Igår var det alltså den 25 MAJ och därmed gick Stora Bokbytardagen av stapeln. (Jag råkade skriva 25 MARS i ett inlägg om den tidigare i veckan.) I Stockholm var det ett ambitiöst program mellan kl 15-18 på Kulturhuset. Massa författare som intervjuades 5 min var, och som alla hade med sig en bok att byta bort. (Eller flera.) Jag var med i barn&ungdomsblocket, och vi blev intervjuade av Johan Unenge.
Den här bilden är snodd från Johanna Ks twitter.
Idén är ju superbra, men när jag kollade utbudet där på Kulturhuset – massa såna där gamla bokklubbsböcker från 80-talet och annat liknande skräp. Tråkigt! Ja, Sue Millers ”En god mor” är säkert en bra bok, men seriöst, det är inte sååå många som går och suktar efter den 2012. Det är inte en sällsynt raritet.
För att bli lite Magdalena Ribbing: man ska inte ta med sig gammalt skräp som man lika gärna kunde stuva undan i garaget till såna här byten. Det blir tråkigt för de andra. Och det är själviskt!
Ett exempel. Författaren Per Gustavsson hade med sig Jokkmokks-Jokkes bok ”Tjosan!”. Gammal, ja, men inte skräp utan kitschig. Den hade nog varit lite kul att hitta där på bokborden. Sue Miller, inte lika kul eftersom vi redan har sett ”En god mor” valsa runt i tjugo år på loppisar och i Myrornas bokhyllor, och vi kanske dessutom har den hemma.
Nu fick jag den upprörda drapan sagd. Bokbyten är fantastiska, men de kräver en publik som är lite givande och inte bara tagande. Ungefär som med allt här i samhället.
For the record: de böcker jag hade med var av Shaun Tan, norska Merete Lindström, Mattias Ronge, och en av mig själv.
14 kommentarer
Ursäkta, men den sk drapan tog väl ändå priset i dumhet? Någon kanske lämnar en bok, utan att ta någon själv. Tänkt på det? Eller så har inte alla dina bokbyteskoder klara för sig, eller för den del bokutbudet på loppisar. Får folk nys om en bokbytardag så ligger det nära till hands att ta med en bok man inte längre har utbyte av.
Om jag inte missminner mig säger etiketten att det fulaste etikettbrottet inte är att råka göra fel (enligt någons koder) utan att påpeka det.
Bokbytargladjen borta i ett nafs…
Du, jag tror att om man har nosat upp det här eventet och tagit sig dit så har man nog hyfsat bra koll på vad som är gångbart och lämpligt. Det är inte samma grej som om det är loppis i en skola och massa olika saker säljs huller om buller. De som var på Stora Bokbytardagen runtom i Sverige var, kan jag tänka mig, rätt engagerade läsare.
Och ett tillägg. Jag är inte så modeintresserad, hänger inte med mycket alls. Men om jag blev inbjuden till ett klädbyte så skulle jag fatta att jag INTE tar med de där urtvättade tishorna. Utan att för den skull kunna säga vad som är rätt sommaren 2012, men så mycket skulle jag förstå att de inte vore bästa bytet.
Fast alltså böcker har ju olika andrahandsvärde, och det är uppenbarligen inte helt subjektivt eftersom ungefär samma böcker ofta ligger oköpta på varenda loppis, trots att det är enkoronorslådan (=de böcker som masstrycktes för typ 30 år sedan?) Om EN person tar med sig en sån bok kan det såklart vara så att man personligen gillar den boken. Men om bokbytarböckerna får samma utbud som de som brukar skänkas bort på loppisar antyder det faktiskt att de allra flesta inte tar med sig böcker de tycker är dåliga som de vill bli av med. Och som sagt, man må ha olika smak, men det är ändå vissa böcker nästan alla verkar klassa som helt utan värde. Blir det bara såna böcker blir bokbytardagen meningslös för alla som inte råkar ha ett specialintresse för 80-talets kioskvältare.
Nej, det är inget konstigt med önskemålet i sig, det är det dryga och självgoda som är så enfaldigt.”Självfallet är det så här!” Det är liksom inte första gången.
Nu gör du det igen, dikterar villkoren efter dig själv utan hänsyn till att alla inte tycker likadant.
Vet inte om jämförelsen böcker och mode är gångbar. Men eftersom du drar upp linjen: Utslitna tishor kan vara vad modeintresserade skulle se som bästa bytet, så ta du med dem nästa gång. Jag lovar att ingen med mognad kommer att uppröras offentligt…
@c: Du påstår att JoL har begått ett etikettsbrott (det fulaste etikettbrottet inte är att råka göra fel […] utan att påpeka det). Är det inte lika fult av dig att påpeka det då?
Nej. Av många anledningar.
Okej. Och eftersom du inte bryr dig om att dela med dig av dessa anledningar så kan jag inte annat än att tycka att det hela är något hypokritiskt.
Veronica, den främsta anledningen har med position att göra och hur man utnyttjar ett övertag.
Vad är det med er?
Jag kom dit med 20 böcker och gick hem med 6, varav två var barnböcker. Jag hade med mig nyare pocket för jag visste inte om man måste ta hem de böcker som ingen ville ha. Nu behövde man inte det, men jag tror att mina gick åt. Hade med mig Katerina Janousch ”Tigerkvinnan” som jag precis läst ut och fick med mig ”Bedragen” första delen i serien som jag inte läst, så det var verkligen bra! Och min Helena von Zweigbergk ”Ur vulkanens mun” tror jag försvann rätt fort. Vilka böcker man kan ta med beror ju lite på bytet är organiserat och vilka som kommer. Skräp för en kan ju vara efterlängtat för nån annan. Men man får alltid räkna med risken att man kanske får ta med sig några böcker tillbaka hem.
Jag tycker också att utbudet på bokbytardagen var mediokert, mest gamla bokklubbsböcker. OK, det är ju inte förbjudet att läsa dessa, men, vi som läser mycket har nog läst de flesta dessa. Jag lämnade själv 4 böcker, Buddenbrooks, En dag, Jukebox av Åke Edvardsson samt Den bok som Lisa Marklund skrev tillsammans med James Patterson. Fick med mig 2 hem, en gammal Wilbur Smith ock en Gail Godwin. Nej, arrangemanget föll inte mig i smaken.
Jag byter alltid böcker med folk, gärna till bättre än de man redan läst, fast; det vet man först efteråt.
Där jag bytte bok var bokbordet inte heller helt okej. Fanns dock två böcker jag gillade. Men det var dock människor som hade lämnat böcker på tyska och norska, så för mig blev de inte ens alternativ.