Reagerade på slutklämmen i Jens Liljestrands recension av Sara Kadefors nya bok ”Kast med liten kniv”, publicerad i DN i morse.
Jag har inte läst boken. Jag har träffat Sara två gånger, varav en gång var när jag var moderator på en jättetrevlig bokkväll i Sandviken där hon, Mian Lodalen och Birgitta Stenberg var så fantastiska och BRA.
Jag har haft ganska blandade känslor inför hennes författarskap hittills, en del har varit jättebra, annat not so much. Det är alltså inte så att jag har en personlig relation till Sara där jag känner att jag vill ta henne i försvar.
Det jag vill försvara är ungdomsboken. Eller, jag vill åtminstone fråga Jens varför han pekar på en mängd brister i Saras bok och fastslår att den därför snarare känns som en medelgod ungdomsroman än som seriös vuxenlitteratur.
Jag förstår inte vad han menar. Eller, jag tror att han menar att ungdomsromanen inte är en lika fin konstform som den seriösa vuxenlitteraturen, inte ens som den medelgoda vuxenlitteraturen efter vad det verkar. Plötsligt är ungdomsbok ett diminutiv.
Så jag frågar honom på Twitter.
Jag får inget svar av honom tyvärr – jag vet inte varför, men jag ser att kulturjournalister som frågar honom samma sak i alla fall får svar. Det är bra att fler reagerar. Johanna Thydell blir t o m så arg att hon författar ett mothugg till DN Kultur, ska publiceras på måndag.
Under tiden är vi säkert många som vill fråga Jens Liljestrand hur många ungdomsromaner han faktiskt har läst de senaste åren. Kanske svarar han på det i DN. Vi får se.
12 kommentarer
Rätt märkligt att svara på ett par av dina tweets men inte på själva frågan! Reagerade också på hans formulering.
Bra att du delade med dig av dessa märkliga svar.
Känns som att det omöjligt att tolka meningen på något annat sätt än att ungdomsböcker är oseriös litteratur.
Hans fråga till dig känns också helt supermärklig. Även om man bortser från att det är konstigt i största allmänhet att besvara en fråga med en fråga om något annat så finns det väl olika ämnesval att göra i all litteratur!?
Kollade hans twitter nu. Blir bara konstigare:
”för vuxenlitt ställs andra krav på psykologisk trovärdighet, samhällsanalys etc. Det var så jag menade”
Det är exakt det jag tycker man får i bra ungdomslitteratur.
Vad bra att du tar upp den märkliga recensionen. Och visade hans tunna twittersvar. Det är så trist med denna smalsnobbiga inställning man ofta möter till ungdomsromaner!
Bra! När ska vi få slut på den här uppdelningen i bra och dålig litteratur och att skriva barn-och ungdomsböcker skulle vara något enklare och inte lika viktigt!
Ska bli intressant att få se hur mycket den här mannen har läst överhuvudtaget!
Men det är en svår fråga. Vad är skillnaden? Kräver en ungdomsbok någon form av förenkling av livet eftersom man inte kan förutsätta läsarnas livserfarenhet t ex. ..?
Är det den grejen han förväxlar med enkelt i intellektuell mening.. ?
Om något så är väl ungdomsromanerna generellt sett BÄTTRE än vuxenböckerna. Tycker både jag och mina kollegor som hellre läser ungdomsböcker än trista långdragna vuxenböcker.
Den där sista meningen i hans recension var verkligen myyycket märklig. Jag blev både konfunderad och förbannad och började skriva ett ilsket svar som jag dock aldrig fick iväg. Tack för att du tog tag i saken! Hans sista mening är så pinsamt avslöjande för att den så tydligt visar att han anser barnboken ha lägre status, där skalan går från det seriösa i topp (vuxenromaner) ända ner mot botten där man hittar den medelgoda ungdomsromanen (som står klart lägre än den medelgoda vuxenromanen förstår man). Tja, vad kan man säga? Pinsamt Jens Liljestrand!
[…] kniv i torsdagens DN (6 sep). Ursäkta, men va? Självklart möttes han av ett hav av protester. Johanna Ögren försökte ställa honom mot väggen på Twitter, något som han ganska osympatiskt slingrade sig ur genom att ställa en motfråga (och […]
[…] Liljestrand: » Också ungdomar vet vad en bra story är – Johanna Thydell, DN » Snarare medelgod ungdom än seriös vuxen? – Johanna Ögren, Bokhora » Den medelgoda ungdomsromanen, del 2 – Johanna […]
Jag har inte läst boken, men jag trodde det var en ungdomsroman som han recenserade innan jag läste sista meningen.
[…] inlägg på bloggar och dagstidningarnas debattsidor. Några exempel är Johanna Thydell i DN, Johanna Ögren på Bokhora, Johanna Lindbäck på densamma, Lisa Bjärbo på Onekligen och mitt […]