Måndagsmöte: Anders Mildner

Vi inleder höstens måndagsmöten med ett härligt möte med Anders Mildner. Han är journalist och författare med ett förflutet som musiker i bandet Beagle. Med den bakgrunden är det kanske inte så konstigt att han är aktuell med en bok om ljud – ”Koltrasten som trodde att den var en ambulans”. Jag är väldigt nyfiken på den här boken och ställde därför några frågor till Anders. När svaren kom tillbaka blev jag ännu mer intresserad och lässugen. Och missa inte boktipsen där i slutet, åtminstone min läslista blev ett par snäpp längre.

Och just det  – man kan förhandsboka Anders bok och få den signerad och skickad till sig så fort den kommer ut. Jag tycker att den är väldigt snygg dessutom.

Titeln är härlig – berätta om den! Finns det ngn historia bakom?
Ja, det är en rolig historia om en familj i Storbritannien som plötsligt vaknade varje morgon klockan kvart över fem av att en koltrast satt i deras trädgård och härmade en ambulans. Jättehögt! Efter ett tag började den även härma mobiltelefonsignaler. Tänk dig en telefon som ringer och ringer och ringer, utan att någon någonsin svarar. Fågeln väckte stor förundran i grannskapet, men familjemedlemmarna blev ju nästan tokiga. På ett djupare plan berättar historien något om hur stor inverkan människans ljud har på naturen. Vi förstör nämligen inte bara naturen genom att skövla den eller förorena den, vi skadar den också med våra ljud. De senaste decennierna har en stor del av de naturliga ljudlandskapen raderats från jordens yta. Vi märker det som människor eftersom vi får allt svårare att hitta ”tysta” platser i naturen som inte störs av buller från vägar, flygplan eller industrier. Men vi tänker antagligen inte på i vilken utsträckning våra ljud helt stör ut djurens kommunikation. Lustigt nog reagerar vi tämligen lika, vi och djuren. När bakgrundsbruset från trafik blivit tillräckligt starkt, kommer till sist 50 procent av besökarna i ett naturområde att säga att ljudet saboterat deras naturupplevelse. Tittar man då på fågelbeståndet, visar det sig att även 50 procent av fåglarna lämnat området. Så koltrasten som trodde att den var en ambulans berättar en del av det som min bok handlar om – vad det här samhällets alla ljud egentligen gör med oss och vår värld.

Varför en bok om ljud?
Jag har alltid varit intresserad av ljud. För länge sedan var jag ju musiker och för tio år sedan drev jag ett eget musikbolag. Jag spelar fortfarande varje dag och tycker om att spela in, mixa och redigera musik. När jag funderade över vilken roll musiken spelade i mitt liv dök det upp en rad frågor som jag blev nyfiken på. Till exempel hur vi både på bra och dåliga sätt påverkas av ljud, hur musik styr vårt beteende när vi handlar, eller hur det egentligen kommer sig att vi alla numera går omkring med hörlurar på oss hela tiden. Ju mer jag tänkte på den ökade roll som musik och ljud spelar i dagens samhälle, desto mer uppenbart blev det också att tystnaden blivit en bristvara. Det är faktiskt så ont om tystnad idag att den går att sälja för pengar. Och den som inte har råd att betala får istället freda sig från världens alla oönskade ljud genom att släcka ut dem med andra ljud. Som fiffigt nog också är till salu.

Sedan har jag alltid tyckt att historiska perspektiv är spännande. Jag ville ta reda på hur det var förr – hur det lät förr – och när dagens ljudutveckling egentligen började och vad som drivit den framåt. Hur uppstod till exempel varuhusmusiken? Jag började följa spåren bakåt i historien och hittade massor av okända trådar att nysta i – och en mängd fantastiska historier. När jag väl hade börjat var det helt omöjligt att sluta. Min förhoppning är att boken kan få läsaren att höra världen på ett nytt sätt.

