”Har du i något inlägg listat dina Oatesfavoriter så att man kan få lite vägledning i den Oateska djungeln?” undrar Paperback Lover i kommentarerna till mitt – inser jag såhär i efterhand – lätt ”surt sa räven”-doftande inlägg om varför jag inte gick på Internationell Författarscen i tisdags. Nej, jag har ju inte det – men nu fick jag en perfekt ursäkt att göra det. Så, här kommer en liten (let’s face it, inget i JCO-land är litet… om man inte talar om hennes kroppshydda, förstås, men varför ska man göra det när så många redan gör det?) lista över mina absoluta favoriter bland JCO:s drygt 40 romaner, 20+ novellsamlingar, ungdomsromaner och essäsamlingar. Hoppas ni hittar något ni gillar!
Tegelstenen från tidigt 2000-tal som blev Oates stora publika genombrott i Sverige – med all rätt. När Oates, respektfullt fast med den stora, drömmande författarens lekfullhet, tar sig an kvinnan, myten och legenden Marilyn Monroe känns det som om hon kommer närmare sanningen än de många, mer uttalat Sanningsjagande, biografer som försökt tidigare. Ett av 00-talets viktigaste verk.
Ett gotiskt färgat familjeepos där tid och rum är minst sagt relativa. Genrebestämningen är också relativ. Är det magisk realism à la Gabriel García Marquéz? En klassiskt gotisk berättelse (”det var en mörk och stormig natt”-inledningen finns i alla fall där…)? En historisk roman? En kritik över ett Amerika i förändring? ”Bellefleur” är allt det där, och mer. Framför allt är det en sjukt bra roman.
Kanske den starkaste roman som Oates skrivit efter ”Blonde”. En av hennes bästa i kategorin Great American Novels.
För motivering, läs min recension. (Johanna K var däremot inte alls lika förtjust…)
”Det var vi som var Mulvaneys”
Ytterligare en stark skildring av en dysfunktionell familj i Middle America. Bitterljuvt, sorgligt, hemskt och vackert. Blev vald till Oprahs bokklubb, vilket jag ju redan konstaterat är en kvalitetsmarkör (att påstå något annat är elitistiskt och dumt, så det så!). OBS! Det är här som Joyces katt Muffin, även känd från barnboken ”Come Meet Muffin!”, gör sin skönlitterära debut.
”Foxfire – Confessions of a Girl Gang” (finns även översatt till svenska)
Den första Oates jag läste! Gripande och hudnära om utanförskap och gemenskap.
”Them”/”Dom där”
En tidig Oates (1969) som står sig lika bra idag. Raskravaller, utveckling och oatesk samhällskritik i Detroit.
Där har vi några – därmed inte sagt alla – favoriter bland Oates romanproduktion. Kortromanerna, novellsamlingarna, essäerna, ungdomsböckerna och spänningsromanerna sparar jag till ett annat inlägg. Stay tuned!
12 kommentarer
Jag tackar också för tipsen. Tack! /Therese
Nämen! Det är ju fem av mina favoriter du har med här, och de andra två har jag olästa. Bellefleur (hur har det gått till???) och Dom där.
En ungdomsbok vill jag lägga till, Stor i käften.
Hmm… jag har precis fått upp ögonen för Blonde och funderar på att läsa den, men det blir ändå liksom aldrig av, trots att jag älskar tegelstenar.
Apropå kortromaner, så tyckte jag bäst om Våld av JCO.
Dödgrävarens dotter gillade jag verkligen, precis som Blonde.
Är det någon som läst boken om boxning som Oates har skrivit?
Härligt med Oates-tips. Blonde är en av mina absoluta favoritböcker. Däremot den som snowflake vill lägga till, ”Stor i käften”, tyckte jag inte alls höll Oates-klass. Ska genast kolla upp ”bellefleure” och ”foxfire”, tack för tipsen.
Åh! Vilken lyx att få en best-of-Oates á la Helena när man efterfrågar det. Om nu Dödgrävarens dotter är en av dina favoriter är jag ännu gladare att jag beställde den. Tusen Tack!!
Helena, Så roligt att se att Foxfire bland dina favoriter! En suverän bok som inte är läst av så många. Mina andra favoriter är annars Det var vi som var Mulvaneys, Blonde och Dödgrävarens dotter. Jag har, även om det tar emot, tagit med mindre bra Oatesböcker på min lista:
http://textapp.blogspot.com/2009/07/otroliga-oates-mina-favoriter.html
Min senaste JCO-läsning var My sister, my love och jag tyckte den var väldigt bra, men tragisk, hemsk och helt obarmhärtig.
Åh, den ska jag läsa i sommar, har jag tänkt!
Brukar nästan alltid gilla Oates böcker men blev besviken på Svart flicka vit flicka där jag inte tyckte att slutet hängde samman med resten av boken.
Åh, kan ju inte låta bli att lägga mig i även här ;)
Jag håller förstås med om Blonde och Mulvaneys och stämmer upp ett litet ’tjoho!’ över att du har med Foxfire, den är också lysande.
Lägger till följande tips på listan:
You must remember this (episk, fantastisk, jag tycker att den slår Mulvaneys. Utspelas på 50-talet och innehåller alla klassiska JCO-element! F.ö en av de böcker hon har researchat mest inför)
Marya – a Life (viss del självbiografisk, viss del akademisk porr)
A Garden of earthly delights (släktsaga, ingår i samma trilogi som them och Expensive people. Läste den för en himla massa år som en av mina första JCO och den har hängt kvar i minnet)
With shuddering fall (en av hennes allra första romaner, kul att läsa henne innan hon blev ett ’superproffs’ och i mitt tycke ibland lite FÖR professionell)
Jahaja, ja, det var det!
Mina bästa Oates är helt klart ”Djur” och ”Fallen”. Av dem får man den där speciella Oates-känslan.