De första 100 sidorna var släktens tidevarv. Nu är jag inne på 100-200 och nu är det studenttiden, både i USA och hemma i Stockholm. Detta är en period viktig för Palme tycker jag, och för den han ska komma att bli. Hans engagemang i studentkåren. Men jag tycker allra mest om det inledande, när han är i USA och studerar och sedan reser runt i landet. Dels för att hans studietid är väldigt litterär, dels för att han verkligen tar till sig det han ser och upplever. Det lilla vi nu vet. Här kanske Berggren har fått fabulera litet.
Palme läser och tar intryck av författare som t ex Norman Mailer vars första bok ”De nakna och de döda” han skriver en understreckare i SvD om, han funderar att läsa amerikansk litteratur vid sitt college men det blir ändå något annat till slut (nu minns jag ej vad, kanske engelska). Det finns något hos litteraturen som uppenbarligen lockar honom. Han är också vid den här tiden en skrivande människa, med journalistuppdrag.
Även om jag inte tycker att studentkårstiden är så kul att läsa om heller. Det är uppenbart att jag längtar till det att hans politiska engagemang blir på allvar.
1 kommentar
Fick denna bok i present och ser SÅ fram emot att börja läsa den!