Ganska många av mina vänner hänger i den så kallade bloggsvängen. De läser bloggar och är intresserade av att prata om det de läser. Med dem kan jag ibland prata om Blondinbella, som om jag faktiskt kände henne. Det gör jag ju inte, men av någon anledning har jag läst hennes blogg mer sporadiskt eller mindre regelbundet i flera år. Hon har under den här tiden hunnit träffa sin pojkvän Nils, ta studenten, starta ett klädföretag, ha en tv-show och skriva en bok. Jag har även en stor andel vänner som inte läser särskilt många bloggar alls och när jag berättar om någonting som Isabella Löwengrip har gjort eller citerar någonting som hon har sagt, känner jag mig lite som Lee Fiora. Bloggar är i sig en väldigt intressant företeelse, bloggar som i princip mest handlar om en vanlig (eller ovanlig) tjejs vardagsliv finner jag ännu mer intressanta. Hur man ”lär känna” personen bakom dem, även om man som sagt inte känner dem alls.
Hursomhelst: Löwengrip är sjukt målinriktad och ett exempel på det är hur den här boken kom till. Hon kontaktade Abbe Bonnier och presenterade sin bokidé, nu finns hennes första bok ”Egoboost” att köpa och hon planerar redan sin nästa bok, en chick lit.
Boken är väldigt schematiskt uppbyggd (som förespråkare för den australiensiska genrepedagogiken där man arbetar mycket med förebildstexter är jag förtjust!). Isabella tar itu med ett bekymmer/område i taget, hon bjuder generöst med sig av sina egna erfarenheter, driver med sig själv ibland, samlar ihop och avrundar varje kapitel med ett par eller många konkreta råd. Med samma engagemang och allvar tar hon sig igenom varje avsnitt, oavsett om det gäller kärlekssorg, personliga varumärken eller sexuella övergrepp.
Jag är drygt tio år äldre än Isabella Löwengrip och visst tycker jag att det märks när jag läser ”Egoboost”. Icke desto mindre läser jag till en början med stor fascination. Men faktum kvarstår: den här boken är inte till för 30-åringar, även om det visst finns saker som man kan ta till sig också om man är född innan 1985. För den stora majoriteten 16-åriga tjejer, däremot, tror jag att den är nästintill ovärderlig läsning. Löwengrip vill alla unga tjejer så himla väl. Hon har skrivit det tusen gånger på sin blogg: om det finns någonting hon vill göra här i livet, så är det att hjälpa unga tjejer, och jag tvivlar inte på det när jag läser den här boken (även om jag önskar att hon kunde följa ett par av sina egna råd ibland, som det där med höga krav på sig själv till exempel).
Konklusion: jag är positivt överraskad av ”Egoboost”, även om jag kunde ana det att döma av kommentarerna från de som läste boken innan jag. Det finns ännu mer lämpliga böcker i genren för oss trettiåriga kvinns, men för tjejgrupper runt om i Sverige borde ”Egoboost” vara en utmärkt plattform att utgå från i diskussioner och tjejsnack.
13 kommentarer
Men snälla… Inte vill hon väl hjälpa någon, hon vill bara kränga böcker. Och det där med att ”egoboosta” ställer jag mig lite tveksam till. Isabella Löwengrip förespråkar egoism som vägen till lyckan. Det känns inte riktigt som att det är en originell tanke på 2000-talet. Tyvärr.
jag är fascinerad av den här tjejen! borde kanske läsa boken.
Vad sarah sa. Nu har jag iofs inte läst boken, men kan utan vidare tänka mig att det måste finnas massvis med bättre förebilder för tonåriga tjejer.
”massvis med bättre förebilder för Tonåriga Tjejer.” Ja inte är det du iallafall T-Anna hehe.
Nu måste jag ju faktiskt genast ställa mig och bläddra igenom ”Egoboost” när jag kommer ner i bokhandeln igen efter lunchen. Jag skulle ha gjort det för längesedan om det inte hade varit för att jag hade legat gömd under några kuddar på öppna förskolan med ett par hårda klossar i ryggen de senaste året.
Nu vill jag faktiskt också vara med och tycka! (Och speciellt om något annat än olika blöjsorter och insomningsmetoder.)
Så håll i er säger jag bara, för snart ska här tyckas så tangentbordet fattar eld och skärmen hukar sig. (Så fort jag har något att tycka då, alltså. Vilket blir om en liten stund.)
/Alwilda den allsmäktiga
Nu jag bläddrat lite (obs inte läst hela) och jag måste säga att jag är mycket positivt överraskad! (Har i vanliga fall mycket svårt för all denna yta som modebloggarna står för och indirekt propagerar för. Du är inget utan en snygg outfit, liksom. Nähä.)
Jag är helt med Johanna K. Förutom en (1) sak som jag reagerade lite på (Min egoboost: ”Se mig själv på omslag eller i artiklar i tidningar.” Okeeeej, kanske inte det bästa exemplet att komma dragande med i sammanhanget … men jaja. Det var EN grej. Trodde det skulle vara tjugo direkt, typ. Och jag gillar också att se mig själv i tidningen.) så är det förvånansvärt användbart och insiktsfullt! Dessutom skrivet på ett sätt som jag tror gör att unga tjejer faktiskt tar till sig det. Mycket sunda råd och tankar, och allvarligt talat. Jag skiter i vad hon tjänar på det. Jag hade också velat tjäna pengar om jag gav ut en bok. Faktum är: den här boken BEHÖVS. Badly. Och uppenbarligen är det ingen annan (bättre lämpad?) som har orkat göra sig besväret att sätta sig ner och skriva den.
Så det jag vill säga är – go Blondinbella, det här är nog det bästa du har gjort! Men så är det ju med ålder och mognad – har man tur så blir man helt enkelt en liten smula klokare.
Jag håller verkligen med dig, Alwilda! Om allt.
Och nu måste jag jobba. Men tänk vad mycket mer jag vet om den här boken nu när kunderna undrar vad det är! Jag tycker att vi kallar det kompetensutveckling. (Så mycket kompetensutveckling som jag sysslar med på min fritid så är det inte mer än rätt.)
Tyckte också att den var jättebra. Trots att jag är låååångt från målgruppen. (Är 49 år). Men boken behövs för unga tjejer.
Här är min recension:
http://bim.blogg.se/2010/august/egoboost-blondinbellas-overlevnadsguide-f.html
jag har faktiskt läst ett kapitel i boken och måste säga att den är bra och inte alls som era nerkränkade kompentarer men kom igen,Väx up!
Boken är ämnad för min åldersgrupp och den står högst upp på min önskelista
[…] med anspelning på rubriken mycket riktigt efter att ha läst Egoboost så är just Blondinbella ett fenomen och Isabella personen som kanske inte alltid är […]
Hejsan!
Jag har precis recenserat Egoboost och i min recension har jag lagt denna länken så andra kan läsa om vad du tyckte om denna boken.
Hoppas det är okej.
Länken till inlägget är http://bokalskarinnan.blogg.se/2011/august/blondinbella.html
Hälsningar
Bokälskarinnan
Problemet med Egoboost är att Issabella erkänner att det faktiskt finns ett idéal att uppnå – men att man inte behöver nå dit för att vara lycklig. Ändå utgår hon hela tiden från det här idéalet och reflekterar aldrig över det. Därmed går hon inte mot normen om det mediala utseendeidéalet utan är snarare med och stärker på det.
hon har säkert en god tanke med boken men utgår från helt fel grund.