Sedan barnsben har jag älskat serier och då var det mest Bamse, Tarzan och Tintin som gällde. Tintin återvänder jag fortfarande till men jag har utökat mitt seriebibliotek avsevärt sedan dess. Känslan att öppna och läsa ett nytt seriealbum är oslagbar och jag tycker att fler borde få uppleva den känslan. Så från och med nästa vecka så kommer jag varje söndag presentera en serie eller serieskapare som jag tycker är läsvärd.
[poll id=”47″]
21 kommentarer
Det här ser jag verkligen fram emot! Har en känsla av att det finns hur mycket bra serier som helst egentligen, men jag är novis på området. Det är ju en djungel därute och lite guidning behövs verkligen.
Kul! :)
Yay, serier! Håller själv på att samla ihop en komplett uppsättning av Ennis/Dillons ”Preacher”. Kan f.ö. tipsa om ”Superman: Red Son” – vad hade hänt ifall Stålmannen hade landat i Sovjetunionen istället för USA? Tänkvärd och rolig.
Håller med Hanna! Jag har läst många serier men det känns fortfarande som om jag har ingen koll på den världen alls. Ser fram emot dina tips!
Många av mina bästa läsupplevelser har jag fått från serier. Rätt gjorda är serier något som går vid sidan av både prosa och film och blir något eget. Det ska bli kul att se din vinkel på favoriterna och förhoppningsvis upptäcka en del nya.
Låter grymt. Håller med Pål E. ovan. Brukar säga att serier som medium står över alla de andra.
Lär slänga in några tips under resans gång.
Jag läser en distanskurs om tecknade serier just nu och hittills har nästan alla som presenterat sig sagt att deras erfarenhet av serier är att de läste Bamse när de var små. Jag har alltid läst och älskat serier, förutom en kort period i tonåren (:
Jag har tyvärr aldrig förstått mig på serieläsning, knappt ens som barn. Men, det är väl inte för sent att lära sig…
Precis som ”Phil Collins tupéfabrik” håller jag på att samla ihop ”Preacher”, det är en riktigt cool serie. Jag läste och samlade mycket serier som barn och tonåring men nu vill jag inte ha en massa tunna serietidningar, utan rejäla album på originalspråk. Det ser fint ut i bokhyllan också… Har dock fortfarande kvar en lagerhylla med tidningar i garderoben…
Som liten läste jag mest Stålpojken och MAD (hade även en kort Fantomen-period) och senare blev det tidningen ”Svenska Serier” och Galago.
Men numera så samlar jag på äldre SF och skräck, bl a 1999 och Chock etc (s/v känns bättre än färg!).
Läser mest serie-sidorna i DN, vad finns det annars för ”bra” serier nu?
iFransson
Mats Jonsson hör väl fortfarande till de bästa svenska serieskaparna. Plus järngänget av underbara kvinnliga serieskapare från senaste decenniet.
Att Galago kunnat existera (i olika former) i mer än tjugo år är väl till stor del Mats Jonssons förtjänst.
Jag läste väldigt mycket seriealbum under de år som jag satt i Kulturrådets stödgrupp för skönlitteratur och serier – vilka fantastiska svenska serieskapare vi har! De hävdar sig utmärkt internationellt, nu tänker jag mest på vuxenserier.
För barn är det sämre utbud tror jag (vad finns av kvalitet mer än Bamse?)
– hoppas jag har fel!
Vilka seriealbum rekommenderar ni som är barnbibliotekarier?
Vad hände med seriesöndagen? Här längtade man efter uppmärksamheten på detta utmärkta sätt att tillägna sig litteratur – och så kom det inget inlägg i går!
