Jag tycker det är så himla svårt att skriva recensioner på böcker jag verkligen gillar. Det känns aldrig som att de blir tillräckligt bra så att andra läsare förstår storheten. Gissa om jag pga det har problem med Siri Hustvedts senaste ”The sorrows of an American”? Du milde… Därför kommer nu en högst otillfredsställande rec av den. Jag kan sammanfatta hela texten i två ord : läs boken.
Vad den handlar om : några människor som bor i Brooklyn, New York. En frånskild man som är mycket ensam, hans nyinflyttade hyresgäster i form av mor och dotter. Attraktiv mor, skitgullig liten dotter. Även om mannens syster och hennes tonårsdotter, och hur de klarar sig efter att deras make / pappa dött i cancer några år tidigare. Mannens och systerns pappa som nyss dött. Ett okänt och mystiskt brev som de hittar i pappans arkiv när de ska sortera och rensa igenom. Det väcker flera frågor de känner att de vill ta reda på. Och den attraktiva hyresgästen, vem är det som lämnar stalking-foton av henne på yttertrappan?
Vad mer handlar den om : psykoanalys, patienter, ensamhet, sorg, fotografi, NY-intellektuella, NY-vardag, Minnesota, föräldrar som immigrerat från Norge, konst, syskonskap, identitet, familj, andra världskriget, the Depression, 9/11, moderskap, relationer, drömmar, grusade förhoppningar, olycklig kärlek, attraktion, svett och fukt, lycklig kärlek, skapande, hemligheter, att känna en människa, att fylla ett liv, att bli älskad, att älska. Och minst tjugofem saker till.
Vad som är bra i den : rubb och stubb.
Vad som är mindre bra : inget.
Bör man läsa : JAAA. Ja ja ja. Gillar man Siri Hustvedt sen tidigare, då kommer man att gilla (läs; älska) den här med. Har man inte läst henne än så är det hög tid att börja nu. Det är sånt här jag fortsätter läsa för. Någon gång per år hittar man dessa fullkomliga böcker (nu menar jag av olika författare alltså) och då är det lycka. Bättre än så här blir det inte. Jag sammanfattar, LÄS BOKEN.
13 kommentarer
Visst är det svårare att skriva om något man verkligen, verkligen gillar än något som man är sådär halvljummen inför! Man låter som en mupp och kan sällan säga mer än just läs den! Och så ler man fånigt och ser sådär salig ut. Jag hade också problem att skriva om The Sorrows – var helt knockad när jag slagit igen den efter sista sidan. Den infriade alla sjukt höga förväntningar som jag hade och några till :)
http://calliope-books.blogspot.com/2008/02/det-r-mycket-mjligt-att-gud-heter-siri.html
Ja, och jag försökte ju inte ens skriva ordentligt den här gången. Jag fegade ur. Men jag ser fortfarande salig ut när jag tänker på den!
Jag köpte den idag och nu är jag helt otroligt peppad på att läsa! Jag slukade Vad jag älskade i ett nafs och sen läste jag om den igen direkt bara för att den var så fantastisk (och då läste jag långsamt och omsorgsfullt).
Det är skitsvårt med recensioner.
Senaste boken jag Verkligen älskade var Lisley´s berättelse
av Stephen King.
När jag så skulle skriva om den på min blogg;
http://www.rysareochfantasy.blogg.se
blev det mest superlativ och jag fick ingen ordning på det alls….
Men jag kommer göra nya försök när det gäller recensioner!
Jag tyckte inte om den här boken lika mycket som föregångaren. Och jag tror det beror på övervikt av det psykoanalytiska temat som genomsyrar boken. Alla vrider och vänder på upplevelser, drömmar, minnen – och tolkar in allt möjligt. Jag får lust att be dem sluta analysera sina liv och istället leve dem, att tala om livet blir viktigare än att uppleva det. Å andra sidan så mycket New York.
Apropå denna fantastiska fantastiska bok har jag nu fått se en av pocketutgåvorna och jag blev faktiskt lite besviken på hur de har designat den, den är vit med en tecknad tjej på framsidan och har delar av texten på baksidan i ett skrivstilsliknande typsnitt. Dvs, den ser lite ”chick lit” ut. Dock är den ju verkligen inte är någon chick lit, det handlar ju om sorg och släkthistoria och psykologi och relationer och huvudpersonen är en medelålders man.
Denna pocketutgåva är snygg men jag undrar hur de tänkte när de designade den, vem vill de locka och vilka vill de avskräcka? Intressant iaf :) En väldigt liten bild men en enda jag hittade: http://www.bogpriser.dk/bookimages/9780340897089.jpg
Ah Malin, jag instämmer om det omslaget. Kan det ha varit dålig försäljning (om det är möjligt med Siri Hustvedt??) och det här ska försöka bredda målgruppen? Jag bara gissar. Det känns lite enkelspårigt i förhållande till innehållet…
Hänger inte med – vilken roman var SHs föregående?
Majvor: Jag har inte druckit mitt morgonkaffe än, så risken finns att jag inte heller hänger med, men ”What I Loved”/”Vad jag älskade” heter föregångaren till ”The Sorrows of an American”. ”The Sorrows…” utkommer för övrigt på svenska i april. ”Sorgesång” blev den svenska titeln.
Johanna L: Jag har också svårt att tro att The Sorrows of an American har sålt dåligt som inbunden och att de därför vill ”gulla till” omslaget för att försöka stimulera försäljning. Verkar rätt osannolikt eftersom det är en sådan kritikerrosad bok och hyllad författare. Nu kan det ju vara så att det vita omslaget är en exportvariant av pocketutgåvan och att de för den europeiska marknaden valde att göra ett ”sötare” omslag för att de tror att den mest kommer vara europeiska kvinnor som intresserar sig för den sortens litteratur. Svårt att veta. Jag kommer att rekommendera denna bok till både män och kvinnor och det tror jag de flesta bokförsäljare och bibliotekarier också kommer göra så förhoppningsvis så kommer idet inte bli sådan stor ”snedrekrytering” av läsare trots det ”söta” omslaget. (Jag brukar sällan bli så engagerad i bokomslag men det här gjorde mig faktiskt paff)
..men det är tack och lov inga kvinnoben i fokus på framsidan ;) (Apropå en tidigare omslagsdiskussion)
Helena,
tack.
Jag har läst ”Vad jag älskade” och tyckte mkt om den, så det får bli Sorgesång när den kommer.
[…] Bokhoras Johanna om Sorrows of an American. […]
[…] älskade, liksom Johanna L på Bokhora och jag undrar fortfarande varför boken inte alls funkar för mig. Lite besviken är jag allt. Jag […]