Har ni läst någon av böckerna på den här listan över de svåraste böckerna som The Millions tagit fram och diskuterat på Publishers Weekly?
- Nightwood – Djuna Barnes
- A Tale of a Tub – Jonathan Swift
- The Phenomenology of Spirit – GF Hegel
- To the Lighthouse – Virginia Woolf
- Clarissa, or, The History of a Young Lady – Samuel Richardson
- Finnegans Wake – James Joyce
- Being and Time – Martin Heidegger
- The Faerie Queene – Edmund Spenser
- The Making of Americans – Gertrude Stein
- Women and Men – Joseph McElroy
Själv har jag bara läst Nightwood av Djuna Barnes. Och visst: det var läsning med motstånd, men vilket ljuvligt motstånd. Jag har till och med läst den flera gånger (varav första gången var på Bokhoras allra första bokkollo, ett mycket lämpligt sammanhang för den typen av läsning) och det är inte likt mig, men Nightwood krävde det av mig. Jag borde antagligen utmana mig själv med att läsa mer komplexa böcker oftare.
Lite kul: i Woody Allen-filmen Midnigth in Paris så dyker faktiskt Djuna Barnes upp (nästan den enda behållningen av den filmen för min del…)
7 kommentarer
Jag har läst Nattens skogar för flera år sedan och minns bara att jag inte tyckte om den – kanske dags för en omläsning?
Mot fyren har jag läst två gånger och förstår inte varför den skulle vara svår? Kanske är jag inte tillräckligt intellektuell utan läser den bara rakt igenom som en berättelse om pojken som vill åka ut till fyren, men det blir inte av förrän flera år senare när allt är förändrat. Den som väntar på något gott får ibland vänta alltför länge – och då är det inte längre så eftertraktat.
Undrar om översättningen gjorde sitt till, vet flera som läst den på svenska och inte alls gillat. Medan de jag vet läst den på engelska älskat…
Den här typen av listor är ju alltid extremt navelluddsskådande. Listan representerar väl t ex bara två språk (engelska och tyska), rimligen finns det betydligt fler svåra böcker från andra dela av världen, riktigt svåra böcker lär ju t ex inte ens ha översatts till engelska.
Den enda av ovanstående böcker jag har varit i närheten av är Mot fyren. Och den gav jag upp någonstans mitt i. Svårsmält liten sak var det.
Jag håller med Stefanie om sådana här listors godtycklighet och undrar hur man egentligen bedömer svårighetsgrad mer än ytterst rudimentärt? Mot fyren har jag läst och jag minns den inte som så svår, utan bara tråkig. Clarissa har jag inte läst men väl Pamela, av samme Richardson, och jag tror att de är ganska lika. Den var inte så svår utan mer omständlig på ett sätt man sällan ser i nyare litteratur.
Är det inte litet konstigt att de stoppar in Hegel och Heidegger mitt i alltihopa? Skönlitteratur, oavsett om den kan räknas som ”svår” eller inte, är väl ändå en helt annan genre än filosofi. Skall man börja på det sättet är väl inte en genomsnittlig avhandling i låt oss säga biokemi särskilt lättläst heller…
[…] Från Bokhora: http://bokhora.se/2012/svara-bocker/ […]