…förklaringen till varför det är så svårt att få ihop en komplett Preacher-samling är ju uppenbar – alla andra samlar tydligen också!
ifransson> En alldeles utmärkt vuxenserie är ju Alan Moores ”Watchmen” som ju blev film härförleden. Har inte vågat se filmen, men serien är fullkomligt lysande. Annars gillar jag Marjane Satrapi, inte bara ”Persepolis”.
lena k e> barnserier är desto svårare tycker jag. Det är väl främst på vuxenområdena som utvecklingen sker. Men det är ju klart att man på senare år märkt ett upphöjt intresse för Mangakulturen i och med alla animeströmningar i media. Förutom dessa tycker jag att Måns Garthons ”Eva och Adam”-serie står sig bra.
(och, precis, vad hände med seriesöndagen!?)
Phil Collins –
ja, tackom och lovom för Måns Gahrton.
Men jag efterlyser roliga och/eller spännande (och gärna originella) serier för barn mellan 7 och 12 år. En del av mina nästående unga vänner vill nämligen alls icke läsa ”kärleksserier” ….
Och gärna också en ny serie för de minsta. ”Bamse” går numera i repris på repris och på tomgång.
Jag håller inte med dig när det gäller något ”upphöjt intresse” för manga. Hur har du märkt det?
Det intresset försvann fort bland tonåriga f d mangaentusiaster i min bekantskapskrets. De är faktiskt alldeles ointresserade av de nya mangaserier som dyker upp på marknaden.
Dags att något förlag ordnar en TÄVLING!
Bästa barnserien med bra text och bild – både i innehåll och i konstnärlig gestaltning.
Lena> vad beträffar ungas serier: helt med dig, det är svårt att finna något nytt och fräscht. När jag var i den åldern fanns Tintins äventyrsklubb (ack, svunna tider… hand upp, de som var med!)
vad beträffar manga: Det kan förvisso vara en lokal företeelse eftersom vi på mitt bibliotek arrangerade serieteckningskurser för unga, och jag hade byggt upp ett välexponerat serietek i anslutning till detta (men även under min praktik i gbg för något år sedan var t.ex. One Piece-mangan väldigt, väldigt utlånad). Serierna som redan fanns i beståndet var kanske lite av det äldre slaget (Tintin et al), men de lånades ändå ut hyfsat mycket. Fast i förhållande till antal serielån så stod sig manga väldigt bra, och många lånade också samtidigt ”hur du tecknar manga”-böcker. Jag vill nästan tro att otakus börjar kanske läsa manga, men snöar in mer på anime (gärna OAV-serier med senaste fansuben)- och kanske i förlängningen – andra japanska kulturfenomen samt språket.
Eller så slutar de läsa serier för att de kanske hittar andra intressen. Så var det för mig. Jag var med i Tintinklubben, växte upp och köpte t.ex. Kazuo Koike-klassikern ”Samuraj”, engelskimporterad manga, Sin City och läste Magnum (därav mitt nyligen kära återseende med Preacher) runt de yngre tonåren i början/mitten av 90-talet. Sedan hände väl något (oklart vad) och jag plockade inte upp en serie på drygt 10 år.
Nu har det gått en söndag till utan serier…
Köpte Alan Moores ”The League of Extraordinary Gentlemen volume 1” på bokmässan, eftersom jag, av någon outgrundlig anledning, redan hade volym 2.
Är det någon som läst ”Black dossier” och ”Volyme 3: Century”?
Jag har läst ”Volyme 3: Century (1)”. Den var sämre än vol.1 :(, men bättre än vol. 2 :). Jag tycker särskilt om att Orlando är med.
Jag har förgäves försökt få tag i ”Black Dossier (with 3D-glasses!)” hos svenska internetbokhandlare. Om någon vet var den går att få i tag vore jag tacksam för svar. Kanske måste jag ta itu med min skräck för att beställa från Amazon…
Ah, det blev Amazon ändå. Huga!
Jag köpte Black Dossier från Bokus, eller möjligen Adlibris. Men det är ett tag sen så den kan ha tagit slut sen dess. Absolute-utgåvan finns ju men kostar rätt mycket.
Jag skrev om Black Dossier här och Century: 1910 här
Själv köpte jag Art Spiegelmans ”Maus” på bokmässan.