Vilket ljud är det skönaste bakgrundsljudet när man sitter och läser?
Det ljud som flest människor över hela hela världen finner mest harmoniskt och avslappnande är fågelkvitter. Sedan kommer saker som vågljud och vind som får trädens löv att rassla. Jag är rätt förtjust i regnsmatter själv. Att sitta inne och läsa en regnig dag, få saker är bättre! Annars har jag nästan alltid musik på när jag är vaken. Men jag tycker att det är svårt att läsa till musik som berättar för mycket. Jag klarar inte riktigt av någon som sjunger, för då börjar jag bara att lyssna på texten och glömmer att läsa. Intressant nog har jag märkt att jag också har svårt för instrument som ligger nära den mänskliga rösten, som cello. Det tar för mycket uppmärksamhet, åtminstone från mig. Jag har testat ibland att välja musik som liksom passar till boken – ungefär som att göra sitt eget soundtrack till en film – men oftast väljer jag något mer lågmält som liksom kan ligga där i bakgrunden och bara ge en liten stämning. Ljudet från en brasa är ju också helt fantastiskt att läsa till tycker jag, men jag har ingen öppen spis så det är mer sådant som jag drömmer om.

 Lyssnar du mycket på ljudböcker eller läser du hellre ”som vanligt”?
Jag åker mycket tåg, för jag föreläser ganska ofta och jag gillar inte att flyga. Då hör jag ofta på ljudböcker. Högt, eftersom jag alltid hamnar bredvid folk som pratar oändligt långa och urtråkiga jobbsamtal i sina mobiler. Men jag har lite svårt för romaner som är inlästa av skådespelare. Ofta förknippar man ju rösten med ett ansikte och kanske till och med någon känd roll han eller hon har gjort och då försvinner lite av romanens egen värld. Så för min del har det mest blivit andra typer av böcker, som biografier. Jag tyckte mycket om Michael Palins dagböcker, ”Halfway to Hollywood”, som var den senaste jag lyssnade på. Jag ska förresten läsa in min egen bok som ljudbok om en vecka, det ska bli jätteroligt.

Berätta om din egen läsning! Vad läser du just nu?
Under arbetet med min bok har jag läst runt 80 fackböcker, så jag är helt svältfödd på romaner nu! Jag ska precis börja på ”Stål” av Silvia Avallone som vi har som nästa bok i min bokklubb, och sedan har jag en hel hög med böcker som jag har velat läsa de senaste tiden men inte hunnit med. Jag längtar efter Bodil Malmstens ”Och en månad går fortare nu än ett hjärtslag”. Jag tycker så mycket om hennes böcker. Och jag tänker helt klart skaffa Martin Amis nya, Lionel Asbo. Jag är också nyfiken på de där bägge böckerna om Raoul Wallenberg: Ingrid Carlbergs ”Det står ett rum här och väntar på dig” och Bengt Jangfeldts ”Raoul Wallenberg – en biografi”. Jag tänkte försöka åka till Budapest i höst och skulle vilja läsa dem innan. Jag har även börjat läsa om dansken Martin Larsens väldigt roliga ”Hvis jeg var konstner”, som jag tror jag kan behöva som ren humorterapi nu när jag blivit författare. Sedan läser jag ju hela tiden böcker som en del av mitt arbete, jag recenserar ju också, men då blir det oftast böcker som handlar om internetkultur, medier eller politik. Jag läste precis ut Göran Greiders klippbok ”Vi kan inte ha det så här” och håller just nu på med Misha Glennys ”Dark Market – Hur datahackarna blev den nya maffian”. Det är ju i och för sig ett annat slags läsande, men för mig är också det lustfyllt. Jag fyller år om en vecka och överst på önskelistan står helt klart Peter Kagerlands ”Ny Våg”, som är en heltäckande sammanfattning av den svenska punkrörelsen. På nära 700 sidor! Jag läste precis Jan Gradvalls recension av den i Expressen och känner att jag vill ta en vecka ledigt och bara läsa!