• Recensioner
    • Recensioner

      En trasig historia – Marie Tillman

      2020-10-112020-10-11

      Recensioner

      My Friend Anna: The True Story of a…

      2019-11-022019-11-02

      Recensioner

      ”Ögat” – Emma Frey Skøtt och Elin Jonsson

      2018-11-18

      Recensioner

      Kvinnor, män och bröst

      2018-09-222018-09-22

      Recensioner

      ”Träd, kärlek och andra växter” – Anne Hope…

      2018-08-012018-08-01

  • Johannas senaste
    • Johanna

      Nu går vi på Potter!

      2018-01-192018-07-16

      Johanna

      Ekonom? Av alla jävla yrken i världen?

      2018-01-102018-07-16

      Johanna

      Stora problem för Adlibris i julhandeln

      2017-12-272018-07-19

      Johanna

      Beställning jag eventuellt kommer att få ångra

      2017-12-212018-07-16

      Johanna

      Samtal med vänner

      2017-12-202018-07-16

  • Peppes senaste
    • Peppe

      Pärlor för svinen

      2019-01-31

      Peppe

      Vin- och bokkulturen

      2018-12-26

      Peppe

      Maten och människan

      2018-11-21

      Peppe

      Om slutet och dödsångest och ringa sina föräldrar

      2018-11-05

      Peppe

      Kvinnor, män och bröst

      2018-09-222018-09-22

  • Marcus senaste
    • Marcus

      Bonusfamiljenmysteriet är löst – en berättelse om att…

      2022-04-142022-04-14

      Marcus

      Bonusfamiljen driver mig till vansinne

      2022-01-092022-01-10

      Marcus

      Vi for till Villekulla

      2021-12-062021-12-07

      Marcus

      Liam Norbergs märkliga bibliotekshistorier

      2021-11-132021-11-13

      Marcus

      Efterlysning – vems hand pryder mitt bokomslag?

      2021-04-242021-05-05

  • Bokpodden
  • Om oss
  • Recensioner
    • Recensioner

      En trasig historia – Marie Tillman

      2020-10-112020-10-11

      Recensioner

      My Friend Anna: The True Story of a…

      2019-11-022019-11-02

      Recensioner

      ”Ögat” – Emma Frey Skøtt och Elin Jonsson

      2018-11-18

      Recensioner

      Kvinnor, män och bröst

      2018-09-222018-09-22

      Recensioner

      ”Träd, kärlek och andra växter” – Anne Hope…

      2018-08-012018-08-01

  • Johannas senaste
    • Johanna

      Nu går vi på Potter!

      2018-01-192018-07-16

      Johanna

      Ekonom? Av alla jävla yrken i världen?

      2018-01-102018-07-16

      Johanna

      Stora problem för Adlibris i julhandeln

      2017-12-272018-07-19

      Johanna

      Beställning jag eventuellt kommer att få ångra

      2017-12-212018-07-16

      Johanna

      Samtal med vänner

      2017-12-202018-07-16

  • Peppes senaste
    • Peppe

      Pärlor för svinen

      2019-01-31

      Peppe

      Vin- och bokkulturen

      2018-12-26

      Peppe

      Maten och människan

      2018-11-21

      Peppe

      Om slutet och dödsångest och ringa sina föräldrar

      2018-11-05

      Peppe

      Kvinnor, män och bröst

      2018-09-222018-09-22

  • Marcus senaste
    • Marcus

      Bonusfamiljenmysteriet är löst – en berättelse om att…

      2022-04-142022-04-14

      Marcus

      Bonusfamiljen driver mig till vansinne

      2022-01-092022-01-10

      Marcus

      Vi for till Villekulla

      2021-12-062021-12-07

      Marcus

      Liam Norbergs märkliga bibliotekshistorier

      2021-11-132021-11-13

      Marcus

      Efterlysning – vems hand pryder mitt bokomslag?

      2021-04-242021-05-05

  • Bokpodden
  • Om oss

Bokhora

Scarpetta igen, trots allt

AV Helena 2009-07-04
2009-07-04

9780316733144”När jag dör kommer jag ha en abnormt stor samling inbundna Cornwell-böcker, och mina efterlevande kommer att skaka på huvudet och fråga varför jag inte gav upp efter ’The Last Precinct’.”

