Allt tyder på att mitt köpstopp får ett abrupt slut i november. Då kommer nämligen en ny novellsamling av Stephen King, ”Full Dark, No Stars”, och till skillnad från 2008 års ”Just After Sunset” verkar det vara helt nyskrivna berättelser snarare än gammal skåpmat utdrygad med ett par symboliska och köpmotiverande nytillskott. Fyra berättelser ryms på de 384 sidorna: ”1922”, ”Big Driver”, ”Fair Extension” och ”A Good Marriage”. Jag är ju rysligt svag för King i novellform; flera av mina absolut största Kingälsklingar återfinns i någon av hans vid det här laget rätt många novellsamlingar. Ta bara ”The Mist” (”Skeleton Crew”), eller varför inte ”The Body” från den atypiska men alltigenom briljanta ”Different Seasons”. Blev också förtjust i Arthur Machen-hyllningen ”N” som fick en i övrigt medelmåttig novellsamling (tidigare nämnda ”Just After Sunset”) att glimra till. Ett måste för alla fans av Machen, Lovecraft och skräckskildringar som synliggör den där tunna, tunna hinnan mellan det välkända, vardagliga och andra, monsterbefolkade dimensioner. Novellformatet passar King, stramar upp, intensifierar – även om jag vurmar något alldeles vådligt även för de böcker där hans litterära elefantiasis får fritt spelrum. Drygt 1000 sidor tjocka ”It” är och, misstänker jag såhär sjutton år efter att jag andäktigt bar hem den svenska tudelade utgåvan från biblioteket och läste, läste, läste fast min lättantändliga fantasi och jag borde ha vetat bättre, förblir min allra största Kingälskling. Tycker ändå det är fint att King, sin litterära elefantiasis till trots, hållit fast vid novellformatet genom åren; det var ju skräcknoveller (många av dem återfunna i ”The Night Shift”) som betalade hyran och barnens mediciner när bästsäljarlistorna var som science fiction för honom och Tabitha.
Ett smakprov från ”Full Dark, No Stars” går att läsa här. Och när vi ändå pratar Kingnoveller: vilka är era favoriter och varför?
21 kommentarer
Jag fullkomligt älskade 1408 första gången jag läste den. Den skrämde skiten ur mig. Läste den innan jag såg filmen, som var okej men inte mer än så. En andra och tredje omläsning var tyvärr inte alls samma sak. Men jag minns ännu med skräckglädje hur jag låg med lampan tänd och knappt vågade somna efter den där första läsningen.
Gillar även The End of the Whole Mess som finns med i boken: Wastelands: Stories of the Apocalypse. En ryslig världen-går-under-historia är aldrig fel.
Min enda novellsamling av King är just Strax efter solnedgången och den var ju sådär (men ”N” var å andra sidan storartad så den var ju värd läsningen bara därför) men det kanske är idé att ge honom en ny chans nu då…
Jag har så många King-älsklingar, men den största favoriten är Maratonmarschen. Jag vet inte hur många gånger jag läst den. Så gripande och spännande, och inte minst trovärdig.
Sen har vi ju godingar som Jurtjyrkogården, Benrangel och såklart Det som är alldeles underbara och ”nackhårsresande”.
En annan novellsamling som jag verkligen gillar är Dödsbädden, den var bland den första av Kings böcker jag kom i kontakt med, så den kommer alltid ha en särskild plats i mitt härdade rysar-hjärta.
Tack! Har väntat länge på den men visste inte när den släpptes! Köpa köpa köpaaaa! Uj, bästa King-novellen är en svår en! En som jag tycker är riktig läskig och som satt sig är nog ”Den förskräckliga apan” men gillade också ”Dimman” väldigt mycket! Tyvärr totalförstördes den av filmen! Speciellt det urfåniga slutet!! Sen finns det en novell som jag inte minns namnet på men som handlar om några ungdomar som simmar ut till en flotte i vattnet och ser något som liknar en stor oljefläck på vattnet. Denna fläck är något levande som slukar ungdomarna en efter en! Typiska Kingen-noveller enligt mig!!
Emma
”The Raft” tror jag att den heter! Otroligt läskig och bra. Finns med i just ”Förskräckliga apan”-samlingen, många guldkorn där…
Ja så är det nog ja! Får nog ta och läsa om den novellsamlingen snart! Var ett tag sedan!!
den novell jag gillar med honom är förbannelsen. Gilla mycket dock efetrsom jag är helt såld på King. Men förbannelsen är rätt så ruggig på ett enkelt sätt.
Ok; inte en novell men hur skön är inte Misery? Och filmen var lika bra som boken, vilket inte hör till vanligheterna…
Novellsamlingar kan vara riktigt härliga; ta tex författare som Alice Munro (senaste Too much happiness är jättebra) Claire Castillons nya ”Les Bulles” är härligt cyniskt och raa berättelser.
Nagon som har tips pa nagra andra aktuella novellförfattare som skriver bra?
Jhumpa Lahiri!
Hoppas den här blir bättre än den som kom på svenska i år som delvis var en besvikelse.
Mmm, det var ”Just After Sunset”. Tyckte som sagt också det var en besvikelse, med undantag för ”N” som är briljant. Lite trist att saluföra gammal skåpmat sådär.
Älskar givetvis ”The Body” och ”Rita Hayworth and the Shawshank Redemption”, de är båda sådana fantastiska berättelser. Gillar också ”The Mist”, såklart. Är också otroligt svag för ”Word Processor of the Gods”, inte Kingens mest välskrivna novell direkt, men jag är väldigt förtjust i den. ”Chattery Teeth” tillhör också den senaste kategorin.
