• Recensioner
    • Recensioner

      En trasig historia – Marie Tillman

      2020-10-112020-10-11

      Recensioner

      My Friend Anna: The True Story of a…

      2019-11-022019-11-02

      Recensioner

      ”Ögat” – Emma Frey Skøtt och Elin Jonsson

      2018-11-18

      Recensioner

      Kvinnor, män och bröst

      2018-09-222018-09-22

      Recensioner

      ”Träd, kärlek och andra växter” – Anne Hope…

      2018-08-012018-08-01

  • Johannas senaste
    • Johanna

      Nu går vi på Potter!

      2018-01-192018-07-16

      Johanna

      Ekonom? Av alla jävla yrken i världen?

      2018-01-102018-07-16

      Johanna

      Stora problem för Adlibris i julhandeln

      2017-12-272018-07-19

      Johanna

      Beställning jag eventuellt kommer att få ångra

      2017-12-212018-07-16

      Johanna

      Samtal med vänner

      2017-12-202018-07-16

  • Peppes senaste
    • Peppe

      Pärlor för svinen

      2019-01-31

      Peppe

      Vin- och bokkulturen

      2018-12-26

      Peppe

      Maten och människan

      2018-11-21

      Peppe

      Om slutet och dödsångest och ringa sina föräldrar

      2018-11-05

      Peppe

      Kvinnor, män och bröst

      2018-09-222018-09-22

  • Marcus senaste
    • Marcus

      Bonusfamiljenmysteriet är löst – en berättelse om att…

      2022-04-142022-04-14

      Marcus

      Bonusfamiljen driver mig till vansinne

      2022-01-092022-01-10

      Marcus

      Vi for till Villekulla

      2021-12-062021-12-07

      Marcus

      Liam Norbergs märkliga bibliotekshistorier

      2021-11-132021-11-13

      Marcus

      Efterlysning – vems hand pryder mitt bokomslag?

      2021-04-242021-05-05

  • Bokpodden
  • Om oss
  • Recensioner
    • Recensioner

      En trasig historia – Marie Tillman

      2020-10-112020-10-11

      Recensioner

      My Friend Anna: The True Story of a…

      2019-11-022019-11-02

      Recensioner

      ”Ögat” – Emma Frey Skøtt och Elin Jonsson

      2018-11-18

      Recensioner

      Kvinnor, män och bröst

      2018-09-222018-09-22

      Recensioner

      ”Träd, kärlek och andra växter” – Anne Hope…

      2018-08-012018-08-01

  • Johannas senaste
    • Johanna

      Nu går vi på Potter!

      2018-01-192018-07-16

      Johanna

      Ekonom? Av alla jävla yrken i världen?

      2018-01-102018-07-16

      Johanna

      Stora problem för Adlibris i julhandeln

      2017-12-272018-07-19

      Johanna

      Beställning jag eventuellt kommer att få ångra

      2017-12-212018-07-16

      Johanna

      Samtal med vänner

      2017-12-202018-07-16

  • Peppes senaste
    • Peppe

      Pärlor för svinen

      2019-01-31

      Peppe

      Vin- och bokkulturen

      2018-12-26

      Peppe

      Maten och människan

      2018-11-21

      Peppe

      Om slutet och dödsångest och ringa sina föräldrar

      2018-11-05

      Peppe

      Kvinnor, män och bröst

      2018-09-222018-09-22

  • Marcus senaste
    • Marcus

      Bonusfamiljenmysteriet är löst – en berättelse om att…

      2022-04-142022-04-14

      Marcus

      Bonusfamiljen driver mig till vansinne

      2022-01-092022-01-10

      Marcus

      Vi for till Villekulla

      2021-12-062021-12-07

      Marcus

      Liam Norbergs märkliga bibliotekshistorier

      2021-11-132021-11-13

      Marcus

      Efterlysning – vems hand pryder mitt bokomslag?

      2021-04-242021-05-05

  • Bokpodden
  • Om oss

Bokhora

Recensioner

”The Likeness” – Tana French

AV Helena 2009-07-032009-07-03
2009-07-032009-07-03

51tmCKmitML._SL500_AA240_En sak vill jag att ni ska veta om ”The Likeness”, Tana Frenchs ännu ej översatta uppföljare till ”Till skogs”, på en gång: den är mycket bättre än den verkar. Kom ihåg det nu när jag återberättar intrigen i korta drag.

