I onsdags var jag på en nördig och rolig kväll som handlade om Sarah Dessen. Författaren som är min idol när det gäller ungdomsböcker. På förlaget (mitt!, gud vilken tur när man kommer på att man vill göra såna här saker! och ännu bättre när ens förläggare hänger på och fixar dryck och tilltugg!) träffades vi några biblos, bokbloggare och förlagsmänniskor och så pratade vi helt enkelt om Dessens böcker. En del hade bara läst den senste som finns översatt till svenska, men några andra (yours truly) hade läst ett par till. En hade läst alla.
Samtalet handlade om vad som är bra med Dessen. Om det kan man ju verkligen säga en hel del. Mina främsta är att hennes påhittade personer känns som levande personer. Och att hennes historier är så varierade och bra genom alla böcker, trots att de på papperet handlar om rätt samma saker. Och att det är mysig sommar! Men just det är bara en bisak. Personer + historier är hennes bästa selling points. Pröva en och bli helt fast. (Om inte så är det fel på er. Jo-o, faktiskt.)
Jag fick också dra min spaning kring Eli i senaste ”Mycket mer än så”. Om man följer Dessen på twitter och blogg så vet man att hon är ett stort fan av teveserien ”Friday night lights” (det är jag med fast jag tråkigt nog bara sett 1.5 säsonger) och speciellt av karaktären Tim Riggins i den. Han är the bad boy, den farliga, spännande och destruktiva som man gillar, och som man tror att man ska kunna omvända med lite äkta kärlek. Ja, ni fattar typen. Iallafall, Riggins har långt hår.
Eli i ”Mycket mer än så” är inte lika farlig, men han är mystisk, lite destruktiv och han är definitivt spännande. Och han har långt hår! Ser ni kopplingen? Solklart ju!
Jag har redan bestämt en uppföljning med några av de andra hard core-läsarna. När Dessens nya ”What happened to good bye” kommit ut till våren så ses vi igen. Härligt!
Allt jag skrivit om henne:
”Mycket mer än så”.
”Lock & key”.
”The truth about forever / This lullaby / Dreamland / Just listen”.
13 kommentarer
För mig var Sarah Dessen en av det här årets stora besvikelser. Jag var i och för sig jättepepp (lite ditt fel faktiskt!) och det är ju lite orättvist mot en författare man aldrig läst förut.
Och jag fattar. Visst, det ÄR fruktansvärt synd om Ruby. Och det är bra, sättet Dessen skildrar Rubys tvekande början på sitt nya liv med sin syster och hennes man, och jag gillar bikaraktärerna också. Det är en helt okej berättelse. Men. För mig bränner det aldrig till. Inte sådär att jag får ont i magen av ångest för personerna i berättelsen, eller blir tjock i halsen av förvivlan över hur ungar/tonåringar har det i böckerna. Som i ”Thursday´s Child” av Sonya Hartnett, eller ”Boktjuven”. Eller, allra mest, som i en av Americanamisärens bästa skildrare (ialla fall i barn/ungdomsgenren); Cynthia Voight och hennes Tillermanserie. Jamen gode gud så hemska de är! Den förtvivlan och den misär dessa ungar lever i och deras känslomässiga utveckling, den gör mig ibland så ledsen! Och ändå är de här böckerna så bra! Hon skriver på ett så bra språk (och jag ar bara läst henne på svenska och trots det!) och så med inlevelse och jag tycker så mycket om de här personerna, till och med de allra struligaste. De försöker så mycket, trots allt. Och oftast är jag ändå upplyft när jag läst klart. De här karaktärerna kommer ut på andra sidan starkare. Och jag är lika glad för dem varje gång. Dessutom avslutade hon serien med ett av det bästa closure jag fått efter en lång serie böcker. ALMA-priset till Cynthia, för sjutton!
Men riktigt bra misärböcker (jag gillar faktiskt inte att människor lider, känns det lite nödvändigt att påpeka här) och böcker som verkligen är bra på att skildra vedermödorna med att växa upp (jag var sjukt besviken på ”Prep” också, skall tilläggas) växer inte på träd direkt. Så jag vill gärna gilla Sarah Dessen. Jag tänkte nog ge henne en chans till trots allt och försöka att inte jämföra så mycket. Here goes!
