John Green debuterade med fina ”Var är Alaska?” för ett par år sen, och ”Paper towns” är hans tredje bok. Jag inköpsförslagade den här på Stockholmsbiblo, fick ett positivt svar, och sen gick månaderna och inget hände. Tur då att jag har elever som läser mycket – jag fick låna där istället. Tack Sarah!
Det här är precis som Alaska en berättelse om en fascinerande flicka, Margo Roth Speigelman. (Ja, hon är en sån person man alltid säger det fullständiga namnet om.) Hon och Quentin bor grannar. När de var små var de bästa vänner, han var kär i henne. När de blir äldre och vi kommer in i nutiden och romanen har de glidit isär sen länge, men han är fortfarande kär. Margo tillhör de snygga och coola, Q hänger med två nördar ganska långt ner i hackordningen.
En natt, bara några veckor kvar innan high school-avslutningen, kommer hon till Qs stora förvåning och knackar på hans fönster. Hon har en lista med 11 punkter hon bara måste göra inatt, och Q måste vara chaufför. Eftersom Margo Roth Spiegelman är den hon är funderar Q inte så länge. Han ”lånar” sin mammas minivan, och Margos långa lista bockas av under gryningstimmarna. Det mesta är olika slags hämnder på hennes pojkvän som varit otrogen med hennes bästis.
När de är färdiga och skiljs åt är Q pigg, glad och ännu mer aktivt förälskad. Kanske han och Margo återknytit kontakten nu? Kanske kan de börja umgås igen? Kanske kan hon bli kär i honom?!
Men… dagen efter har Margo försvunnit. Detta har hon gjort några gånger förut, och alltid kommit hem, men nu går dagarna. Och Q börjar leta. Margo brukar lämna ledtrådar efter sig, så han går mycket grundligt till väga för att få upp ett spår. Han börjar tro att hon lämnat såna efter sig, till just honom…
Jag älskar känslan i boken. Hur Q är, hans ”förhållande” till Margo, de roller de tilldelat varandra på var sitt håll och så där, hans nördiga vänner (så gulliga!), allt mellan dem och i skolan som leder fram till deras high school graduation, denna stora rite of passage. Det är så fint och mysigt och underfundigt. Mycket, mycket bra!
Spännande är det ju också, med först natten av hämndaktioner och sen jakten på Margo. Fast konstigt nog blir det ganska tradigt under en lång passage. Kanske för att det är så så himla mycket som händer hela tiden. Det rusar förbi.
Man ska mest vara engagerad i om Margo lever och var hon är, men jag blir mest ganska matt av det. Tänk om John Green kunnat skruva ner historien en aning? Skippat hälften, fokuserat mer?
Han får fram coming of age så himla bra, så det känns onödigt att det ska bli den här överdrivna, lätt andfådda actionjakten. Jag hade bara velat luta mig tillbaka och njuuuuta av allt det precisa på detaljplanet. Där är han hur bra som helst.
20 kommentarer
Har de gett ut den med två alternativa omslag?
Ja, så är det. Jag vet inte hur det är men olika upplagor / inbundet, men pressbilden på omslaget var så här. Margo söt eller Margo sliten och smutsig, typ.
John Green har förklarat det där med de två olika omslagen som att det är två bilder av samma tjej, men ingen av dem är en bild av tjejen så som hon verkligen är.
Tydligen (jag har inte läst boken än) ska de olika personerna i boken ha olika bild av vem Margo är. Snäll och gullig, tuff och hård, sexig, blyg, osv. Men ingens bild är hela sanningen om Margo.
Så därför får man välja omslag på boken. Tuff bok eller snäll bok. Men boken är varken tuff eller snäll. Det är ju alltid mer komplicerat än så.
Ja typ så säger John Green i alla fall.
Kul och intressant idé! Men vet ni hur det funkar om man köper från internetbokhandlar, får man köpa grisen i säcken då? Såg att en del presenterar boken med bilden på båda alternativen.
Jag tror att omslaget påverkar en hel del hur man uppfattar innehållet, även om en bild aldrig kan representera hela sanningen, så det är klart intressant att man låter läsarna bli aktiva i läsprocessen på det här viset och det redan innan man läst boken!