Känns alltid som att jag upptäcker en ny novellfavorit hos King när jag läser om hans novellsamlingar (ska nog läsa om ”Four Past Midnight” snart känner jag – jag minns att ”The Langoliers” var rätt spännande). Och jag gillar inte ens att läsa noveller! King, du är bäst.
Jag måste lägga min röst på ”You Know They Got a Hell of a Band” — krypande obehag och absurdhumor i skön King-blandning. Annars höll ”The Raft” mig ifrån badande en hel sommar och ”Survivor Type” är inte så dum den heller.
The Body bland långnovellerna, helt klart. Men bland de kortare finns det ju hur många som helst. Charmiga som Word Processors of the Gods och Chattery Teeth, läskiga som The Monkey och The Boogeyman. Och som före detta rökare måste jag ju älska Ten O’ Clock People. Nej, jag kan inte välja.
Men jag blir förstås alldeles lycklig av att det är en ny novellsamling på väg. Köpstopp eller inte, man kan faktiskt inte vara hur principfast som helst.
Åh, det finns ju massor! Personligen är jag mycket svag för en som helt enkelt heter ”Manglaren”, det är möjligt att den är med i Dödsbädden. Handlar om en stor mangel på ett tvätteri som går bananas (fått smak på blod, jungfrublod) och därefter börjar mangla i sig människor och den försöker till och med vika ihop dem. Långnovellen om killarna som drar ut i skogen för att titta på ett lik (filmen heter Stand By Me, ja det vet ni ju) älskar jag och det var också det första King-alstret jag satte i händerna på min numera 14-årige son (han var 12 år då). Finns i novellsamligen Sommardåd (eller om det är i Vinterverk) gud, mitt minne är kasst idag.
Fjäder-fots Jack är en annan goding (eller heter den Smultronvår??) Den förskräckliga apan, Dimman, Flotten, Sometimes they come back, Gudarnas ordbehandlare och sen en som handlar om en författare som har ett litet väsen (Rackne) i sin skrivmaskin. Och den om pojken som är ensam hemma med sin döende mormor. Gräsklipparmannen i all sin absurdhet. Förbannelsen har en särskild plats i mitt hjärta för den fick jag av min granne en gång. Denna granne hade fått den i present och han HATADE den. Vi är numera gifta och har två tonårssöner :-)
Förresten, får man fråga er en helt annan sak?
Hur får man reda på när/om en författare kommer ut med nya böcker? Alltså innan boken finns ute i handeln. Har sökt på vissa förlagssidor men där finns bara trista författarporträtt. Jag lider av mycket svår abstinens efter en ny bok av Åsa Larsson….
När det gäller amerikanska och brittiska författare kollar jag Amazon. De brukar lägga ut info långt innan boken är ute i handeln. Med svenska är det lite knepigare. Där är nog tyvärr förlagssidan – eller Bokhora då, hehe – your best bet. Vi är flera bokhoror som längtar efter en ny Åsa Larsson, Johanna L har bloggat om sin abstinens t ex. Ingen av oss har dock fått fram något konkret datum, men här kan du läsa liiiite mer och om inget annat få en bundsförvant i Larssonlängtet: http://www.bokhora.se/blog/bokaktuellt/forfattare/2010/07/kan-vi-fa-en-eta-pa-nasta-asa-larsson/
Tack! Jag är torsk – alltså helt torsk- på Åsa. Jag har hennes böcker i bokform och även i talbokform. Marie Richardsson läste in den första – helt OK men för mig är Katarina Ewerlöf den absolut bästa inläsaren av alla, ALLA. Till min stora glädje är det Ewerlöf som läst in de följande böckerna av Åsa Larsson, min lycka är total, det finns ingen bättre kombination. Jag lyssnar om och om igen, särskilt när jag ska göra något tråkigt som att städa eller polera en båt eller nåt. Jag bli fullständigt trollbunden.
I en intervju i lördagens GP säger Leif GW Persson att han är mycket förtjust i Åsa Larsson, hennes skimrande språk t ex. Han håller henne mycket högt till skillnad från vad han tycker om en del andra svenska författare. Man kan tycka vad man vill om GW men där har han helt rätt.
Båda novellerna i Sommardåd; ”Rita Hayworth and the Shawshank Redemption” är min favorit. Sällan har väl frihetslängtan beskrivits så bra! Och av flera nämnda ”Höstgärning” d.v.s ”The Body” (Stand by me) i samma samling.
Dimman och Flotten!
Jag har varit King-älskare sedan 14-årsåldern. (Carrie var den första av honom jag läste.) Har idag i princip alla hans böcker i svensk översättning förutom Svarta tornet-serien och Geralds lek.
Favoriterna bland romanerna är utan tvekan Det, The Shining, Carrie, Jurtjyrkogården och Dolores Claiborne.
Pestens tid och Christine var dock en besvikelse, sorgligt nog. =/
Kings noveller upptäckte jag dock först för bara en knapp månad sedan. Hade återupptäckt Children of the corn-filmen och läste ”Dödsbädden” för ”Majsens barn”s skull och det enda som förvånade mig var hur jag kunnat hålla mig från hans novellsamlingar så pass länge. Läser just nu de sista sidorna av samlingen ”Den förskräckliga apan” (Skeleton Crew).
Novellfavoriterna är som andra också nämnt: The raft, The monkey, The body och Survivor Type men även Slagfältet, Majsens barn, Nattarbete (Graveyard Shift) och Vadet (The Ledge) är riktigt bra!
Hela idén med Jerusalem’s Lot som SK skrivit om flera gånger är ju också jäkligt bra!
Gillar inte novellsamlingar i vanliga fall, men just skräcknoveller kan jag inte få nog av. Skräckisar gör sig bäst i novellform! Det är ju därför också SK-filmerna Creepshow 1 och 2 och Cat’s eye är så otroligt bra!