Måndagsmöte: Fredrik Wikingsson

Den här veckans måndagsmöte är med Fredrik Wikingsson, tv-profil och författare. Senaste bokalstret heter ”Tårtgeneralen” och är skriven tillsammans med Filip Hammar. Och just idag signerar de den i Ullared!
Bilden på Fredrik är tagen på plats i Tjernobyl.

Jag såg Babel när du och Filip var med, och du berättade om ett berusat idolmöte med PO Enquist (som väl inte var berusad ska tilläggas för alla som läst ”Ett annat liv”) där du försökte få fram vad som var så bra med ”Livläkarens besök”. Vad ÄR så bra med den och PO?

Ah… Jag vet inte, det var något så INSUGANDE med språket bara. Man måste komma ihåg att Livläkaren var mitt första möte med PO, så när jag väl högg in på Lewis Resa, Kartritarna etc så blev jag inte lika överrumplat GOLVAD. Det är väl som med den första heroin-hitten (åtminstone enligt Ewan McGregors rollfigur i Trainspotting), man söker den där bli-av-med-oskulden-euforin i resten av livet. I mitt fall gav jag min svendom till livläkare Struensee.

Har du träffat andra favoritförfattare du gillar? Brukar du gå fram och hälsa (en del blir ju helt paralyserat blyga när de träffar idoler)?

Går aldrig fram själv, men jag hade turen att träffa Allen Ginsberg en gång, i New York i december 1995. Han var mycket risig då, men stötte likväl besinningslöst på mig. Ibland har jag tänkt på hur mitt liv skulle tett sig om jag svarat ja på hans fråga, “Would you like to nourish me with your love throughout this dark night?”

Vad läser du just nu?

Jag kämpar med Gellert Tamas ”De apatiska”, men tyvärr tror jag hans monstruöst indignerade, polemiska ton sätter stopp för det. Tyckte mycket om “Den sista cigarretten” och “Bergets döttrar”. Avslutade HELT nyss Michael Palins FÖRNÄMLIGT TREVLIGA dagböcker “1980-1988 – Halfway to Hollywood”. Jag tror inte att det går en människa på jorden som är mer sympatisk än Michael Palin. Och det smärtar mig att så många (relativt sett) tog sig an Lars Noréns dagbok när även “1969-1979 – The Python Years” ligger och väntar på att bli upptäckt.

Läser du mycket? Vad läser du?

Jag läser i spurts, mellan jobb och barn, men då blir det jävligt koncentrerat och lustfyllt. Är pappaledig nu och promenaderna fylls med ljudböcker, som jag numera köper från amerikanska iTunes Store, vilket rekommenderas VARMT. Köp ett gift-card i USA bara, regga ett konto och börja spisa. Just nu är det Malcolm Gladwells artikelsamling “What the dog saw” som rullar. Vad gäller annat läsande så kan man MÖJLIGEN säga att jag tycker om böcker som placeras i en historisk kontext som på ett sätt eller annat lockar mig. Jag är rätt ointresserad av vad som händer runt omkring oss just nu, man liksom översköljs av det ÄNDÅ, via tusentals outlets. Hellre då nedslag på Bukowskis-auktioner 1988 (Östergren) eller Don DeLillos lyriska beskrivningar av den varma rooftop-sommaren i New York 1974 (Underworld).

Finns det någon skämsbok i din bokhylla?

Jag slänger rätt snabbt böcker jag läst, eftersom jag är anal, men jag har i många år klamrat mig fast vid Linda Skugges dagböcker (”Men mest av allt vill jag hångla med någon”) eftersom jag minst en gång i månaden tar fram den för att se på fotot där Per Hagman har en pizza framför sig. Man kan läsa in mycket i den pizzan om man känner för det. Jag vill klargöra att jag inte skäms för att jag har Linda Skugges DAGBÖCKER i min bokhylla, men jag skäms en smula när jag bläddrar fram till bilden på Per Hagman och denna pizza (ser ut att vara en Capricciosa).

Du har ju två små flickor också, är det några böcker du absolut ska läsa för dem? (Bra bilder/barnböcker från när du själv var liten eller så?)

Det är mycket boken om Lilla och Stora Monster som efterfrågas här hemma, men jag hoppas kunna fasa in PO vad det lider. Som Mitch Hedberg brukade säga, “Any book is a children’s bok if the kid kan read!”

Vilken var den senaste boken/böckerna du tyckte var så otroligt bra att du ville tipsa alla om den/dem?

Jag blev fan helt knäckt av Steve Helys “How I became a famous novelist”. Hely skriver för sitcomen 30 Rock, men den här driften med hela bokförlagssvängen är så jävla rolig och på-pricken att jag tycker att han ska säga upp sig och ägna sig åt böcker på heltid. Full disclosure: Jag känner karln, men jag är inte ensam om att rejva. Washington Post skrev (och detta kommer jag att avundas i hela mitt liv): “I may have read a funnier book in the last twenty years, but right now I can’t think of one.” Går att beställa. Gör det! Jag skulle också uppskatta om Bokhoragänget recenserade den, så att jag har någon att diskutera den med.