Äntligen, äntligen! Mittemellan bokredigeringar, och just nu bara väntan för min del, så det blir en helg av riktig läskoma. Så fantastiskt skönt. Dessutom tillbringas den uppe i Norrbotten, ännu mer avslappnande och skönt.
Jag började med en finfin godbit på planet upp, Julie Buxbaums ”Motsatsen till kärlek”. 
En berättelse om Emily som gör slut med sin pojkvän när hon känner att han är på väg att fria. Hon kan liksom inte se sig själv med honom, även fast han är så himla bra. Den händelsen leder, indirekt, till att flera andra saker börjar rucka på sig i hennes liv, och det blir en rätt jobbig period.
Den är ingen chick lit, men påminner mig om Jane Fallon bara för att det är en bok för vuxna. Mognare insikter och mognare karaktärer, och så bra skrivet med humor. Skulle nog sortera in den under ”underhållningslitteratur”. Tycker verkligen det var en fin överraskning, och ny i pocket och allt är den ju. Perfekt.
(Dessutom är det hennes debut och det gör mig ännu mer imponerad. Ser till min glädje att hon är författare på heltid nu, så jag kommer att spana ivrigt efter nya av henne.)
Efter den hopppade jag på en norsk som jag gav till mamma i julklapp, Vigdis Hjorths ”Hjulskifte”. Det lät så bra, kvinnlig litteraturprofessor är medelålderstrött på det mesta men träffar en lite yngre bilhandlare som piggar upp henne på alla sätt. Hoppades på en korsning av ”Grabben i graven bredvid” och kanske lite ”Manuskriptet”.
Men den var som så konstigt skriven. Distanserad. Det ord som kommer för mig är ’återberättad’ istället för ’berättad’. Jag tyckte inte alls om det greppet.
Men sporrad av det norska, nu ska jag försöka ta och avsluta ”Upptäckaren”. En gång för alla.