Så skrev jag om Patricia Cornwells Kay Scarpetta-serie, aka bokserien jag borde ge upp men likväl klamrar fast vid som vore mina fingrar lika rigor mortis-stela som Scarpettas stackars patienters, för ett drygt år sedan. Efter att – fråga mig inte för vilken gång i ordningen – försökt göra slut med Cornwell och hennes självgoda hjältinna lyckades jag faktiskt hålla mig borta. Jag avbeställde den inbundna utgåvan av ”Scarpetta” (jo, hennes senaste har just det fantasifulla namnet), ägnade mig åt andra, betydligt bättre namn inom den amerikanska rättsmedicindeckarfloran och tittade inte tillbaka. Förrän nu. Just nu läser jag ”Scarpetta” – pocketutgåvan, nota bene, här snackar vi framsteg! – och kanske är det så att vår lilla paus gjort oss båda gott, eller är Cornwell strået vassare här? I vilket fall som helst stör jag mig inte lika mycket på ”Scarpetta” som den erbarmerligt dåliga föregångaren ”Book of the Dead”, med rätta utsedd till en av 2007 års sämsta böcker i Entertainment Weekly.

Förvänta er nu inte mirakel. Allt det man retat sig på i de fem senaste Scarpettadeckarna – slött språk, schizofrena huvudpersoner, en närmast patologisk bitterhet, tredje person-perspektivet (hej, käpphäst! – men seriöst, Scarpetta VAR mer uthärdlig i första person) – är kvar, men i en uthärdlig dos. Att läsa ”Scarpetta” är lite som att motvilligt boka in en fika med en kompis från förr och upptäcka att vänskapen inte är stendöd. Det finns något där, trots allt.

6 kommentarer
Helena

Föregående inlägg
Ny sortering klar!
Nästa inlägg
Helen + Patrick = sant?

6 kommentarer

Amber 2009-07-04 - 16:00

Fascinerande med någon annan som läst dem som jag – har just nu 5 sidor kvar i ”Scarpetta” efter att ha legat i sängen och läst hela dagen.. Jag har gett bort mina till det lokala biblioteket allt eftersom – lär ju inte läsa om dem i alla fall.

Jag tycker att ”Scarpetta” var otroligt seg i början – bara en massa samtal som ursäkt för att trassla in så många personer som möjligt i historien. Rätt tidigt var jag dessutom inne på att de måste vara xxxx som var mördaren.Trots detta slukar jag säkert nästa också, även om glädjen inte är riktigt lika stor nu som förr, när jag köper en av Cornwells deckare.

Reply
Helena 2009-07-05 - 10:09

Jag håller med – det tar på tok för lång tid att återintroducera alla karaktärer och förklara varför de alla befinner sig i NY och jobbar med samma fall. Ytterligare ett tecken på att skiftet från första till tredje person är av ondo… Men sen tycker jag det blir bättre!

Reply
Ingrid E-M 2009-07-04 - 16:51

Jag älskade de tidiga Scarpettaböckerna och har väl hela serien utom just ”Scarpetta”. Tröttnade också på henne efter ett tag. Det jag däremot skulle vilja ha är hennes kokbok. Hon lagar flera goda rätter i varje bok och jag har för mig att det finns en kokbok utgiven men skall inte svära på det. Har iaf inte sett den i Sverige.

Reply
Maria 2009-07-04 - 22:50

åh, hoppas hon skärper till sig nu så de går att återknyta bekantskapen med Scarpetta

Reply
Lena 2009-07-05 - 18:58

Så sant så sant, hennes senaste böcker är som en aningen för seg kola.

Reply
Litteraturpalatset » Dödlig smitta – Patricia Cornwell 2009-08-09 - 21:47

[…] Om Patricia Cornwell skriver Bokhora läsvärt i tre blogginlägg (Om öppna sår och författare man borde ge upp hoppet om och Slutrapport: ”Scarpetta” samt Scarpetta igen, trots allt.) […]

Reply

Kommentera Avbryt

Save my name, email, and website in this browser for the next time I comment.

Annons

bokhora på instagram

  • Vi auktionerar ut en massa signerade bcker fr Musikhjlpen Allahellip
  • Facebook
  • Instagram
  • Email
  • RSS
Footer Logo

Gå högst upp på sidan