Kolla vlogbrothers på youtube för mer info om omslagen. Man that book is driving me nuts den är överallt!
Jag frågade eleven som lånat den till mig om omslaget, och det är visst så att man får vilket som (om man handlar på nätbokhandel alltså, i fysisk ser man ju). Det är en upplaga som innehåller båda versionerna av Margo, så om man nu skulle ha en favorit får man helt enkelt hålla tummarna för att få den. Grisen i säcken, alltså!
Lite coolt!
Ojoj, för jag tycker Margo söt ger boken en mesig framtoning.
Jag ville sååå gärna ha Miranda Julys rosa bok så jag beställde på flera nätbokhandlar samtidigt men trots olika ISBN så sitter jag här med 2 gula och en gul tillbakaskicade. Jag mailade tom med en av de större handlarna och vi kom fram till att den jag beställde var – rosa. Men, den var gul.
Johanna: med risk för att framstå som märklig skulle jag vilja fråga om det är ett avtagbart skyddsomslag på boken?
M – åh, jag tänker och tänker… Jag har ju lämnat tillbaka den så kan inte kolla, men… Var det skyddsomslag? Tror nog inte det, för då brukar jag alltid ta av dom när jag läser och jag minns inte att jag gjorde det. Jag tror att det var kartonnage. 75% säker.
Tack för att du grunnade och för svaret!
Boken du lånade av mig var det skyddsomslag på. Jag minns nämligen hur jag a undan det för att inte skada ”Sad Margo”.
Jag tror de flesta av de böckerna är det. ”Looking for Alaska”, han första bok. finna nog bara i kartonnage/pocket i Sverige.
Aah, och jag som trodde jag var 75% rätt… Hmf! skyddsomslag it is.
Åh vad jag älskar PT :D den är nog min favorit av John. Blev jätteglad när jag såg att det skrivits om den här, har haft jättesvårt att hitta några av hans böcker i Sverige xO
Jag gjorde ett inköpsförslag här på Västerås bibliotek när jag hade läst om Paper Towns här. Den 27 februari hade jag haft boken i handen om jag hämtat den då, har den i handen nu istället. Men 30 dagar från inköpsförslag till bok i handen tycker jag är rätt starkt jobbat. Under tiden ägnade jag mig åt att läsa Looking for Alaska som är helt underbar.
Västerås biblo förtjänar beröm för snabb expediering. Och om du gillar Alaska, så gillar du säkert den här, de är lite lika. Ha en mycket trevlig läsning!
Men var den inte alldeles för lik Alaska? Samma upplägg, litegrann, med uppbyggnaden, ”den avgörande händelsen” och historiens upplösning på slutet? (Jag försöker vara vag nog för att inte spoila något…)
Och Quentin=Bullen och Margo=Alaska? Jag tyckte sådär om Alaska, tyckte att den hade sina poänger, och lånade glad i hågen Paper towns för att se vad Green kunde göra annorlunda, och så var det nästan samma bok?
Nu är jag lite nyfiken på om den andra boken, den mellan Alaska och Paper towns, har en annorlunda handling, eller om Green skriver samma bok varje gång?
Jag ser här att du har fångat handlingen, men det är inte bara ”handlingen” (jakten på margo o.s.v) som är boken, just det som jag läste några kommentarer upp om varför det är två utgåvor, den gula och det blåa omslaget.
Det som är väsentligt att nämna som jag blev oerhört besviken att du inte nämnde här, för det är det som gör boken så intressant (just för mig åtminstonde), är just hur det handlar om att alla har en uppfattning om varandra som inte behöver stämma, just här kan man dra exemplet med just Margo. Hennes efternamn ”Speigelman” (tyska) betyder ”mirrormaker” när alla ser på henne så ser de inte något som direkt är sant om Margo, utan de ser en reflektion av dem själva, där av de olika omslagen på böckerna, två (inkorrekta) sidor som man kan förtställa sig Margo (den ledsna och den glada)
Då är det ju desto större tur att detta med olika syn på Margo diskuterats i flera av kommentarerna här ovanför din, om du läst dem?
Heter boken ”Paper towns” på svenska eller har den fått ett annat namn?
Den finns inte på svenska. Iallafall inte än, och jag vet inte om den är på väg att översättas.