Detta med Cyril Hellman. Jag är ju så vansinnigt förtjust i denne skribent. Och nu en hel bok!
”Mitt mörka hjärta – gangstern och reportern”. Vem är vem? I vissa stunder tänker jag att Cyril gott är de båda, att intervjuerna han gör med till Kambodja deporterade Hawaii, visserligen handlar om en gangster men Cyril har det mörka hjärtat han också.
Deporterad till Kambodja? USA drog igång en omfattande rensning bland kriminella personer som inte var amerikanska medborgare (kriget mot terrorismen), däribland alltså ett stort antal kambodjaner som av olika orsaker inte hade amerikanskt uppehållstillstånd. Många av dem var i likhet med Hawaii, uppvuxna i landet utan en tanke på att det inte var deras land. Hawaii var en lovande fotbollsspelare som samtidigt var gängmedlem, knarklangare, skolelev och familjefar. Kambodjanska farmodern kokade crack i köket som Hawaii och hans gängmedlemmar sålde. Han bar vapen. Åkte fast för olika typer av brott. Började knarka själv. Hamnade i allvarligt klammer med rättvisan och blev så småningom en av alla de som fick åka tillbaka till ”hemlandet” Kambodja. För Hawaii, liksom för många andra, blev mötet med Kambodja en chock. Han fortsatte också sitt drogande, sitt kriminella liv.
Cyril Hellman har tillsammans med fotografen Annika Aschberg gjort många resor till Kambodja och fått en nära kontakt med Hawaii. Berättelsen om amerikan-kambodjanen tar upp en stor del av boken. Det är intressant inte minst för att man får en inblick i vad de här deporteringarna betyder både för landet de lämnar och landet de kommer till.
Den andra delen handlar om Cyril själv. Hans uppväxt, hans våldsbenägenhet, hans missbruk. Han når botten. Flera gånger tror han att han inte kan slå i djupare, tyngre. Men det kan han. Paranoian, förnedringen. Missbruksvården. Men han reser sig hela tiden. Det är inte någon fågel Fenix över hans resningar, men han fungerar hjälpligt i perioder. Skriver. Reser till Kambodja. Försöker hålla i sonen och försöker ha fungerande relationer till människor i sin omgivning. Har en märklig förmåga att skaffa relationer till de mest skiftande människor i sin omgivning.
Jag vet inte vad som är sant och inte. Det brukar irritera mig med den här typen av böcker, men märkligt nog inte denna gång. I ett par dagar lever jag med Cyril. Jag googlar. Jag läser gamla texter, bloggar, Flashbacktrådar. På ett sätt jag annars bara reserverar för mina mest dyrkade rockstjärnor och deras fruar. Jag får inte ihop det men det stör mig inte alls, för det är så nattsvart bra, alltsammans.
Jag tror det ibland är svårt för Cyril att hålla Hawaii stången, han kommer för nära inpå. Kryper in under huden. Jag tänker på Carmilla Floyds bok ”Respekt”, jag tänker också på Bill Bufords bok om engelska fotbollshuliganer. De kommer sina intervjupersoner så nära, de lever tillsammans med dem. Dagarna går ihop, livet flyter ihop. Nästan som Stockholmssyndromet. Vems sida är man på? Och måste man välja sida? Är Hawaii bara ett offer för omständigheterna?
1 kommentar
Hej Bokhoran,
Du har uppenbarligen inga funderingar om att boken ”Mitt mörka hjärta” benämns ”Dokumentär roman???
Vad Cyril hellman gjort i vuxen ålder, eller i sen ungdom, kan jag inte svara för. Annat än, att han utvecklat ett destruktivt, egotrippat alkoholmissbruk,som han så gärna,beskriver ja t o m skryter OM i” Mitt mörka hjärta ”-
Däremot, Uppväxten hos” Ständigt frånvarande mamma ”-” Psykosomatisk sjuk”-”Egoistisk” – ”Bara tänker på sig själv!!!!! ”Sjukskriven,” – eller gått på ”Soc bidrag” mamman, -eller Cyril uppvuxen på gatan ”etc etc etc. Kan jag svara för. Den, Är CHOCKERANDE OSANN!! Mamman, var, och är, en livfull, pigg, engererad, alltid, aktivt sökande, tänkande, och arbetande person(förutom under de två sjukdomsperioderna. ,) Därför bör boken EJ stå under etiketten Dokumentär roman, utan, enbart, som, roman. –
. PS Trots att Cyril mamma i 2 perioder av uppväxten, tyvärr, verkligen var svårt sjuk, ggn 1 i ett halvt år,när C, var 8 år, och då bodde med mormor (-på gr av en hals cancer op som gick fel) ,
så fick han, ändå, en uppväxt med musik konst litteratur, vetenskap. Och, glada musik stunder med mammas ryska balalajka gäng en ggn i V. Och OBS!! I tonåren, Betalda bas lektioner, , sång lektioner, pianolektioner, spansk, fransk lektioner!!
+Under mammans andra sjukdoms period, 5 år senare, i tonåren,
SKREV, denna ”slummamma” flera, av Cyrils viktigare uppsatser i gymnasiet. Det var, det enda arv hon kunde ge honom ,om hon skulle avlida. Dvs, så att han skulle KLARA GYMNASIET. Och ett framtida yrkesliv. Hon skaffade även ett jundomsjobb åt honom. På service huset Trossen, där hon själv hade ett extrajobb.
Hon gav honom en lägenhet, genom att byta sin till två stycken även sin ateljé,som arbetsokal. för C. Etc.
Jag berättar detta för att du Bokhoran, skall förstå, att Mitt mörka hjärta ”-INTE SKALL BENÄMNAS DOKUMENTÄR ROMAN-……
Vidare viktigt att veta, att detta sk slum barn, uppvuxen på gatan, fick, under, hela barndomen resor i olika delar av världen.
Med pappan, reste Cyril till USA, Haiti etc, med mamman till RYSSLAND Finland. . Somrarna hos mormor i Värmland, givetvis , under icke jobbveckor, , även med mamman, och med små kamrater,
Att mamman skulle bevittnat och accepterat ngn sk misshandel av fadern, utan att ingripa, t ex i ” Go Johnny go”- ochså en sk självbiografisk bok(dock ej benämnd doc. Roman) – Är LÖGN!! Så, nästa ggn du entusiastiskt skriver en recension, betänk lite tryckfrihetslagen. Fundera litet OM, det VERKLIGEN är BERÄTTIGAT att kalla en bok, Dokumentär roman.
Tänk efter lite vad den felaktiga benämningen, kan innebära för de anhöriga, speciellt för den utpekade ”slum” mamman, och barnbarnen.
För barnbarnen skull, för Sanningens skull, kanske kommer det en annan bok, en annan version. En djupare psykologisk beskrivning av Cyril, mamman, (2 STORA KONTRASTER!) och familjen. Och, VAD som egentligen hände.
Kanske du även kommer att förstå, vilken sorg, vilka besvär, en missbrukare orsakar bland sina närmaste. Hur mkt missbrukarens missbruk, verklighet och minnen, fundamentalt skiljer sig från icke missbrukarens.