”Ful” – Scott Westerfeld

Westerfelds böcker utspelar sig ofta i en odefinierad framtid, inte för långt fram, men stämningen är ofta dystopisk, samhällsstrukturerna ser ofta helt annorlunda ut än nu.

I ”Ful” har samhället gett upp tanken om att se människan bakom den mask som utgör utseendet, och där opereras helt sonika alla invånare vid 16 års ålder. Alla blir snyggingar. De får festa bort ett par år i Snyggingstan, innan allvaret som vuxna tar vid.

I Fulingby sitter Tally och väntar på sin operation. Hennes bästa kompis har redan blivit opererad och Tally har flera månader kvar innan turen ska nå henne. Då träffar hon Shay. Shay uppmärksammar Tally om att det finns ett alternativ. Hon behöver inte bli opererad. Hon kan fly.

Strax innan deras operationer rymmer Shay till den legendariska staden Smoke, där de o-opererade bor. Tally blir ensam kvar i Fulingby och gör sig redo för sin 16-årsdag. Då får hon veta att för att få genomgå operationen måste hon hitta Shay (och Smoke) och leda myndigheterna dit. Tallys lojalitet, såväl mot Snyggingstan som mot Shay och Smoke, sätts på prov och såklart innehåller ”Ful” såväl kärlek och äventyr som svävarbrädor.

Lilla Jo: Jag gillade den här mycket mer än jag gillade ”Ute/Inne” och ”Parasit”, som jag tycker är nästan samma bok. Jag vet inte om det beror på att det är en tjej i huvudrollen i ”Ful” eller att den inte utspelas i NY eller att det är ett intressant tema, jag tyckte att den var jättespännande.

Stora Jo: Och jag har tydligen blivit helt fast i ”Ute/Inne”. Den var bättre! Jag gillade ”Ful”, men den var lite långsammare. Jag fick mana på mig själv att läsa, och så var det inte med ”Ute/Inne”. Vad tycker du om Westerfelds framtids och samhällssyn? Det är coolt (eller ”coolt” menar jag) här, när de pratar om det tidigare samhället och alla fel som de invånarna gjorde. Körde bil, högg ner träd, startade krig, mm. Och sen kraschade det ju också. ”Tokar” liksom.

Lilla Jo: Jag tycker inte att ”Ful” var långsammare. Jag fick nästan bromsa när de åkte med svävarbrädorna till och från Smoke. Apropå Westerfelds framtidscenario tycker jag att han verkar ha en ganska dyster människosyn. Jag kan dock tänka mig att det finns oceaner att ösa ur om man vill läsa boken tillsammans med en högstadie- eller gymnasieklass. Däremot tycker jag att det där med att alla snyggingar är vegetarianer och att ju mer Tally accepterar fulheten och fulingarna, desto mer tillfreds blir hon med köttätandet. Jag förstår inte vad Westerfeld har för poänger där. Är de ens avsiktliga? Har du läste ”Hungerspelen” förresten, för jag tycker att Westerfelds och Collins dystopier påminner om varandra, även om jag inte riktigt kan sätta fingret på hur. Det kanske är de cyniska samhällena jag tänker på.

Stora Jo: Har inte läst ”Hungerspelen”. Men är de veggisar i ”Ful”? Så uppfattade inte jag det? De lever i en värld där alla människor har ett hål i rummet och ur det kommer allt man behöver. Saker, kläder, mat. Man bara säger sin önskning så kommer den ur hålet. Mycket surrealistiskt.
Och när vi säger fulingar så bör det också tilläggas att det är såna vi är. Människor som inte är fixade utan har skavanker; höga pannor, ärr, sneda tänder, övervikt.
En intressant grej som kommer efter ett tag när man har vant sig vid det här konceptet, är ju frågan om varför. Av vilken anledning måste alla vara så jäkla snygga? För faktum är att alla verkar bli rätt blåsta efter sin operation också. Tänk bimbos. Det är sånt som Tally börjar nosa kring i takt med att operationen närmar sig.
Jag tycker att Westerfelds samhällskritik är ganska synlig. Det finns ju en uttalad tanke om vad som gick fel förr (hos oss) och hur man nu försöker undvika det. På ytan verkar det fantastiskt, leva livet som galet attraktiv, men varför finns då Smoke med alla de människorna som vägrar? Men det är en serie, så alla svar kommer inte i ettan! Boken avslutas med en riktig cliffhanger och jag kastade mig över tvåan ”Ful eller snygg?”.
Fanns det något du hängde upp dig på, inte gillade?

Lilla Jo: Apropå veggisarna, så har ju Tally en hang up på att de har kött i grytorna, när hon kommer till Smoke. All den frystorkade maten är vegetarisk (spaghetti bolognese på sojakött bland annat) och hon blir förfärad när hon tänker på att David, en av killarna i Smoke, har en läderjacka. Vidare har Tally problem med att de måste hugga ner träd, när de ska röja upp i Smoke, och hon tycker att det är vansinnigt att fulingarna förr i tiden läste tidningar som var tillverkade av pappersmassa från träd, tidningar som de kastade varje kväll eftersom de fick en ny morgonen efter. I Tallys värld får de ju all information på high tec-skärmar direkt på väggen. Apropå din fråga varför alla måste vara så snygga, kan man ju fråga sig varför snyggingarna hyser ett sådant motstånd till att skada levande organismer (djur eller växter), även operationerna försvaras ju till viss del med att alla olika utseenden gjorde att folk blev osams och krigade. I Snyggingstan finns ju inga krig alls, även om man får en liten förklaring till det, eftersom alla snyggingar är sådana bimbos, som bara vill festa. Frågan är när man egentligen beslöt sig för att just operationer var ett bra sätt att få ordning i samhället? Det kanske kommer svar på det i någon av de kommande delarna.

Som spännande äventyrsroman tycker jag att boken fungerar utmärkt och jag hänger inte upp mig på något särskilt. Ska man börja diskutera stereotyper (om jag ska vara konsekvent), så är väl såväl Tally och David ganska förutsägbara i sina hjältinne/hjälteroller, men nja, jag gillar ju Westerfeld (bortsett från att jag tycker att två av hans andra ungdomsböcker är i princip samma bok; men det är ju en bra bok ;-) ), så jag har inget särskilt att klaga på. Är det något mer än tempot som du tyckte var mindre bra i ”Ful”?

Stora Jo: Jag gillade den humoristiska tonen i ”Ute/Inne”, i ”Ful” är det mer en historia som ska berättas och det finns inte lika mycket fyll och humor. Men ändå, den var bra! I början lite seg för mig, men efter halva var jag helt med.
Och för att plocka upp frågan om de kommande delarna… jadå, allt blir mer utvecklat där! Och ännu mer spännande! Nu efter att ha avslutat del två ”Ful eller snygg?” vill jag absolut läsa vidare. De delarna finns än så länge bara på engelska, ”Extras” och ”Specials”, och jag har såklart (!) reserverat på biblo.