En anledning till att jag älskar Dessen och du inte kanske är just att du verkligen gillar misärböcker och jag undviker dem? Jag är faktiskt väldigt, väldigt less på misär och kravet på stora problem (som psykiska sjukdomar, drogproblem, mobbing, självmordstankar, etc) i ungdomsböcker. I vuxen också, men där är kraven inte lika förhärskande. Jag älskar böcker om vanliga människor med vanliga problem, och det är ju såna jag skriver själv också. Av den orsaken är Dessen min idol, jag tycker hon gör det fantastiskt bra. ”Prep” likaså!
Jag uttryckte mig nog otydligt där, förlåt! Vad jag menar med misär är inte de problem du menar med drogproblem osv. Mer kanske familjerna och deras dynamik? Omständigheterna (typ fattigdom) som stärker problemen?som Äsch, jag vet inte heller vad jag menar. Däremot är jag inte intresserade av Magnus Nordins böcker, eller till exempel Katarina von Bredows böcker. Jag känner ingen samhörighet med deras huvudpersoner alls. Men jag vill påpeka att dessa författare INTE skriver dåliga böcker. Jag tyckte inte att Sarah Dessen var dålig heller. Alla de här författarna skriver bra böcker, fint språk och spännande berättelser. Jag vill inte göra någon ledsen! Men deras böcker berör inte mig så mycket som som andra författares böcker gör. Det är väl bara att jag gillar andra typer av berättelser, helt enkelt och jag hade nog fått intrycket att Dessen skrev sådana. Och jag har ju bara läst en av hennes böcker, så hon kanske har skrivit något annat jag skulle gilla?
Får väl börja blogga så jag är välkommen på nästa ;) För färdigutbildad bibliotekarie hinner jag inte bli och förlagsmänniska verkar än mer långsökt…
Annars rätt fantastiskt att det finns hard core Dessenfans!
Ja, sätt igång och blogga! Om du dessutom bor i Sthlm kanske du kan få hänga på hardcoreträffen :)
Tycker mycket om både Dessen och Hartnett, och även Voight!
Eleverna på skolan där jag arbetar som skolbibliotekarie börjar fråga när nästa Johanna Lindbäck kommer!? Har jag något svar att ge dem? Ofta är det här elever som läser ganska mycket, och som längtar efter just böcker med vardagliga händelser. Inga vampyrer, varulvar eller annat mysko! De vill läsa om vanliga ungdomar med problem man kan känna igen sig i.
Åh, kul att de frågar om det. Femman är planerad till efter sommaren. *Keep your fingers crossed* Ingen titel eller nåt än på den dock. Men supervanliga människor blir det!
Ska informera om detta! Då kommer den med på nästa hösts bokpratslista!
Vill egentligen bara säga till dig att om du vill se mer av Friday Night Lights, för en billig summa (varje avsnitt kostar 3 poäng att se, 1 p = ca 50 öre) så ska du gå in på hdmt.net.
/Cia (Marknadsavdelningen, Förlaget)
Tack för tipset! Ska absolut kolla upp det.
Gav mig i kast med Sarah Dessen i helgen, började med Along for the ride och sedan the Truth about forever. Funderar på om Jason Talbot är en av de torraste, mest självupptagna personer jag någonsin träffat på.
Men oj vad jag gillar. Mina vänner skrattar åt mig när jag sitter där och läser ännu en Young Adult-bok. Men det är ju de böckerna som får det att pirra i magen.
Eftersom jag alltid letar efter bra böcker, men aldrig vet vad jag ska läsa så tog jag tacksamt emot det tips jag hittade här. Jag älskar att läsa, men är otroligt kräsen när det gäller böcker. Jag klarar inte av om det är för ledsamt, mörkt eller allvarligt. Efter att ha klickat runt lite här bestämde jag mig för att jag skulle köpa en bok av Sarah Dessen. Det slutade med att jag köpte fyra på en gång. Jag har nu läst en av dem, Along for the ride, och den var precis så som en bok ska vara!
Sanna, snart 20 år, men läser gärna ungdomsböcker ändå!
Jag ÄSLKAR Sarah Dessen, hon är som en bättre, amerikansk version av Katarina von Bredow!!!! Älskar This Lullaby och Along for the ride, måste läsas!!<3