• Recensioner
    • Recensioner

      En trasig historia – Marie Tillman

      2020-10-112020-10-11

      Recensioner

      My Friend Anna: The True Story of a…

      2019-11-022019-11-02

      Recensioner

      ”Ögat” – Emma Frey Skøtt och Elin Jonsson

      2018-11-18

      Recensioner

      Kvinnor, män och bröst

      2018-09-222018-09-22

      Recensioner

      ”Träd, kärlek och andra växter” – Anne Hope…

      2018-08-012018-08-01

  • Johannas senaste
    • Johanna

      Nu går vi på Potter!

      2018-01-192018-07-16

      Johanna

      Ekonom? Av alla jävla yrken i världen?

      2018-01-102018-07-16

      Johanna

      Stora problem för Adlibris i julhandeln

      2017-12-272018-07-19

      Johanna

      Beställning jag eventuellt kommer att få ångra

      2017-12-212018-07-16

      Johanna

      Samtal med vänner

      2017-12-202018-07-16

  • Peppes senaste
    • Peppe

      Pärlor för svinen

      2019-01-31

      Peppe

      Vin- och bokkulturen

      2018-12-26

      Peppe

      Maten och människan

      2018-11-21

      Peppe

      Om slutet och dödsångest och ringa sina föräldrar

      2018-11-05

      Peppe

      Kvinnor, män och bröst

      2018-09-222018-09-22

  • Marcus senaste
    • Marcus

      Bonusfamiljenmysteriet är löst – en berättelse om att…

      2022-04-142022-04-14

      Marcus

      Bonusfamiljen driver mig till vansinne

      2022-01-092022-01-10

      Marcus

      Vi for till Villekulla

      2021-12-062021-12-07

      Marcus

      Liam Norbergs märkliga bibliotekshistorier

      2021-11-132021-11-13

      Marcus

      Efterlysning – vems hand pryder mitt bokomslag?

      2021-04-242021-05-05

  • Bokpodden
  • Om oss
  • Recensioner
    • Recensioner

      En trasig historia – Marie Tillman

      2020-10-112020-10-11

      Recensioner

      My Friend Anna: The True Story of a…

      2019-11-022019-11-02

      Recensioner

      ”Ögat” – Emma Frey Skøtt och Elin Jonsson

      2018-11-18

      Recensioner

      Kvinnor, män och bröst

      2018-09-222018-09-22

      Recensioner

      ”Träd, kärlek och andra växter” – Anne Hope…

      2018-08-012018-08-01

  • Johannas senaste
    • Johanna

      Nu går vi på Potter!

      2018-01-192018-07-16

      Johanna

      Ekonom? Av alla jävla yrken i världen?

      2018-01-102018-07-16

      Johanna

      Stora problem för Adlibris i julhandeln

      2017-12-272018-07-19

      Johanna

      Beställning jag eventuellt kommer att få ångra

      2017-12-212018-07-16

      Johanna

      Samtal med vänner

      2017-12-202018-07-16

  • Peppes senaste
    • Peppe

      Pärlor för svinen

      2019-01-31

      Peppe

      Vin- och bokkulturen

      2018-12-26

      Peppe

      Maten och människan

      2018-11-21

      Peppe

      Om slutet och dödsångest och ringa sina föräldrar

      2018-11-05

      Peppe

      Kvinnor, män och bröst

      2018-09-222018-09-22

  • Marcus senaste
    • Marcus

      Bonusfamiljenmysteriet är löst – en berättelse om att…

      2022-04-142022-04-14

      Marcus

      Bonusfamiljen driver mig till vansinne

      2022-01-092022-01-10

      Marcus

      Vi for till Villekulla

      2021-12-062021-12-07

      Marcus

      Liam Norbergs märkliga bibliotekshistorier

      2021-11-132021-11-13

      Marcus

      Efterlysning – vems hand pryder mitt bokomslag?

      2021-04-242021-05-05

  • Bokpodden
  • Om oss

Bokhora

Recensioner

”Sen tar vi Berlin” – Moa-Lina Croall

AV Johanna Karlsson 2008-04-042008-04-04
2008-04-042008-04-04

Nja, jag hade så här värsta stora förhoppningarna på Moa-Lina Croalls ”Sen tar vi Berlin”, vilket egentligen är en smula orättvist, för det är ju en relationsroman. Relationen mellan Lou och hennes bästis Julia, mellan Lou och kärestan Sarah, mellan Lou och lillasyster Sofia. I don’t do relationsromaner. Kärleksromaner ja, men den här typen av relationer mellan vänner nej.
Och jag tror jag anade det redan de första kapitlen, för Lou bor i Malmö och försöker komma någonstans med sitt band och Lou är väldigt ”trasig” och plötsligt sätter hon sig bara i bilen och tillsammans med sin bästis drar hon till Berlin. De flyttar in i ett ockuperat kvinnohus (här får jag värsta Salka Sandén-vibbarna, vilket förmodligen är alldeles tokigt, men det beror nog på rivningskåkarna) och där träffar Lou Sarah. Sarah är jättetrasig, men Lou och hon blir kära i varandra och sedan blir det svårt. Det är naturligtvis alltid svårt när man måste förhålla sig till en annan människa, herregud! Kärlek är aldrig så enkelt som i Hollywoodfilmerna. Om man dessutom råkar bli kär i någon med ett gigantiskt bagage, någon som är skör, sargad, just trasig, blir det inte på långa vägar lättare. Men Lou växer med tiden, växer in i sin roll som älskande och det är på så sätt en fin resa som Croall tar oss med på.