Jo, ”The Likeness” börjar med att Cassie Maddox, numera placerad på familjevåldsroteln, får ett samtal från sin tidigare kollega, numera pojkvän Sam (sååå mycket tristare än ”Till skogs” berättarröst Rob, som dessvärre lyser med sin frånvaro här – en storstilad comeback i bok nummer tre, tack!) som ber henne omedelbart komma till en brottsplats. En ung kvinna har blivit knivmördad – inget extraordinärt med det, tycker Cassie och undrar vad hon, som inte ens arbetar på mordroteln längre, har att tillföra. Sedan tittar hon närmare på offret och upptäcker 1) att hon ser ut att vara Cassies tvilling (det är hon inte) och 2) att det står Lexie Madison på offrets ID-kort. Lexie Madison var det alias som Cassie gav sig själv när hon jobbade undercover för flera år sedan, innan händelserna i ”Till skogs”; det ser alltså, hur ologiskt det än verkar, ut som om det är Cassies alter ego som mördats. Cassies gamla chef, Frank Mackey, övertalar Cassie att infiltrera Lexies hem, en fallfärdig gammal herrgård i en by strax utanför Dublin, och lära känna de fyra unga litteraturforskare som bodde där med Lexie. Hennes undercover? Lexie Maddox, mirakulöst räddad från knivdådet med med stora (möjligen bestående) minnesluckor. Hon ska alltså utge sig för att vara mordoffret, som i detta scenario inte dog, för att ta reda på vad som hände Lexie (eller vad hon nu hette på riktigt…).

Äh. Jag ger upp. Det är omöjligt att beskriva handlingen i ”The Likeness” utan att det blir c-filmsparodi av det hela. Men, som jag sade precis i inledningen av den här recensionen, det ÄR faktiskt inte så fånigt som det verkar, jag lovar! Om man köper den minst sagt osannolika huvudintrigen – och det är ett stort ”om” – är det här idealisk sommarläsning. Spännande, välskrivet – utan de där överspända liknelserna jag störde mig lite på i ”Till skogs” – och, här kommer vi till pudelns kärna, massor av ”Den hemliga historien”-vibbar. Massor. Här finns till och med en Henry Winter-lookalike, beläst, bredkäkad, mörkhårig och med ett närmast magnetiskt inflytande över sina vänner.  Det är väl oundvikligen så, misstänker jag, att de läsupplevelser som drabbar en rakt i solar plexus när man befinner sig i tonåren är de man aldrig riktigt förmå släppa. Alltså blir jag fortfarande överlycklig när jag ramlar över böcker där det refereras till excentriska humaniorastudenter som tycks leva i symbios med varandra i en alkoholmarinerad, kultiverad alternativ verklighet utan TV-apparater och andra nutida vulgariteter – tills Brottet gör entré… Likheterna med Donna Tartts debutroman var påtagliga redan i ”Till skogs”, men här är de så många och uppenbara att jag inte kan bestämma mig för ifall det rör sig om hyllning eller plagiat. Ibland till och med pratar Tana Frenchs karaktärer som klassicisterna vid Hampden College, i synnerhet Henry-kopian (som heter Daniel), fast med irländsk dialekt och lite mer humorbefriat. Eftersom jag är en sådan pinsam sucker för ”Den hemliga historien”-pastischer, och säkert inte kunnat motstå frestelsen att skriva en själv om jag någon gång började arbeta på en roman, väljer jag det första alternativet. Självklart är det inte ens i närheten av Donna Tartt vad gäller språk och gestaltning, men är man svältfödd på akaporr och excentriska humaniorastudenter så är man. Richard Papens största karaktärsfel är enligt honom själv ”en sjuklig längtan efter det romantiska, kosta vad det kosta vill”. Mitt största läsrelaterade karaktärsfel är, misstänker jag, en sjuklig längtan efter en ny ”Den hemliga historien”, kosta vad det kosta vill. Någon ny ”Den hemliga historien” är verkligen inte ”The Likeness”, men jag hade det rätt trevligt under läsningens gång ändå och hoppas på fler ”Den hemliga historien”-ripoffs spänningsromaner från Tana French.

Mer ”Den hemliga historien”-inspirerad spänning? Testa ”De döda språkens sjö” av Carol Goodman.

Mer osannolik dubbelgångarkrim? Tess Gerritsens ”Body Double” saknar den stilistiska elegansen, men är rätt kul ändå. Där är det patologen Maura Isles som får sitt livs chock när hon ser sin dubbelgångare på obduktionsbordet.

15 kommentarer
Helena

Föregående inlägg
Lars Kepler-teori
Nästa inlägg
Ny sortering klar!

15 kommentarer

L 2009-07-03 - 16:57

Oh, detta låter ju onekligen bra! Bör ”Till skogs” läsas innan? Satt nämligen och fnulade på att beställa hem den häromdagen, men nu blev jag oerhört sugen på The likeness… Den där sjukliga längtan efter något Den hemliga historien-liknande känner jag tyvärr (?) allt för väl igen mig i nämligen ;)

Sen har jag en liten undran som inte tillhör Helenas recension alls… men när jag försöker söka i er sökfunktion här uppe till höger går det inte att söka på ord som innehåller å, ä och ö. Är det bara för mig det blir så? Det blir ju lite krångligt när man vill söka efter någon svensk titel eller namn..

Reply
Helena 2009-07-03 - 17:56

Jag skulle rekommendera att du läser ”Till skogs” först, ja. Dels alluderas det en hel del till händelserna i ”Till skogs” i ”The Likeness”, och sedan tror jag att man bättre förstår varför Cassie är som hon är om man läst första boken.

