Kommer hem till hotellrummet och kollar mailen och möts av det hemska beskedet att den norske författaren Stig Sæterbakken är död. 45 år gammal på höjden av sin karriär. Jag torkar tårarna och är tacksam för de läsupplevelser han har gett mig och att jag hann göra ett Måndagsmöte http://bokhora.se/2010/mandagsmote-stig-sæterbakken/ med honom och lyssna till ett fint seminarium på bokmässan m honom och hans vän CM Edenborg. Men Norden har förlorat en stor författare och jag tar en rejäl Whiskey nu till hans ära. Han kommer vara saknad av många läsare. Hans sista roman kommer i svensk översättning i höst. Uj. Det där med att torka tårarna… Det behövs nog avsevärt mycket mer papper än jag trodde först. Fan, fantastiska författare borde bli minst 100 år.
Stig Sæterbakken död
Föregående inlägg
5 kommentarer
[…] Stig Sæterbakken död […]
det är så jävla hemskt. ska sätta mig och läsa siamesisk nu.
Om jag ska läsa författaren: vilken bok börjar jag lämpligen med?
Osynliga händer el. Lämna mig inte. Båda fantastiska.
Läser detta från inlägget måndagsmötet:
Senaste bok…
…du gav bort:
Cormac McCarthy: ”Veien”. Til min mor på hennes 75-års fødselsdag. I tillegg fikk hun en sykkel.
Så vackert och hemskt på samma gång. Han måste ha haft en pigg mor som kunde nyttja en cykel vid 75 (eller tänker jag fel få?) och så blir jag väldig sorgsen när jag tänker att hon har överlevt sin son nu :-(