Men samtidigt: Lou är så väldigt osympatisk och krånglig att man (jag) inte känner några riktiga sympatier för henne och ärligt talat skiter jag litegrand i hur det ska gå. Lou är dock talangfull i det hon gör. Naturligtvis. När man stänger igen boken är man tillitsfull, man litar på att Lou ska fixa det där, att det ska bli bättre nu, att hjältinnorna ska få varandra och åka mot solnedgången i Lous kraschiga Suzuki.

Ändå, känslan som finns kvar är besvikelse. ”Sen tar vi Berlin” har en fin titel, fint omslag, Croall har ett okej språk. Jag tycker inte om när jag blir besviken på en bok, men det blev jag. Jag hade helt enkelt förväntat mig mer, men jag tenderar ofta att bli besviken på svenska debutanter. Det är synd. Jag tror att det handlar litegrand om att jag inte känner igen mig i någonting som jag kanske borde känna igen mig i. Eller åtminstone att jag tror att jag ska känna mig, för känner igen mig, gör jag inte.

Men gillar du ”Sen tar vi Berlin” och vill läsa fler relationsromaner om syskon, om storasystrar framförallt, kan du ju till exempel välja ”S som i Syster”.

p4120271.jpg

Foto: Johanna K

6 kommentarer
Johanna Karlsson

Jag är uppvuxen i Hallsberg och arbetar som lärare i Rinkeby utanför Stockholm. Jag har även jobbat i ett par år på ett litet bokförlag. I höst läser jag en kvällskurs i fantasy på SU. Jag tycker om kluriga formuleringar, noveller och att titta på teve-serier. Jag läser helst i badkaret.

Föregående inlägg
Bokfynd
Nästa inlägg
Oh, whatever makes her happy on a Friday night

6 kommentarer

Mart 2008-04-04 - 21:18

Trist att du inte gillade den, för det gjorde jag.

( S.225; ”lou nickar och reser sig upp. genom fönstret ser hon skogen. hon längtar dit. längtar efter den stora tunga tystnaden där. längtar efteratt ligga i mossan, och att det ska börja regna, och att tankarna och tiden ska gå och gå och gå, för att slutligen förlora sitt värde och upplösas i ett knäpptyst, fuktigt dis.”)
Så vackert så det värker. jag själv minns hur det var när livet gjorde så ont och inte kunde få fram det ur munnen eller från pennan. Skönt att någon kan ångestbeskriva.

Reply
Miaa Bureh 2008-04-04 - 21:35

…och jag med. Gillade den menar jag. Tyckte om att hon tog ångesten och klädde den i ord till den grad att bröstet värkte lite.

Reply
Sara 2008-04-05 - 11:30

Omslaget är väldigt fint, men jag föll inte riktigt för vad som fanns där innanför. Jag tyckte att språket var lite för pladdrigt och platt. Bitvis var det väldigt fint, men i helhet, nej, ingen bok för mig. Dessutom hoppades jag att Lou och Julia skulle få ihop det.

Reply
Anneli 2008-04-05 - 12:31

Måste hålla med Johanna K. Språket är väldigt pladdrigt, och om man bara är ute efter ångestbeskrivningar finns det så mycket bättre böcker. Näe.

Reply
sanna 2008-05-08 - 16:04

sällan man läser så bra böcker som ”sen tar vi…”, som vågar vara allvarliga, prata om sånt som rädsla, svartsjuka, litenhet, som vi alla väl ändå känner. tycker boken fått alldeles för mycket skäll. dessutom är språket helt makalöst vackert.

Reply
Ronja 2009-10-05 - 18:45

Jag håller med Sanna.
Sen tar vi Berlin är lätt en av de bästa böcker jag läst, helt sanslöst vacker. Jag hoppas verkligen att Croall kommer ut med flera böcker (jag vet om att hon skrivit en till, Det är jag som är Lisa, men har inte hunnit läsa den, men hoppas det kommer flera med, riktat till oss i samma ålder som Lou). Om man gillar Sen tar vi Berlin tycker jag man borde prova Hey Dolly av Amanda Svensson, som också är en väldigt underbar bok.

//Ronja

Reply

Lämna ett svar till Sara Avbryt

Save my name, email, and website in this browser for the next time I comment.

Annons

bokhora på instagram

  • Vi auktionerar ut en massa signerade bcker fr Musikhjlpen Allahellip
  • Facebook
  • Instagram
  • Email
  • RSS
Footer Logo

Gå högst upp på sidan