Jag har lånat ”A visit from the goon squad” av Jennifer Egan tre (3) gånger på biblo (med förläningar) utan att komma längre än 20 sidor. Alltid med viljan att läsa mer, men tidsbrist och diverse har satt stopp för det.
Men så, när jag skulle åka iväg på sportlovsveckan var jag givetvis tvungen att dra en repa på Pocketshop Arlanda i arla morgonstund innan flyget gick. Trots att jag inte skulle handla något, för hade redan massa böcker med. Men inte bara fanns ”Goon squad” i pocket, utan dessutom och framförallt spelades en av mina bästa skivor där i butiken. Kings of convenience ”Declaration of dependence”. Älskar den. Ville helt enkelt bara lyssna lite längre, så jag hängde kvar i butiken och hips vips har jag köpt ”Goon squad”. Hoppsan? Kings of convenience, ni är skyldiga mig 99 spänn, grabbar.
”Goon squad” var inte alls som jag trodde. Jag visste att det skulle handla om en äldre man, skivbolagsbossen Bennie, och hans yngre assistent, Sasha, som båda jobbar på ett bolag i NY. Vad jag inte visste var att dessa bara ganska löst står i centrum, nämligen att det ibland handlade om dem, och lika ofta om andra människor som mer eller mindre har anknytning till dem. Alla dessa ickekronologiska nerslag och människor är från helt olika tider i deras liv – ungdom, medelålder, tjugonånting, osv. Som ett pussel ungefär? Man får klura lite för att hänga med. I första kapitlet med Sasha är hon ute på en dejt med en kille som heter Alex. I ett av de allra sista kapitlen träffar man Alex igen, i något som verkar vara ett framtidsscenario några år från nu. Han är på en gratiskonsert i Central Park, och befinner sig i ett helt annat sammanhang än han gjorde första gången. Så där är det hela tiden. Folk går in och ut, Sasha och Bennie är konstanterna.
Jag gillade det sådär, och jag tror det beror på mina förväntningar om hur den skulle vara. Dvs mer fokuserad och enkel om två huvudpersoner. Fick inte upp den rätta entusiasmen för alla dessa andra, och jag tyckte en del kapitel var rentut ointressanta. Allra bäst gillade jag alltså när det handlade om Sasha och Bennie själva. I synnerhet det sista med Sasha, allt som hänt henne, så fascinerande hur det knyts ihop. Och powerpointpresentationen!
En annan märklig sak var jag att inte gillade staden New York i den så mycket heller. Detta har aldrig hänt förut! Tyckte mest New York kändes jobbigt och svårt, och hårt!, och jag brukar alltid annars få reslängtan typ så fort jag läser orden ’Broadway’ eller ’Brooklyn’.
3 kommentarer
Jag älskade verkligen A Visit from the Goon Squad. Det tog mig också ett litet tag att komma in i boken. Även om första delberättelsen var toppen, tyckte jag att tillbakablicken till sextiotalet var mindre intressant. Men jag gillade att alla berättarröster var personliga och så olika varandra. Powerpoint-presentationen var fantastisk! Jag känner att det var just formatet där nutid och dåtid blandades, och man såg samma människor ur olika ögon, som gjorde ”the goon”, tiden, så tydlig. Minnen av barndomsdrömmar, människor som förändras, nya förhoppningar på framtiden. Jag tyckte att boken var underbar, och den var ett lyft i en tillfällig läs-svacka för mig.
Läste den i somras och minns den som en speciell bok! Tyckte nästan varje avsnitt var som en mycket schysst novell i sig. Minns flera av dem, vilket absolut inte tillhör vanligheterna i min läsvärld! (Va? Har jag verkligen läst den där boken? Vad var det den handlade om nu igen? Typ tre veckor efter att jag slagit ihop den.) Lite förundrad över att den inte kommit på svenska än? (Har den?) Pulitzer-vinnare å allt. Och mycket bättre och intressantare än t ex den där boken av Tom Rachman som utspelar sig på en tidningsredaktion och är uppbyggd lite på samma sätt minus alla tidshoppen.
Den ska komma på sv på Norstedts i sommar:
http://www.norstedts.se/bocker/utgiven/2012/Sommar/egan_jennifer-huliganerna_kommer_pa_besok-inbunden/