
Fotograf: Elisabeth Ohlson Wallin
Den här måndagen möter vi Magdalena Ribbing, etikettexpert i bl.a. DN och just nu aktuell med en etikettbok för unga: ”Bra att veta för alla unga, lätt om vett och etikett”. Åtminstone jag och Johanna K här på Bokhora är trogna fans av hennes ”Fråga om etikett”-spalt där hon outtröttligt svarar på alla möjliga frågor om hyfs och stil.
Eftersom du är Sveriges främsta auktoritet på etikettfrågor så tänkte jag först höra lite hur man ska bete sig i vissa läsetikettsituationer.
Är det oartigt att ta fram en bok när man sitter tillsammans med andra människor? Eller beror det på vilka de andra är? (Släktingar eller bekanta etc.) Är det t ex okej att läsa medan andra tittar på tv? Ja, hur ser läsetiketten ut i sällskap, helt enkelt.
Det är fasligt trista fasoner att börja läsa en bok när man är i sällskap med andra som inte själva just då läser något. Om man tar upp en bok och börjar läsa när övriga samtalar blir det ett sätt att utesluta sig själv från dem, och de kan lätt tro att de är tråkiga. Så kanske det är, men det är inget man behöver låta dem förstå, det blir de inte roligare av. Att läsa medan andra ser på tv går förträffligt, då är de ju upptagna av annat än att prata med den som hellre vill läsa.
Hur ska man hantera utlåning av privata böcker? Vissa böcker jag äger vill jag verkligen inte låna ut till någon, medan andra är helt ok att låna ut. Men hur förklara att jag inte vill låna ut? Kan ju lätt låta som att jag inte litar på personen som vill låna. Dock är det så att jag inte alls har full koll på vem jag lånat ut mina böcker till och många av mina böcker är på villovägar. Hur lång tid kan man egentligen behålla något man lånat? Känns lite otrevligt att påminna när jag inte exakt vet vem som lånat.
Böcker är ofta väldigt personliga. En bok som man har skaffat och läst, men blir av med och ersätter med en likadan ny bok har inte samma känsla som den första boken. Därför ska man inte låna ut böcker som man verkligen gillar. Det bör alla läsande människor förstå. Man säger något vänligt avböjande som “tyvärr, just den boken kan jag inte låna ut, den bor här och får inte gå ut alls”.
Böcker som man lånar ut måste man faktiskt skriva upp, även om det känns dumt. Men en liten anteckningsbok med penna som finns i bokhyllan är en bra sak, där skriver man bokens namn, lånarens namn och datum – och stryker över när boken kommit hem igen. Bara det att den som lånar ser att lånet skrivs upp brukar göra det lättare för boken att återvända.
Lånar man själv böcker av kompisar ska man inte ha dem kvar mer än någon månad.
Jag brukar tycka att det är rätt trevligt att äta middag ute på restaurang på egen hand, endast i sällskap av en bok. Detta försvårar ju förstås bordsskicket, men jag sitter ju själv om än i offentlig miljö. Är det då ok att äta med endast gaffel?
Det är synnerligen okej att använda endast gaffel i höger hand när man äter – dessutom är det korrekt snyggt bordsskick att göra det när maten inte kräver kniv, typ mousse, pâté, pasta, ris, grytor, omelett osv.
Hur ska man hantera situationen när man råkar förolämpa någon av misstag genom att såga en bok som denna person älskar?
Alla har olika smak, och det vet alla. Så det är inte förolämpande att ogilla en bok som någon annan gillar. Ser personen ledsen ut så säger man ungefär “ja, du har ju gott omdöme, jag ska läsa boken igen och kanske omvärderar den”.
Vad läser du just nu?
En jättespännande bok av Åsa Nilsonne, “Mindfulness i hjärnan”, Natur & Kultur. Den handlar om hur hjärnan hämtar information och därigenom får tankar, känslor och handlingar. Och Ernst Brunners bok om Hornsgatan, Albert Bonniers förlag, en fascinerande historia i starka, glänsande ord.
Finns det några böcker som haft extra stor betydelse för dig i ditt liv? Vilka och varför?
När jag var sådär tolv år fick jag Odysséen i present och läste den rätt igenom, gripen för evigt av de underbara orden och den enorma dramatiken. Som ung läste jag Romain Garys berättelse om sin mor och rördes av hennes fantastiska sätt att hjälpa hans liv även efter hennes död.
svar
8 kommentarer
Va? Får man inte läsa tillsammans med andra? Ok, då går gränsen för min artighet just där. Annars kommer jag att ta livet av mig. 99% av alla människor är ju fruktansvärt tråkiga.
Kul intervju! Jag är mycket nöjd med att det är ok att äta bara med en gaffel om man sitter själv och läser (åh andra sidan har läsa-och-äta-samtidigt-bordsskicket förbättrats avsevärt sedan gimble-grejen har kommit in i mitt liv. Inte alltid att den är med, dock).
Oops!. Jag som nästan alltid läser på lunchen/middag på jobbet. Men det vet ju alla om och sätter sig bredvid mig ändå. Är det inte okej att forsätta läsa om det finns fler personer vid bordet som kan prata med varandra? Jag behöver min lästid!
L och Linda, mitt svar på frågan om att läsa i sällskap handlade inte om att läsa på jobbet bland andra, eller vid lunchen på jobbet, utan om att ta fram en bok och börja läsa när man är på en bjudning eller sammankomst av något slag – icke relaterad till vardag och jobb!
Då kan man pusta ut. Läsning på lunchen rensar skallen.
Tur! För så oartig är inte ens jag!
[…] just om utlåning av böcker. I intervjun gav Magdalena Ribbing lite förslag på hur man kan hantera utlåningssituationer. Dessa ska jag använda mig av för att undvika liknande situationer i framtiden. Skrivet av: […]
Magdalena Ribbing: vår tids hjältinna av vett och etikett..jag myser riktigt ordentligt när hon gör klart för hur man bör undvika att framföra sig på. Underbart! /Maria