Med mera! Det finns många gemensamma nämnare hos böckerna nedan och hips vips råkade jag få till ett litet mini-tema!
Det började med att jag läste PO Enquist. Född på 30-talet och han lyckas vara med om flera stora, viktiga händelser i nutidshistorien. Fascinerande. Efter den kom jag att tänka på ”Att besegra fru J” av Anneli Jordahl men om Elsie Johansson. Jessica på Rabénförlagen tipsade mig om den i höstas. Jag vet att Elsie Johansson älskas av många, men jag har aldrig varit så sugen på att läsa hennes Nancy-trilogi. Det har som bara inte verkat vara mitt ämne, min tid, ålder, etc. Däremot lät den här intervjuboken intressant när Jessica pratade om den, plus att jag gillat Anneli Jordahls klassböcker mycket. Jag lånade på bibblan, läste. Bra!!
Den handlar om hur Elsie Johansson blev författare, hela hennes liv och äktenskap, hennes föräldrar, Sverige de senaste 75 åren, situationen för kvinnor, mm. Hur det hade kunnat bli för henne. Lika fascinerande som POs liv, fast mycket annorlunda.
Boken innehåller dessutom en massa utvikningar. Anneli Jordahl berättar utförligt om Postens historia, Missionsförbundet, ja, diverse.
Samtidigt som jag plöjde den, ”Mitt förnamn är Ronny” av Ronny Ambjörnson. Kort, men ack så innehållsrik. Det här är i grunden precis samma historia som Elsie Johanssons och PO Enquists, fast i en annan del av landet och med akademiskt innehåll. Föräldrar som är arbetare i Göteborg, sonen är duktig i skolan, det satsas på honom och han ska få bli lärare. Han fortsätter och lyfter ännu högre, blir till slut professor i idé och lärdomshistoria i Umeå. Ofta känner han sig helt fel. Bara det att sitta och läsa romaner som ingår i grundutbildningen – det är ju inte att jobba! Så han läser två kurser samtidigt för att lyckas skrapa ihop till vad han är uppfostrad är ett gott dagsverke.
Alla tre hamnar alltså på en helt annan plats än vad de någonsin kunnat föreställa sig från början. På köpet, förutom tre väldigt bra böcker och intressanta levnadsöden, får man så mycket Sverige, välfärdssamhällets framväxt, klasstänkande, skrivande, insikter och ny kunskap. Det blev helt enkelt som en crash course i Sveriges (och Europas) 1900-tal. Hur fantastiskt som helst. Jag rekommenderar!
5 kommentarer
”Erikas dagbok” av Rut Berggren är en mycket bra bok som täcker en stor del av 1900-talet. Hon startade sin klassresa vid 60-års ålder! http://arbetarbladet.se/kultur/litteratur/1.64635
Åh, men läs Nancytrilogin. Jag var också skeptisk tills jag blev rekommenderad den av en kompis vars smak jag verkligen litar på. Det slutade med att jag låg och sträckläste en hel helg. Tog mig inte ens ur pyjamasen. Det vara bara jag, böckerna och sängen (med vissa exkursioner till köket för energipåfyllning).
Apropå crash course i Sveriges 1900-tal så har du det där. Att fattigsverige existerade på det sättet så sent (att mina far- och morföräldrar förmodligen upplevde liknande saker)….
Blir helt åh, vad bra den var, så här fem år senare.
Anna – mmm, jag vet om Nancy-trilogin. Alla säger det där. Senast i onsdags, från en som tom är lite yngre än mig. Överförtjust.
Och Sveriges framväxt, visst ÄR det fascinerande, och så nyss. I ”Att besegra fru J” berättar hon att när hennes föräldrar flyttade till en lägenhet 1968 var det första gången de hade rinnande vatten och toalett inne. 1968!! Det är ju nyss.
Mina morföräldrar byggde sig ett nytt hus tidigt 70-tal. Då fick de rinnande vatten och toalett inne för första gången i sina liv. Så håller helt med om att förr i tiden fanns ganska nyligen…
Mitt förnamn är Ronny är, tror jag, mitt livs viktigaste bok. Det är nåt med den där typen av pappor eller män. Som ”mig äger ingen” som jag också blev så total gripen av. Och de samtalen jag hade med min egen pappa när vi hade läst ”mitt förnamn”. Plötsligt så fick jag veta så mycket mer om hans liv.