När jag läser Johanna L:s inlägg om ”39-årskrisen” påminns jag om att jag helt glömt bort att skriva om Jane Greens pocketaktuella ”The Beach House”, som jag läste för en dryg månad sedan under för genren perfekta omständigheter (bubbelbad, Chardonnay och barnvakt, need I say more?). Egentligen har jag väl inte särskilt mycket att säga – det är en typisk Jane Green på gott och ont, fjäderlätt men hyfsat njutbar stapelvaruchicklit, där miljön (Nantucket) lyfter en i sig ganska förutsägbar historia några snäpp. Men! Minnesgoda läsare erinrar sig kanske hur skämskudden åkte fram på ett ställe (s 348 i min utgåva om vi ska vara exakta) när det började drypa socker och Harlequinformuleringar. ”She had forgotten the sweetness of a first kiss” följt av alldeles för många ”one another’s”-konstruktioner, någon som minns nu?
Jag hade i alla fall inte glömt den passagen, kämpar fortfarande så smått med sekundärskammen, så när den dök upp – i lätt omarbetad form – i ”The Beach House” höll jag på att sätta Chardonnayn i halsen. Får man plagierar sig själv på det här sättet? Läs och döm själva!
Ur ”Second Chance”:
”She had forgotten the sweetness of a first kiss. Had forgotten how you lean your foreheads on one another’s, looking into one another’s eyes with a sweet smile when it’s over, cupping one another’s faces with your hands, wanting to drink the other in, wanting to just eat them up with a spoon.
She had forgotten.
Now she remembers.
Ur ”The Beach House”:
”She had forgotten what it felt like to look at another person and feel a flash of heat, imagine what it would be like to caress their stomach, bury your nose into their neck just to smell them, feel their strong hands around your waist, lifting you up, turning you ovet.
She had forgotten.
Now she remembers.”
Hela den här ”She had forgotten/Now she remembers”-affären har fått mig att fundera lite på hur pass vanligt det är att författare plagierar sig själva. Givetvis har alla författare – i alla fall alla bra författare – ett tydligt igenkännbart språk som förmedlar en specifik känsla (att öppna en ny JCO och omedelbart känna ”aah, nu läser jag JCO!”), men detta att rakt av citera sig själv tror jag inte är särskilt vanligt. Eller? Har ni några liknande exempel från andra författare?
13 kommentarer
Det första känns som Harlequin – Romantikserien, det andra som Harlequin – Passion-serien. ;)
jan mårtensson skriver väl sina deckare delvis med ”ctl+c” 0 ”ctl+v”
Började på Murakamis Fågeln osv. direkt efter att ha läst Norwegian wood och även i Fågeln osv. strök huvudpersonen skjortor när han behövde tänka till…
Känns lite hemskt att dra in en sådant här exempel intill Harlequin-meningar, men jag blev uppmärksam på PO Enquists Racine-referenser. Att uppleva att man bränns in som ett brännjärn i ett djur i sin älskade återkommer i både ’Boken om Blanche och Marie’ och ’Livläkarens besök’. I den ena är det Blanche som säger detta till Charcot, i den andra Caroline Mathilde till Struensee.
*ett sådant här exempel….
astrid lindgren är ju en klassiker måste man säga… karlsson på taket och lotta på bråkmakargatan har helt identiska dialoger om att inte vilja ta medicin.
Allt som Dan Brown skriver? (läser just Den förlorade symbolen)
Har undvikit The Beach House just för att den ser ut som en typisk sliskig litteratur..
.. She sure has forgotten that she already wrote those sentences tidigare , minnsann.
(ursäkta grammatik) forgot, ska det förstås vara.. klagar felet på den trashiga litteraturen.
paah, eller inte.. (vad är det med mig idag?) bäst att sova.
I hela millenium-trilogin så äter alla (goda) människor mackor stup i kvarten och sätter på ”en panna kaffe”. När man väl börjat lägga märke till det känns det som det dyker upp på var fjärde sida.
När jag var liten (ca 20-15 ârs sen) gillade jag Kesrtin Sundh barnböcker. Har för mig att tvâ olika böcker av henne hade exakt samma handling fast i olika miljöer och olika människor. Störde mig pâ det dâ, men forskade aldrig idet. Nâgon som vet mer? Har jag i värsta fall misstagit mig?
tyvärr är att läsa en älskad nora robertsbok ungfär som att läsa en annan. vilket inte gör något för den som gillar att läsa om till att börja med :)