Jag har alltid ställt mig lätt oförstående till alla som klagar över läslustssvackor. Ett faktum är att jag inte kan minnas en period i mitt läsande liv – det vill säga från femårsåldern och framåt – då läsning inte varit ett naturligt och efterlängtat inslag i min vardag. Oavsett hur kaotiskt mitt liv sett ut i övrigt har jag alltid haft mitt läsande med mig, som snuttefilt, verklighetsflykt, tidsfördriv och livsberikare i ett. Jag tror faktiskt inte att det gått en dag utan att jag plockat upp en bok. Fram tills nu.
Det är säkert bara en fas, eller kanske rentav ett sundhetstecken, men de senaste dagarna har jag inte varit det minsta lässugen. Jag har sneglat på mina bokhögar, ströläst förstameningar för att känna efter vad jag är sugen på. Svaret? Absolut ingenting i bokväg. Dagstidningar går utmärkt, likaså glossiga tidskrifter – förutsatt att de handlar om graviditet, förlossning och bebisar, annars börjar jag gäspa efter en stund. Allra helst rensar jag dock garderober, snusar på babykläder eller ligger på soffan och klappar magen med ett förstrött leende på läpparna. Rastlöshet möter zombietrötthet möter hjärtskärande lycka möter totalpanik. Jag är på väg in i babybubblan, där vare sig Curtis Sittenfeld, Pauline Wolff, en lovande irländsk deckardebut eller en hyllad roman skriven ur en siamesisk tvillings perspektiv får plats just nu. Kanske testar jag att kombinera det loja magklappandet med Kathryn Harrisons ”The Mother Knot”, det borde funka. Eller ska jag grotta mig allt djupare i den här främmande känslan av läströtthet, se den som ett tecken på att min livslånga devis ”There’s more to life than books, you know, but not much more” (från Smithslåten ”Handsome Devil”) kanske inte stämmer till hundra procent?
9 kommentarer
Det är så roligt Helena att läsa ditt inlägg.
Jag kommer ihåg hur det var när jag själv skulle få barn,fast det var 30 år sedan.
Njut!
Du kommer troligen att fortsätta befinna dig i din bubbla ett tag framåt och det är inget fel med det! Ibland måste annat i livet få ta lite mer plats. Men en gång bokmal, alltid bokmal. Tro mig, du kommer att komma tillbaka, med full kraft och hungrigare än någonsin!
Jag har varit en bokmal i alla mina år, ända sen jag typ kunde börja läsa, och har alltid läst i både jobbtider och arbetslöshetstider, men sen jag började min utbildning i höstas på universitetet har jag inte öppnat en bok som inte varit kurslitteratur. Jag har inte orken eller lusten just nu.
Jag kommer bli som dom som bara läser på semestern, och då läser de värdelösa Läckbergdeckare…;).
Jag läste knappt någon skönlitteratur under de år jag studerade heller, bara på loven. Det ordnar sig, jag lovar :)
Den som vore så vettig ändå. Själv prioriterar jag skönlitteraturen, med tidvis mycket svagare studieresultat än nödvändigt till följd …
*
//JJ
Jag har haft precis samma läslustsvacka som du under min graviditet och första spädbarnstiden…känner så igen mig i allt det du skriver. Min läslust återkom efter 1,5 år ;) …samtidigt som sömnen.
Njut av att bara vara – läslusten kommer tillbaka igen! Och du…det bästa med att vara småbarnsförälder är all ny fantastisk barnlitteratur som man frossa i tillsammans med sitt/sina barn. Oj – det har visst hänt något på barnboksfronten sen man själv var barn.
Jag drabbades inte av någon läslustsvacka, däremot av total läskraftbrist – och någon variant av tidsbrist. Sonen är två veckor gammal och den första veckan läste jag inte en rad (troligen mitt längsta läsuppehåll sedan jag lärde mig läsa), den andra blev det en deckare och en halv roman av ickedeckarslag. Idag har jag läst en halv tidskrift och mer blir det inte. Det skrämmer mig en aning men samtidigt är ju den som i stället tar min tid så ljuvlig att det på något sätt är självklart att det måste vara så.
Jag tror också att många har alltför lite variation i sin läsning, det brukar ju gå mycket ölättare om man kan blanda fiktionen, med facklitteratur.
Skönt att höra att jag inte är ensam om att läslustssvacka i graviditets- och babytider! Faktum är att det varit oerhört skönt att inte ens titta åt en bok på ett par dagar; nu börjar bokhögarna så smått framstå som lockande igen. Tror det blir lite ”Swede”-läsning idag. Och Saga, stort grattis till din lille son! :D Läsa kan man ju göra resten av livet, men den här rusiga spädbarnstiden som du befinner dig i och som jag snart kommer att få uppleva själv försvinner så fort.