Ni som har egna barn tycker kanske att det är vardagsmat med morgomys, men jag haft syskonbarnen (Smultronen) på besök och rackarns så tidigt barn vaknar på morgonen! För att få ligga och blunda en liten stund till bad jag 4-åringen att läsa högt för mig. Hon läste ”Siv sover vilse” och ”Kenta och barbisarna”. Då och då ställde hon frågor om handlingen till mig. Speciellt Kentas namn hade hon svårt att komma ihåg. ”Vad heter han nu igen?”. Eller ”Vad heter det, där man kommer in från dörren?” (=korridor).
Ebba, som hon heter, tycker om att läsa högt, även om hon inte läser bokstäverna som står på sidorna utan ”läser” utifrån bilderna. Jag brukar läsa boken för henne först och sedan läser hon för mig. Jag tycker såklart att det är oerhört intressant att följa hennes och hennes 6-åriga storebrors läsutveckling och bidrar gärna med spännande böcker och entusiasm.
2 kommentarer
Visst är det spännande hur ungarna tar till sig olika aspekter av berättelserna. Vi har en liten bok om Gruffalon på engelska som Gordon älskar. Enda problemet är att alla som läser boken översätter fritt, har olika svenska ord. Något som nogsamt noteras och påpekas,
Jag har inte heller några egna barn, men väl två brorsöner som skänker mig stor glädje. Som den bokälskare jag är ser jag det som min uppgift att förmedla läsglädje till brorsönerna och jag ger dem ofta hårda presenter. Äldsta brorsonen har just nu fastnat för Roald Dahl och den yngsta lyssnar gärna på Pija Lindenbaums böcker (och böckerna om Bolibompadraken förståss). Själv anser jag att man aldrig blir för gammal för Mamma Mu!