Jag plockade ner ”Hon dansade en sommar” – enligt Wikipedia ska boken egentligen heta ”Sommardansen” men det gör inte min utgåva, som istället är döpt som filmen. Den skrevs 1949. Ibland är det skönt att läsa gulnade, sprättade boksidor. Känna historiens vingslag som det så vackert heter. Tänka att det fanns en tid när världen var så oskyldig. När det faktiskt kunde vara ett problem att ungdomar dansar i föreningshuset.
Och samtidigt så allmängiltigt. Det tycks mig plötsligt som om ungdomars främsta problem alltid har varit att de inte har någon lokal, vare sig vi skriver 1949 eller 2011.
1 kommentar
Underbart filmklipp!!!
/Linda