Angående sökfunktionen så är vi medvetna om detta, det är något som har skett i samband med uppgraderingen av vårt bloggverktyg. Det är därför vi har lagt in en Google-sökfunktion i sidebar också, där fungerar svenska tecken.

Du hittar Googlesöket precis under vår ”Aktuellt”-post.

Reply
emelie 2009-07-03 - 19:10

Med risk för att bli lynchad: vad är det egentligen som är så bra med ”Den hemliga historien”? Jag tyckte att den var rätt tråkig..

Reply
Helena 2009-07-03 - 22:19

Ojojoj, var ska jag börja? :) Jo: kan det vara så att du var för gammal när du läste den? Jag är nämligen övertygad om att ”Den hemliga historien”, liksom The Smiths, ger djupast intryck på en tonårig läsare. (Jag var själv femton när jag läste den första gången.) Läser man den senare misstänker jag att den där närmast religiösa ahaupplevelsen uteblir.

Någon annan som vill hjälpa till här? :)

Reply
e 2009-07-03 - 21:21

Va! Får man inte reda på vad som hände Rob här heller?

Reply
Helena 2009-07-03 - 22:16

Nej! Jag blev jättebesviken. Bara någon vag referens till Operation Vestal här och där, och ibland blir Cassie melankolisk och tänker på Rob men nej, inga nyheter.

Reply
e 2009-07-03 - 22:35

Dåligt :(

Reply
Hanna 2009-07-03 - 23:41

Jag tror också att man måste vara i rätt ålder för att verkligen bli besatt av The Secret History. Själv var jag tjugo, och känslan av att få hänga med de här fascinerande, smarta, vackra människorna som min egen (gymnasie)värld hade varit helt renons på var…förtrollande. Lägg därtill den fantastiska miljön. Tror att boken tilltalar den som har känslan av att ha så mycket mer inom sig än det som tillåts komma fram i ens egen halvtrista, hårt reglerade tonårstillvaro. För mig är det lite samma lockelse som med Brideshead. Läste den för första gången vid ungefär samma tid, och jag hade väldigt lätt att identifiera mig med både Richard Papen och Charles Ryder.

Reply
emelie 2009-07-04 - 09:53

Jag läste den nu, 20 år gammal, så jag kanske var för gammal då. Men jag förstår vad ni menar, The Beach gjorde ett väldigt stort intryck på mig i tonåren och jag kan tänka mig att det är ungefär samma känsla.

Reply
LisaFW 2009-07-05 - 08:35

Hemskt besviken på att man inte fick träffa Rob igen. Det var han som gjorde In the woods bra. Cassie är lite för klassisk kvinnlig hjälte för att göra intryck.

Reply
ester b 2009-07-05 - 21:21

Måste absolut vederlägga teorin att man ska vara särskilt ”ung” för att uppskatta The Secret History, Själv var jag säkert 52 när jag läste den och blev alldeles uppslukad. Minns att jag hade den i väskan jag lämnade in hos vakten på Thielska galleriet. På tåget hem skulle jag fortsätta läsningen. Men boken var borta! Vakten (eller någon) hade knyckt den. Jag var tvungen att gå till Pocketshop och köpa en ny.

Min då 18-åriga dotter blev också ett Secret History-fan.

Reply
Marie 2009-07-09 - 13:29

Jag har också sällat mig till alla som läst Till skogs. Jag skriver också under på att boken var välskriven, spännande med bra karaktärer osv MEN jag känner mig ändå lite lurad på upplösningen. Är det bara jag som är besviken på att man inte fick veta vad som hänt Jamie och Peter? Eller har jag bara inte förstått? Jag erkänner att jag hetsläste delar av boken av önskan att få veta vad som hänt – kan jag ha missat ledtrådar då? Det närmaste förklaring jag kom var hintarna om att Rob själv hade dödat dem. Hur tolkade ni det hela?
PS. Jag letar också ständigt efter böcker av Hemliga historien-dignitet och gillar Carol Goodman. The Drowning Tree är min favorit (huvudpersonen Juno har tom bidragit till att min dotter heter Juni)

Reply
Boktoka | Okänt offer av Tana French 2010-01-29 - 22:12

[…] Andra om samma: Helena på Bokhora gillar, […]

Reply
Till skogs | Fiktiviteter 2011-05-23 - 11:14

[…] Viljan kommer från det faktum att många pålitliga bokbloggare (Helena på Bokhora-tiden här och här, Bokbabbel, Boktoka och Snowflake) hyllat French och att upplägget med det förflutna […]

Reply
Böcker med måttliga till rejäla ”Den hemliga historien”-vibbar: hela listan! « Dark Places 2012-02-29 - 12:34

[…] “The Likeness” – Tana French (reccad av mig här) […]

Reply

Kommentera Avbryt

Save my name, email, and website in this browser for the next time I comment.

Annons

bokhora på instagram

  • Vi auktionerar ut en massa signerade bcker fr Musikhjlpen Allahellip
  • Facebook
  • Instagram
  • Email
  • RSS
Footer Logo

Gå högst upp på sidan