
Perfekt start på dagen.
Jag är förtjust i att jag kan gå tillbaka till sängen och läsa, det känns liksom sådär förbjudet-lyxigt på något vis. Men så är jag mycket för att lura Luther också, och trotsa måsten.
Och vissa dagar har frukosten tagit sig ända till sängen dessutom! DET är lyxigt. Fast det händer förstås väldigt sällan.
Det händer att jag vaknar tidigare än övriga familjemedlemmarna! Vad gör jag då? Jo självklart läser!
För några veckor sedan vaknade min son efter mig och såg mig ligga och läsa (så ovanligt!). Obs! Min lille pojke är bara 2,5 år gammal. Han ville leka men ville inte vara ensam. Visst kunde jag tänka mig att leka med honom, men det bästa var att han tog med sig min bok så att jag kunde fortsätta läsa medan han lekte själv! Bara jag höll honom sällskap ;)
Vad skönt! Jag går upp tio i sex för att gå till jobbet så det blir tufft att börja ställa klockan en timme tidigare. Men på idéplanet är jag förtjust.
Sermin: Men precis! Eller som min mamma gjorde, läste sina egna böcker för oss när vi var riktigt små. För att få tid till den egna läsningen. Vi brydde oss inte så mycket om vad det var vi hörde, var tydligen ”den sövande rösten” vi ville åt enligt henne. Men jag var ju lite otäck och läste själv när jag var lika gammal som din son, så det var också en gemensam aktivitet i vår familj om mornarna. Ligga och läsa. Ett bra tips om man vill få tid över till annat med småbarn, lura i dem i läsandets underbara värld och gör det tidigt. Det funkar inte med alla (min ena syster började inte förrän hon var sex), men har man tur kan det gå vägen!
Apropå det här med att få tid till läsning tänker jag.
Samma här: jag gillar i teorin, men i praktiken går jag redan idag upp halv sex för att hinna med alla morgonbestyr (som, I’m sorry to say, inte involverar läsning – annat än lite kulturdel till frukosten) så det blir snudd på omänskligt att vakna ännu tidigare. Å andra sidan har jag 25-30 min oavbruten lästid på bussen lite senare på morgonen, så jag klagar inte.
Magdalena och Helena: Ja, det kräver nog lite andra arbetstider :-) Men har man lång resväg t ex, så kan du ju nyttja samma tid där. Jag har som sagt bara fem minuter. Och så är jag tyvärr åksjuk vilket ställer till det en hel del när det handlar om att hitta tid att läsa.
Precis! Tid till läsning får man alltid! Min pojke älskar böcker. Har läst för honom sedan han var i min mage. Han kan inte läsa än däremot kan han läsa bland annat ”Aja baja Alfons Åberg” utan till. Är jätte mysigt att sitta bredvid honom när han försöker läsa boken ;) Men en sak kan han definitivt när det gäller böcker: att hålla boken rätt och inte upp och ned :)
Barn måste bli en del av bok-kulturen. Det finns mycket att vinna bara genom att läsa. Just nu har min pojke fastnat för ”Sjörövar-Rakel…” och ”Alfons Åberg”, så när det gäller ”viss bok till viss ålder” håller inte jag med! :) Bra gjort Johanna Ö:s mamma!
Jag brukar promenera mig själv till jobbet och lyssnar ibland på ljudböcker. När jag pluggade hände det i och för sig att jag läste medan jag gick… vet inte vad som hände med det. Kanske visade sig Stockholm vara en knepig stad att läs-gå i.
Jag tror faktiskt inte att jag har blivit så imponerad av något på riktigt länge!! För en människa som använder två väckarklockor + högljudd klockradio med P3-musik och ändå nästan måste slå sig själv lite lätt i ansiktet för att vakna låter det… wow. My god.
(Som vanligt när jag läser om människor som får saker gjorda på morgonen blir jag inspirerad och tänker att jag ska skola om mig till att bli morgonmänniska, men det fungerar inte :( Oh well, kvällsläsning it is :) )
Åh vad härligt det låter! Har så trista morgnar numera, förra läsåret var det långa frukostar med en kanna favoritte och dito bok, nu är det snabb frukost, laga lunch att ta med (snabbt!) och iväg… Fast å andra sidan har jag 15 min lästid på spårvagnen och läspauser under dagen, så jag skall väl inte klaga…
Det funkar tyvärr inte för mig:( Går upp 5.30 för att hinna med tåget. Å på tåget måste jag använda mina förtroendetimmar (är lärare) för att hinna med.
Ellinor: Jag tycker inte att man behöver vara morgonmänniska. Jag är det inte och de dagar jag och min kille sover på varsitt håll så kajkar nya morgonrutinen ur direkt. Jag behöver honom för att dra mig ur sängen helt enkelt. Men jag älskar verkligen att få vara det ibland.
Det går ju lika bra att vara kvällsmänniska faktiskt. Fast tyvärr är jag inte det heller, somnar sällan efter tolvslaget. Jag är nog kroniskt trött helt enkelt.
JohannaÖ: Din pojkvän kan få dra mig ur sängen oxå, för jag är likadan som du ;) Jag önskar verkligen att jag var morgonmänniska, så att jag t ex kunde ut och springa en runda på morgonen, eller bara sitta och läsa sådär vid halv sex-snåret på morgonen innan världen är riktigt vaken. Nu är jag knappt kvällsmänniska heller, med mina pendlingstider… men lite hinner jag allt läsa innan ögonen faller ihop.
Ellinor: I’m with you :D
Dear lord, halvsexsnåret! Vi pratar halvåtta härborta och det är precis så jag orkar upp till frukosten.
Min ömma moder är nog ultimat, hon är nämligen både kvällsmänniska och morgonmänniska. Inte helt okänd för att kunna kliva upp vid 4 för att sitta och uggla med en bok. Alternativt läsa till 4 och ändå stiga upp vid 6-7. Vilket som verkar fungera, och det är ju himla synd att det inte gick i arv ;)
Lisan: wondermama! Sån vill jag oxå bli när jag blir stor ;)
JoÖ: mm…jag kliver upp runt femsnåret för att ta bussen till jobbet och då är jag INTE vaken, kan jag säga… det är kläder på, frukost i väskan och busskort i hand och så iväg. Halvåtta låter som en dröm ;)
Är grymt avundsjuk.
Åh, vad härligt det låter. Jag kör konstant med minst 1,5h snooze men har heller ingen som får mig ur sängen på morgnarna. Katterna jobbar på det men lyckas liksom inte.
Johanna: om du säger att du inte är morgonmänniska men ändå klarar av din nya rutin (med hjälp förvisso, men tillika en bedrift) finns det ju hopp för mig med :) Det handlar inte så mycket om att jag är missnöjd med att vara kvällsmänniska, utan snarare att det skulle kännas så BRA att i förbifarten kunna säga saker som ”jag tränade imorse” eller ”jag brukar vara på jobbet vid halv åtta. Det är så skönt att få saker gjorda innan alla andra kommer”.. Lite mer classy än att vara den som alltid gör saker klockan halv tolv på kvällen, har jag fått för mig ;)
Oh well.
Det låter ju hur härligt som helst! Kräver inte detta att du måste stiga upp urtidigt?!